Home » 2018 » oktober

Monthly Archives: oktober 2018

Anders Ellerstrand: Flygtrafiken i Europa september 2018

Network Manager rapporterar om flygtrafiken i Europa månadsvis. Här är en kort sammanfattning för september 2018:
• Trafikökningen jämfört med september 2017 var 2,6 %, vilket är i linje med bas-prognosen.
• Tillväxttakten verkar dämpas men vi har fortfarande en oavbruten tillväxt sedan november 2015.
• Genomsnittlig daglig trafik under september 2018 var den högsta som mätts för september.
• De stater som bidrog mest till tillväxten i september var Spanien, Tyskland och Grekland.
• Totalt ökade förseningarna med 20,1 % jämfört med förra året.

Enroute:
• Förseningar för en-route ökade med 39,8 % jämfört med förra året. Detta beror i huvudsak på brister i främst kapacitet men även bemanning inom ATC.
• Genomsnittliga en-route-förseningen i september var 1,81 minuter per flygning vilket är väl över riktvärdet för september som var 0,59 minuter per flygning. För de senaste 12 månaderna är nu förseningarna 2,01 minuter per flygning vilket är mer än tre gånger riktvärdet som var 0,57 minuter per flygning.
• Stora förseningar orsakade av kapacitet för främst centralen i Karlsruhe, medan Marseille och Karlsruhe hade stora förseningar orsakade av personalbrist.
• Väder påverkade flera centraler i väst-centrala Europa.

Flygplatser:
• Flygplats-förseningar minskade med 12 %.
• Åska påverkade operationerna på flygplatserna Palma de Mallorca, Barcelona och Amsterdam.
• Flygplatserna med störst tillväxt var Antalya, Aten, Budapest, Milano/Malpensa och Tel Aviv/Ben Gurion.
• Störst trafikminskningar hade Birmingham, Stockholm/Arlanda, Hamburg, Manchester och Düsseldorf.

Kommentarer:
Trafiken fortsätter öka men tillväxttakten minskar.

Norden:
Här sticker åter södra Sverige och Finland ut. Trafiken för Bodö minskade med 5,2 %, Stockholm minskade med 3,2 %, Stavanger minskade med 1,2 %. Oslo ökade med 0,6 %, Köpenhamn med 2,6 %, Malmö med 3,9 % och Tampere med 7 %! Vi fortsätter se små förseningar även i denna del av Europa även om de är mycket långt från att hamna på Europas 20-i-topp-lista där Marseille och Karlsruhe ligger ohotade i topp…

För Sverige fortsätter inrikes- som utrikesflyget en negativ utveckling medan den överflygande trafiken fortsätter öka. LFV redovisar att efter årets nio första månader har antalet luftrumsrörelser i svenskt luftrum ökat med 3 procent jämfört med samma period 2017. I september var minskningen 0,3 procent vilket innebär att föregående månad var den första i år med en trafikminskning. Intressant är att trafiken i Köpenhamn TMA ökade 1,9 % med Stockholm TMA minskade med 3,4 %.

Mycket mer fakta finns att hämta här: Länk

Anders Ellerstrand: EAAP konferens – Del 4 Om de bortglömda teknikerna

European Association for Aviation Psychology (EAAP) konferens i Dubrovnik 24-28 september i år hade två föreläsningar om en grupp som tyvärr ofta glöms bort, när det gäller såväl flygsäkerhet som human factors och flygpsykologi.

Först ut var Alan Hobbs, som är från Australien och har jobbat många år på ”Australian Transport Safety Bureau” men som idag finns på NASA Ames med bl.a. forskning inom Human Factors. Hobbs talade om ”The Human Element in Maintenance” och menade att personal som arbetar med flygunderhåll varit bortglömda, bl.a. inom flygsäkerhetsarbete.

Som exempel nämnde han China Airlines 611 som kraschade 2002 och där orsaken var ett misstag som gjorts i samband med en reparation 22 år tidigare! Haveriutredningen är mycket tjock och ägnar stor möda åt vad som hände i luften då flygplanet bröts sönder medan själva orsaken visserligen nämns men där man inte lägger stor möda åt att förstå hur det kunde hända.

