Home » Flygindustrin » Alitalia omstrukturerar … igen … och igen

Alitalia omstrukturerar … igen … och igen

Vi som arbetar i flygindustrin talar ofta om hur tuff konkurrensen är i den och hur mycket som förändras i snabb takt på grund av detta. Detta kan dock vara felaktigt i vissa sammanhang och definitivt när vi pratar om ett av industrins sorgebarn – Alitalia. För detta flygbolag tycks det finnas ett relevant amerikanskt uttryck: ”The more things change, the more they stay the same”.

Italien är en av världens tio största ekonomier räknat i bruttonationalprodukt (åttonde enligt FN 2015 och IMF 2016), har en egen befolkning på nästan 60 miljoner, är det femte mest besökta turistlandet i världen och är känt för mat, kläder och design i en tid när varumärken är allt viktigare överallt, så även i flygindustrin. Med detta i åtanke borde förutsättningarna för ett framgångsrikt nationellt flygbolag vara goda.

På en av mina favoritbloggar, Cranky Flier, tas flygindustrin oftast upp från ett passagerarperspektiv, speciellt med fokus på USA. Men det är också en bra, lättläst och underhållande blogg, inklusive dess kommentarsfält. När den tar upp Alitalia ges dock ingen nåd och titeln ”det värsta flygbolaget någonsin” delas utan tvekan ut till det. (Jag tvekar om detta är rimligt och kan tänka mig flera andra, t.ex. Nordkoreas Air Koryo, som starkare kandidater till denna titel.)

Artikeln skämtar om att ännu en omstrukturering är på väg för ett flygbolag som bara har gjort vinst ett år (1998) sedan det bildades 1946. Många har försökt att få Alitalia att bli ett ett bättre flygbolag, inklusive på senare år KLM-Air France och allra senast Etihad. Varför de försökt är obegripligt för många i industrin, speciellt med tanke på att redan 2007 sade Alitalias egen ordförande följande: ”Alitalia is in a comatose state, it is in the intensive care unit”. Problemet är att bolaget varit där tidigare, är där fortfarande och det är tveksamt om det någonsin varit utanför sjukhuset (kanske under det enda vinståret 1998).

Etihad har haft som strategi att bygga upp sitt nätverk via partners som de investerar i och utvecklar. De anledningar som Etihads VD James Hogan nu uppger, och som citeras i artikeln på Cranky Flier, för att de inte lyckats med Alitalia ter sig undvikande och nästan komiska med tanke på Alitalias historia. Det mesta som uppges var väl kända förhållanden redan vid det förra omstruktureringsförsöket för två år sedan när Etihad kom in i bilden.

Framtiden är tveksam för många ”legacy airlines” men i fallet Alitalia råder nog inte mycket tveksamhet, dess chanser att överleva framöver är mycket små. Det finns väldigt lite i dess historia och nuvarande situation som tyder på att större förändringar kan göras på det sätt som skulle behövas för att förnya och förvandla företaget till ett vinstgivande bolag.

Länk till artikel:
Ringing In the New Year In the Best Way: An Alitalia Restructuring


2 kommentarer

  1. Och vem står för fiolerna? Italienska skattebetalare?

    Jag googlade lite och såg att Etihad köpte 49% av Alitalia 2015. Resten ägs av ”CAI – Compagnia Aerea Italiana” som i sin tur har tre huvudägare där banker ingår och där posten är en med i huvudsak statlig ägare.

    Jag vet inte vad Etihad har gjort för att förbättra situationen men jag kan tänka mig att det inte är lätt att genomföra stora förändringar i dessa gamla bolag. Att SAS har lyckats så bra är faktiskt rätt imponerande.

    • Ja, i slutänden är det flera gånger italienska skattebetalare som betalat. Men det har blivit svårare på grund av EU-regler om statsunderstöd och en del pengar till Alitalia har stoppats på grund av detta. Konstruktionen med CAI, inklusive postverket som delägare, tror jag var ett resultat av Berlusconis försöka att rädda Alitalia. Sant även om gamla bolag och förändring och jag håller med om att SAS lyckats relativt väl jämfört med många andra.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.