Home » Flygledning » Flygledare på Heathow använder AI för att se i dålig sikt

Flygledare på Heathow använder AI för att se i dålig sikt

Det är mycket prat om Artificiell Intelligens (AI) nästaöversllt och så även i flygindustrin. Men bortom att fungera på webbsajter, i kundsystem och andra IT-system är det lite svårare att hitta praktiska exempel på hur AI används idag. Sajten Airwise har dock publicerat en artikel (länk nedan) om hur flygledare på Heathrow kommer att ta hjälp av AI för att hantera dagar med dålig sikt och low visibility operations.

Det handlar om att när det är låga moln eller dimma hjälper det inte flygledare att sitta högt upp i ett torn för att få översikt på flygplansröelserna på jätteflygplatsen. I vissa sådana situationen kan det vara besvärligt med sikten från tornet även när sikten inte är dålig på bansystemet. NATS (tidigare National Air Traffic Services, numera bara NATS), ansvariga för Storbritanniens flygledning (samt aktiva i flera andra länder), genomför utveckling och försök med AI som stöd för att hantera sådana situationer i deras ”digitala torn” på Heathrow (se bilden nedan).

Med hjälp av 20 kameror med hög upplösning runt flygplatsen och AI är avsikten att flygplan ska kunna följas och information om deras rörelser skickas till flygledarna. Besked kan till exempel ges om ett flygplan har lämnat landningsbanan efter landning. Detta ska kunna minska problemen i dålig sikt, vilket kan leda till minskad kapacitet på upp till 20%. Säkrare och mer effektiv hantering av sådana situationen kan därför innebära både mindre problem och bättre utnyttjande av flygplatsen.

En fundering när man läser denna artikel som flygledare kanske inte vill höra är att detta låter som ett första steg i en längre utveckling. Om AI kan se och följa flygplan på marken i dålig sikt så kan den naturligtvis göra samma sak i bättre sikt. Om sådana system byggs vidare kan man tänka sig ett system som övervakar alla trafik på flygplatsen samt flygledares beslut. Därifrån är steget inte långt till att flygledare övervakar när AI utför arbetet med att leda trafiken på marken. Steget till fullt automatiserad flygning är dock mycket längre, men inte otänkbart på längre sikt (om flygplan blir fullt automatiserade blir nog kontroll av dem på marken det också).

Länk till artikel:
NATS Using AI At Heathrow To Combat Visibility Issues


3 Comments

  1. All automation kan ju se ut som att den i förlängningen leder till att människan helt ersätts. Samtidigt bygger ju en sådan syn på att ett jobb går att beskriva i sin helhet och att det går att beskriva en “best practice”. Det är ju också en sådan syn som ligger bakom tanken att det är “den mänskliga faktorn” som orsakar de flesta incidenter och olyckor. Dvs, vårt system är perfekt och om bara folk kunde följa regelverket hade vi inte haft några incidenter eller olyckor.

    Fler och fler inser väl att så inte är fallet. Våra system går inte att beskriva heltäckande. Våra metoder och procedurer täcker inte in allt. Det finns en mängd målkonflikter och motsägelser. Att det ändå fungerar beror på människors förmåga att anpassa sig, att göra avvägningar , vara kreativa etc. Nästan alltid på ett framgångsrikt sätt. Så om “den mänskliga faktorn” skulle orsaka de flesta problemen så är det desto mer rätt att “den mänskliga faktorn” orsakar det mesta av det som lyckas.

    Det är väl där som AI kommer in? Tanken är väl att med AI handlar det inte bara om automation, utan om teknik som kan ta över även människans förmåga att kompromissa, göra avsteg från regelverk, göra prioriteringar och se till att det fungerar även i ett system som är ofullständigt beskrivet.

    När det gäller just det de gör i Heathrow är jag inte alls insatt. Det är dock spännande att se hur ny teknik kan lösa problem. Detta med tornets höjd är ju något av en klassiker. Flygplatserna slåss om att ha det högsta tornet och någon gång gör det ju att man hamnar i moln. Det låter som att man försöker få någon slags “remote tower” lösning i ett traditionellt torn.

    Att AI verkligen tar över hela arbetet tror jag vi kan vara skeptiska till rätt lång tod framöver.

Leave a Reply to Nicklas Dahlstrom Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.