Hobbs menar att hangaren tenderar att vara en slags ”privat arbetsplats” med liten insyn utifrån, även för arbetsledningen. Fel gjorda i flygunderhåll kan ge effekt mycket långt senare men i hangarerna finns inga bandspelare eller videokameror och det kan vara mycket svårt att gå tillbaka och förstå vad som hände och varför. Andra problem är att det finns en ”bestraffande kultur” som inte gynnar delande av negativa erfarenheter samtidigt som det finns en stolthet och kultur av att ”fixa problem”.

Hobbs berättade att man frågat tekniker om hur ofta (de senaste ca 6 månaderna) det hänt att man rättat till ett fel som någon annan gjort, utan att detta dokumenterats. Man frågade såväl militär personal som flygbolagspersonal och resultatet var tydligt sämre för flygbolag. Nästan en tredjedel hade en sådan erfarenhet och mer än var femte sa att det hände varje månad och det fanns de som uppgav att det hände varje dag.

Paul Dickens pratade om “The Real Heroes of Aviation”. Han är flygpsykolog vid ”Core Aviation Psychology” i UK och började prata om de certifikat en flygtekniker kan ha men också om att många flygtekniker arbetar utan certifikat där någon annan har det slutliga ansvaret. Av de certifierade teknikerna har många hög ålder, åtminstone i UK.
Några av de problem som finns för denna personalkategori är:

• Fler fysiska skador och sjukdagar än i andra jobb
• Fysiskt ansträngande; tunga lyft, kraftiga verktyg som ofta är riskfyllda att använda
• Höga ljud och vibrationer
• Arbete på höga höjder eller i trånga utrymmen
• Obekväma arbetstider
• Kalla och dragiga hangarer
• Tidspress och press från arbetsledning
• Egen press; egna förväntningar på att vara perfekt, skynda på, följa regler

Inom Human Factors har det forskats mycket på piloter, men lite på tekniker. Dickens presenterade resultat från en undersökning av teknikers personlighet baserat på ”Big 5”:

• Openness: Tekniker något lägre än genomsnitt
• Neuroticism: Tekniker tydligt lägre
• Conscientiousness: Tekniker tydligt högre
• Agreeableness: Tekniker högre
• Extraversion: Tekniker något högre

På konferensen berördes naturligtvis German Wings flygolycka flera gånger, samt de olika utvärderingar av piloter som nu ska göras för att förhindra en upprepning. Dickens avslutade sin presentation genom att påpeka att en flygtekniker som har problem med sin mentala hälsa är en lika stor risk för flygsäkerheten som en pilot med liknande problem.

Simon Ericson: Konflikten om Krimhalvön ger både vinnare och förlorare i luften

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Sedan den 26 november 2015 har alla ryska flygbolag förbjudits att flyga till Ukraina samt över ukrainskt luftrum på grund av konflikten mellan Ukraina och Ryssland om Krim-halvön. Detta är något som inte bara påverkar Ryssland och Ukraina. Nu får detta även konsekvenser för Ukrainas grannland Moldavien som tappar en tredjedel av sin flygtrafik till Moskva.

Moldavien har idag en kommersiell flygplats i drift, och den är belägen utanför landets huvudstad Chisinau. Flygplatsen hade under förra året 2,7 miljoner passagerare, men nu ser man ut att tappa en del av dem då en tredjedel av all flygtrafik till Moskva stoppas. Detta på grund av att Ukrainas förbud för ryska flygbolag att använda ukrainskt luftrum vilket gör att flygtiden från Moskva till Moldavien, som ligger sydväst om Ukraina, blir närmare tre timmar istället för de knappt två timmar som det tog tidigare. Det hävdar i alla fall den moldaviska nyhetsajten Newsmaker som anledningen till att Aeroflot drastiskt drar ner på flygtrafiken till Moldavien och ryska S7 Airlines helt slutar att flyga Moskva-Moldavien.

