Vid stora händelser – “airshows” – i flygindustrin som Farnborough och Le Bourget så består en del av underhållningen av kampen melllan olika tillverkare och hur stora flygplansbeställningar de kan presentera. Det hela har blivit en märklig ritual, med ständigt störst fokus på tävlingen mellan Boeing och Airbus. Många, inklusive mig själv, har nog över åren börjat känna en viss tvekan inför de stora beställningar som presenteras och om de verkligen kan vara fullt ut realistiska. Aviation Week har skrivit om detta (länk nedan) och pekat på en del orimliga inslag som borde ändras.

Som första exempel tar man Jet Airways beställning av 75 B737 nu senast på Farnborough. Som alltid presenterades denna med fanfar, men det var ingen ny beställning. Det var möjligtvis en tidigare annonserad beställning för en anonym kund, eller möjligtvis en delvis dubbelt räknad beställning mellan flygbolag och ett leasing företag. Förvirrande var det, och är det, med beställningar och detta underminerar trovärdigheten i de siffror som läggs fram som bevis för tillverkarnas framgångar.

Airbus är lika slipade vad det gäller denna typ av spel för media och hela industrin. På Farnborough presenterade 93 “firm orders”, d.v.s. med allt undertecknat och klart. Redovisade siffror senare i sommar har visat på åtta sådana “firm orders” och Airbus har förklarat detta med att det inte funnits tillräckligt med tid för att avsluta arbetet med kontrakten under sommaren. Men då var dessa beställningar tydligen inte klara när Airbus gick ut med detta budskap till media.

Utöver “firm orders”, vilka är de enda som borde räknas, finns “commitments” och “options”. Men allt räknas samman i kampen om att få en siffra som är större än konkurrentens. Både Boeing och Airbus har en lång lista på kunder som väntar på att få sina flygplan, så det är onödigt och vilseledande att de trixar med siffror när det gäller beställningar. Med tanke på att Airbus nu har tagit sig an Bombardier och Boeing gjort det samma med Embraer så är det bara att konstatera att de båda är absolut störst och ingen annan är i närheten. I och med detta skulle de kunna kosta på sig lite ärlighet med antalet beställningar.

Man kan dock lista ut en del genom att kolla på vilka beställningar som inte presenterades denna sommar. Den nya versionen av B777 är ett exempel och dess beroende av flygbolagen i gulfstaterna borde oroa. A350-1000 skulle behöva fler beställningar, likaså A330neo och Embraers E2. Så det går att lista ut en del när flygplansbeställningar presenteras, men det är allt för ofta onödigt osäkra och delvis missvisande siffror som får mest uppmärksamhet.

Länk till artikel:
Why Airbus And Boeing Should Review Air Show Announcements