Aeroflot flyger idag till Chisinau International Airport 14 gånger i veckan, men från vintertidtabellens start i slutet på oktober kommer det att bli två avgångar i veckan istället. Det ryska statsflygbolaget använder sig av Airbus A320-flygplan på flygningarna till Moldavien från Moskva Sheremetyevo och med neddragningen kommer cirka 85 procent av Aeroflots kapacitet försvinna. Det andra ryska flygbolaget som flyger till Moldavien, S7 Airlines, tar det dock ett steg längre och från den 15 oktober försvinner bolagets samtliga sju avgångar i veckan.

Att Aeroflot och S7 Airlines drar ned respektive helt slutar att flyga till samt från Moldavien innebär att de två moldaviska flygbolagen, Air Moldova och FlyOne blir ensamma på linjen till Moskva som man idag trafikerar med tre till fyra respektive två dagliga avgångar.

Konflikten om Krim-halvön mellan Ukraina och Ryssland har satt spår i den ukrainska flygbranschen som till största del är positiv för det ukrainska nationella flygbolaget Ukraine International Airlines. Visserligen har alla ukrainska flygbolag flygförbud till Ryssland och vice versa, men eftersom inga ryska flygbolag heller får flyga till Ukraina så tar Ukraine International Airlines passagerare som tidigare flugit till någon hubb i Ryssland, för vidare resa, till sin egen hubb på Boryspil-flygplatsen utanför Kiev.

Den ukrainska nyhetsbyrån Interfax Ukraine skriver att de ryska flygbolagen har förlorat mer på flygförbuden än vad ukrainska flygbolag har gjort då ryska flygbolag har haft två tredjedelar av passagerarna på flygtrafiken mellan Ukraina och Ryssland. Kiev Boryspil-flygplatsen visade på en passagerarökning med hela 22 procent under 2017 jämfört med 2016 och en stor del i det stavas flygförbud för ryska samt ukrainska flygbolag över sina respektive länders luftrum.

Det är alltså en konflikt mellan Ryssland och Ukraina där flygtrafiken inte bara drabbas i de länderna utan även i Moldavien som tappar en tredjedel av landets flygtrafik till Moskva i slutet på oktober. Samtidigt som de största förlorarna är de ryska flygbolagen vinner de ukrainska då ukrainare flyger från Ukrainas hubb istället för att först flyga till en hubb i Ryssland och vidare. Med tanke på Ukrainas vinster med fler passagerare på landets flygplatser känns det faktiskt tveksamt om flygförbudet kommer att hävas inom de närmsta åren då det finns stora vinster för Ukraina i detta.

Simon Ericson
flyg24nyheter

2000 flygplan i flottan 2035 – China Southern har stora planer

När det handlar om Kina och dess växande flygindustri så handlar det alltid om stora siffror och snabb tillväxt (länk). Men trots detta så är de siffror som presenterats om planerna för China Southerns flygplansflotta häpnadsväckande. Det är aerotime.aero som publicerat en artikel om detta (länk nedan), baserat på en originalanalys av Centre for Aviation (länk).

Målet 1000 flygplan ska nås 2020 och en fördubbling till 2000 ska sedan ha skett till 2035. Världens största flygbolag avseende flygplansflotta idag är enligt en en källa American Airlines (950), Delta (850) och United (745), med China Southern på femte plats med 545 flygplan. Dessa uppgifter är dock förmodligen gamla och enligt artikeln på aerotime.aero har China Southern för närvarande 800 flygplan. Det verkar som att olika källor räknar olika avseende bolag i en grupp av flygbolag, dotterbolag, underleverantörer o.s.v. Oavsett detta så är det enorma siffror det handlar om för China Southerns expansionsplaner.

China Southerns nuvarande flygplansflotta innehåller både Boeing (787, 777, 757, 747 och 737) och Airbus (A380, A350, A330, A321, A320 och A319). Man har beställningar på straxt under 200 flygplan från Boeing och mer än 260 från Airbus. De flesta flygplanen i flottan är narrowbodies och avsedda för inrikes- eller regional trafik. Med 150 widebodies avser China Southern expandera med längre rutter och därmed konkurrera med andra interkontinentala flygbolag. Det kan bli hård konkurrens för de bolag som tidigare inte haft sådan hård konkurrens från Kina, t.ex, Cathay, Korean, ANA, JAL o.s.v.

China Southern är redan asiens största flygbolag avseende passagerare och flygplansflotta. I många avseende representerar dess expansion den förväntade expansionen av flygindustrin i Asien. Tillsammans med de andra växande kinesiska flygbolagen lär vi se allt mer av denna expansion ledd från Kina. Bloggen har tidigare tagit upp att en hel del rutter från Europa till Asien kan komma att innehålla ett stopp i Kina (länk). Kina må kännas långt borta från ett svenskt perspektiv, men med ett flygindustriperspektiv så blir det väldigt viktigt att följa vad dom händer i Mittens Rike.

Länk till artikel:
China Southern aims for the skies: to grow fleet to 2,000 by 2035

Anders Ellerstrand: EAAP konferens – Del 3 Om automation

European Association for Aviation Psychology (EAAP) konferens i Dubrovnik 24-28 september i år ger inte besökaren möjlighet att ta del av allt. Delar av dagarna användes två föreläsnings-salar parallellt så man tvingade välja vilket inte var så enkelt. I denna artikel tänker jag kort referera några presentationer jag såg som berörde automation.

Formationsflygning

Sonja Biede är Human Factors specialist hos Airbus och pratade om deras tester med formationsflygning.

Man har börjat tester med två flygplan men tänker sig flera. Förebilden kan väl sägas vara fåglars förflyttningar i energibesparande formationsflygning och för flygplan tror man på bränslebesparingar på 7-12 %. Biede berörde några av utmaningarna. Man tänker sig t.ex. att flygplan med olika flygplatser för start och landning kan flyga formation på sträckan med bestämd ”mötespunkt”. Automation kommer naturligtvis att vara en förutsättning. Jag fick intrycket att det handlar om tidig forskning och att det lär dröja innan vi får se det användas.

Remote Towers

Li Wen-chin arbetar på Cranfield University, bl.a. med flygsäkerhet och haveriutredningar. Här pratade han om
”Multiple Remote Tower Operations”.

Han pratade om tester gjorde där RTC utövades samtidigt för två flygplatser; Cork och Shannon i Irland. Trots utmaningar var hans slutsats att man lyckats visa att ”Multiple Remote Tower Operations” är fullt möjligt utan att ge avkall på flygsäkerheten.

Time-Based-Separation

Minsta avstånd mellan landande flygplan på final bestäms bl.a. med hänsyn till turbulens. Tunga flygplan ger upphov till kraftig turbulens och särskilt om ett mindre flygplan är bakom kan det krävas långa avstånd för att turbulensen ska hinna lägga sig.

Adriana-Dana Botezan är Junior Human Performance Expert på EUROCONTROL och redogjorde för såväl problemen som möjligheterna. Idag är flygplan uppdelade i fyra olika turbulenskategorier och beroende på kombinationen av dessa krävs olika separation, mätt i avstånd. Detta system är emellertid ”klumpigt” och ger ibland onödigt stor separation vilket negativt påverkar flygplatsens kapacitet. På liknande sätt måste avstånd i tid fungera i vindstilla medan särskilt kraftig vind ger alltför stor separation. Lösningar finns; t.ex. finns tabeller där optimala avstånd fastställts för alla möjliga kombinationer av 96 flygplanstyper. Det finns också separationer bestämda i tid istället för avstånd vilket ökar effektiviteten i kraftig vind.

För en flygledare är det inte möjlighet att hantera dessa lösningar utan automation. Tekniken består i att små vinklar visas på radarskärmen för att informera flygledaren om var gränsen för minsta separation går.
Vid testerna var en hypotes att flygledaren skulle bli så beroende av dessa att mänskliga fel skulle öka men den hypotesen kunde förkastas. En annan hypotes var att arbetsbelastningen inte skulle öka som en följd av tekniken vilket kunde bekräftas. En tredje hypotes var att flygledarens situationsmedvetenhet (främst vad gäller flygplanstyp som ju inte längre är viktig information eftersom systemet fastställer minimi-separation) skulle minska men även denna hypotes kunde förkastas. Botezan menade alltså att forskning stödjer tanken att tekniska system kan hjälpa flygledaren så att effektiviteten kan ökas samtidigt som arbetsbelastningen för flygledaren minskar och flygsäkerheten förbättras.

Framtidens ATM

Ruth Schmidt är psykolog vid German Aerospace Center (DLR) och har gjort sin Masters-avhandling kring automation inom ATM. Hon pratade om utmaningar som finns, bl.a. att balansera arbetsbelastning (som ofta sjunker, vilket inte enbart är positivt), antal fel (som minskar med ökad automation), situationsmedvetenhet (som minskar) och mänskliga prestationer (som minskar om automationen blir för hög).

Ofta försöker man hantera detta med ”adaptiv automation” som innebär att automationen går in mer och mer när arbetsbelastningen ökar. Schmidt jämförde det med ”mänsklig automation” som anpassar sig på motsatt vis. När vi promenerar på ett jämnt och fast underlag sker det med automatik, vi lägger inget fokus på själva promenerandet. Om vi sedan kommer ut på ett ojämnt och instabilt område så släpper automationen och vi använder stor kapacitet åt varje steg.

Schmidt hade arbetat med ett projekt där sju flygledare fick testa att arbeta med inflygningskontroll för Frankfurt flygplats. Tre nivåer av automation testades; helt manuellt, helt automatiserat (där flygledaren enbart övervakade) samt automatiserat där flygledaren kunde välja att gå in och påverka under normalt skeende men är tvungen att ta över när automationen får fel.

Proven skedde i simulator där de första 15 minuterna var normala men där man senare lade in olika typer av fel i en ökande skala. Slutsatserna var förväntade. ”Lagom” automation är bäst så att flygledaren är engagerad i arbetsuppgiften, att flygledaren förstår vad automationen gör och att flygledaren får tidigt besked om när automationen börjar få problem.

Single-Pilot-Operations

På konferensen gjordes en mängd presentationer enbart i form av ”posters”. En sådan kom från Anja K. Faulhaber och handlade om ”single-pilot-operations”. Tester i simulator har gjorts där olika scenarier flugits med besättning av en respektive två piloter. Arbetet är inte slutfört men visar preliminärt att skillnad i arbetsbelastning inte påfallande stor men naturligtvis större vid tekniska fel. En slutsats är att det är då det finns särskilt behov av stöd från automation.

Simon Ericson: Den svenska inrikesmarknaden tappar

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Alla Swedavias tio flygplatser tappar inrikespassagerare och en stor del av landets övriga flygplatser följer samma trend. Men vad beror det på?

Samtliga tio Swedavia-flygplatser i landet redovisar en minskning i antal inrikespassagerare sett till hela året, januari-augusti. Sämst går det för Malmö Airport som har gått ned med sex procent hittills under året och minst sämst för Bromma som tappar marginellt, en procent. Det är sammantaget små förändringar som rör sig mellan en och sex procent, men trots ett ekonomiskt gynnsamt läge för Sverige med högkonjunktur minskar alltså flygtrafiken inom Sverige.

Är det så att flygskatten sätter käppar i hjulen för flygbolagen och fyller sitt syfte att minska flygresandet? Tveksamt. Under året har Nextjets konkurs gjort stora avtryck på den svenska flygmarknaden och en stor del av de kommunala flygplatserna har redovisat stora passagerartapp på grund av konkursen då Nextjet varit flygplatsernas enda flygbolag. Detta berör dock inte Swedavias flygplatser nämnvärt förutom Arlanda som var Nextjets bas.

Enligt flygplatsorganisationen, ACI, Airport Council International, var Sverige det enda land i Europa där flygtrafiken minskade under juni i år, ner med knappa 0,4 procent och samtidigt växte flygtrafiken i Danmark med 5,7 procent under samma månad. En faktor till Danmarks tillväxt är enligt ACI den svenska flygskatten. Detta visar på att flygskatten ger effekt i Sverige, men flyttar samtidigt flygtrafiken från Sverige till Danmark. Dock förklarar detta inte den minskade inrikestrafiken i landet, men visar på att utrikestrafiken går bra då den ökar trots att flygtrafiken i Danmark också ökar. ACI skriver även i sin rapport att den svaga kronan gör att efterfrågan på avgående resor från Sverige minskar.

På den svenska inrikesmarknaden är det SAS och BRA som dominerar. SAS arbetar enligt en bättre säsongsanpassning som har inneburit färre avgångar under vintern, men ett antal fler under sommaren jämfört med tidigare år. SAS inrikesnät är stabilt, få linjer läggs ned och få tillkommer. Dock har SAS tagit över Örnsköldsvik-Stockholm efter Nextjets konkurs och det har visat sig vara ett bra val för SAS då man gått från ATR 72 (70 passagerare) till Boeing 737-700 (141 passagerare) på ett antal morgonavgångar i början av veckorna då efterfrågan är stor.
SAS visar alltså inga tecken på att flygskatten påverkar deras inrikestrafik negativt i någon stor utsträckning. Man har dock gjort det klart att flygskatten inte är något positivt.

BRA däremot har gjort det tydligt att flygskatten tagit hårt på deras linjer, och exempel på detta är Umeå-Bromma. Där kommer BRA att minska ner antalet avgångar och flytta den ATR som är baserad där till Ängelholm/Helsingborg. Dessutom kommer ATR-erna att ersättas med Avro RJ-flygplan som innebär en ökning av antalet stolar per avgång samtidigt som antalet avgångar minskar. Flygskatten får alltså en motsatt effekt då det betydligt mer miljövänliga ATR-flygplanet byts ut mot Avron.

Den svenska inrikesmarknaden befinner sig nu i en negativ trend, men frågan är om det är lönt att dra några förhastade slutsatser och även om det generellt sett är en negativ utveckling så finns det ljuspunkter med kraftigt växande flygplatser som Trollhättan och Växjö.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Minst fem medelstora Europeiska flygbolag kommer att gå i konkurs de närmaste åren

I flygindustrin i USA genomfördes under tio år – 2004 till 2015 – en våg av köp och sammanslagningar, d.v.s. stora flygbolag köpte andra flygbolag och blev ännu större (se bild nedan). Detta skedde som ett gensvar på hur svårt det var för flygblagen i USA att gå med vinst. I Europa har detta inte hänt på samma drastiska sätt och marknaden här beskrivs därför ofta som ”fragmenterad” samt med hänvisningar till att det som hände i USA behöver hända också i Europa. Den drastiska rubriken omdetta kommer från en artikel av Gedminas Žiemelis och publicerades nyligen på aerotime.aero (länk nedan).

I USA är nu de största flygbolagen mer försiktiga med att öka sin kapacitet och mer disciplinerade än tidigare. Men den nya situationen har också lett till att det blivit svårare för nya flygbolag att starta upp och ta sig in på marknaden. I Europa har det istället varit en hel del nya flygbolag som komit fram eller expanderat under samma tid. Men tre stora konkurser för Alitalia, Air Berlin och charterbolaget Monarch kan vara signalen för en kommande våg av köp och sammanslagningar, med eller utan tillhörande konkurser.

Artikeln tar dock inte upp att köp och sammanslagningar har skett även i Europa – Air France/KLM, Lufthansa och Swiss/Austrian, BA och Iberia/Aer Lingus o.s.v. Dessa är något annorlunda eftersom de har genomförts utan att flygplan målats om och varumärken försvunnit, men det har ändå handlat om att göra en verksamhet större för att kunna spara på kostnader och göra mer vinst. Det är inte tydligt för mig vad skillnaden är eller hur den på olika sätt kan ha påverkat affärsmodell och resultat, men det är trots allt liknande processer.

En stor skillnad mellan USA och Europa sm tas upp i artikeln är att lågprisbolag har en betydligt större del av marknaden i Europa. Inte räknat i antal säten (40% i Europa, 32% i USA) men räknat som aktörer på flygmarknaden (28% mot 6%), om än att artikel inte är tydlig om detta avser marknadsvärde eller någon liknande parameter. Tillväxten för long-haul/low-cost kan komma att sätta press på traditionella flygbolag och möjligtvis tvinga fram försök till köp och sammanslagningar. BAs intresse för Norwegian kan ses som ett exempel på detta.

En annan möjlig utveckling som kan bli turbulent är intern konkurrens inom större grupper av flygbolag. Om till exempel Lufthansa som planerat forstätter att låta Eurowings växa med fler långlinjer så är det i viss mån ett exempel på en förändring av verksamheten som kan liknas vid en sammanslagning. Samma sak kan sägas för Air France/KLM och deras Transavia, eller för BA/Iberia och deras Vueling och Level. Piloter inom de traditionella bolagen kommer att protestera mot denna urholkning underifrån av deras roll och förmåner, men stridigheter mellan parterna som troligt scenario.

Artiklen specificerar inte alls vilka flygbolag som kan komma att gå i konkurs de närmaste fem åren, eller ens vilka kategorier av flygbolag. Så denna prognos ska ses som en försenad parallel med utvecklingen i USA. Fler har tidigare förutspått samma sak och det kan myykcet väl hända, men en fortsatt utspridd marknad eller internkonkurrens är också möjliga scenarier. Det är inte säkert att det som hände i USA måste hända här i Europa, åtminstone inte på samma sätt. Mer troligt är kanske att när konjukturen vänder neråt kommer en hel del flygbolag i Europa att få det svårt och då kan köp och sammanslagningar komma, men mer för att undvika förluster än för att öka vinster.

Länk till artikel:
At least 5 medium-size EU airlines to go bankrupt in 2018-2019

Anders Ellerstrand: EAAP konferens – Del 2: Om operationell kompetens hos piloter

Under European Association for Aviation Psychology (EAAP) konferens i Dubrovnik 24-28 september i år var konferensens andra huvudtalare Dr. Heikki Mansikka och Prof. Dr. Don Harris. De hade av EAAP utsetts till vinnare av 2017 års bästa vetenskapliga publikation. Mansikka har många års erfarenhet som F18-pilot i Finland men har också doktorerat i Human Factors vid Coventry universitet. Där är Don Harris professor och har bl.a. arbetat med design av cockpit och skrivit en bok om ”Human Performance on the Flight Deck”.

De två pratade om ”50 shades of Competency – Challenges of Defining Pilots’ Operational Proficiency”. De började tala om kärnkompetenser och delade upp dessa i sådana som är speciella för en pilot, som tillämpning av specifika procedurer, och såväl manuell flygning som med autopilot samt kompetenser som är mer generella, som t.ex. kommunikation, ledarskap och situationsmedvetenhet.

Temat fördjupades ytterligare med diskussion kring hur olika kompetenser förhåller sig till varandra men också kring hur detta relaterar till CRM. Att flyga är oftast ett team-arbete där de olika deltagarna bidrar med sin individuella kompetens för att skapa en team-kompetens. Jag har inte läst deras publikation men uppfattade att den handlar om en modell för att förstå hur kompetenser samverkar i en CRM-process.

Som exempel användes den dramatiska händelsen då United Airlines 32 (en DC-10) fick ett motorhaveri med följdkonsekvenser som i det närmaste gjorde flygplanet okontrollerbart. Trots detta lyckades besättningen styra flygplanet mot en ”landning” där 111 av de 296 ombord omkom. Trots det anses det vara något av ett mirakel och besättningens agerande användes här som ett exempel på fantastisk CRM. Det inkluderade fördelning av uppgifter, att alla var involverade, att ny information inhämtades hela tiden och att avsikter och planer kommunicerades.

Mycket intressant!