Home » Drönare » Flygplan och drönares samexistens – en fråga för idag och framåt

Flygplan och drönares samexistens – en fråga för idag och framåt

Utvecklingen och användningen av drönare har haft en stor tillväxt de senaste åren och detta kommer säkerligen att fortsätta framöver. Vi har dock redan sett incidenter, stora flygplatser stängda och andra händelser som visat att samexistensen mellan flygplan och drönare i luftrummet kommer att vara en av de viktigaste flygsäkerhetsfrågorna under 2017 och därefter. En incident i Afrika för några dagar sedan är ännu ett exempel på detta.

Aviation Herald rapporterar om att den 5 januari träffades en LAM (Linhas Aereas de Mocambique) Boeing 737-700 på inflygning till Tete i Mozambique av en drönare (se länk nedan). Flygplanet var på finalen när besättningen hörde en kraftig smäll, dock följdes den inte av några andra onormala indikationer på instrument eller flygplanets prestanda. Besättningen trodde att de träffats av en fågel och fortsatte flygningen till landning. Efter landningen kunde man konstatera att man träffats av en drönare (se bild nedan och ovan.)

I kommentarsfältet på Aviation Herald förekommer spekulationer om att kollisionen kan ha varit med något annat än en drönare men Aviation Herald är normalt en mycket trovärdig källa så jag väljer att skriva om denna slutsats tills dess det finns annan information. Denna händelse kan ses i ljuset av att det brittiska pilotförbundet BALPA just uttryckt sin oro för drönare efter att 69 incidenter med drönare som kom nära flygplan inträffat under 2016. Detta utgör mer än en fördubbling jämfört med 2015. (Rapporterat av flightglobal.com, se länk nedan.)

Att drönare har en mängd olika nyttiga funktioner i samhället redan och än mer framöver, liksom för fritid och nöje, kommer inte att förändras. Vad som krävs för att få samspelet med resten av flygindustrin att fungera återstår att se. Just nu känns det som ett reaktivt läge, med många varningar men inte lika mycket handling eller ens planer för handling. Frågan är hur allvarliga incidenter med drönare vi kommer att se framöver och om insatser för att minska risken kommer att hinna före en ytterligare ökning av antalet incidenter.

Länk till artiklar:
Incident: LAM B737 at Tete on Jan 5th 2017, collision with a drone
UK pilots urge action over increasing drone encounters


8 kommentarer

  1. Jag jobbade i ett par Eurocontrol arbetsgrupper för drygt tio år sedan och minns att en av deltagarna var engagerad i en annan arbetsgrupp som tittade just på ”drönare”. Sen har ju tekniken och möjligheterna som du skriver utvecklats betydligt snabbare än myndigheternas kontroll.

    Då försvaret började sina tester från fd flygflottiljen i Karlsborg skedde all verksamhet i avstängd luft – restriktionsområden. För att kunna flyga mellan olika testpmråden fick man upprätta tillfälliga restriktionsområden som korridorer mellan de mer permanenta.

    Idag flygs det regelbundet med stora UA över t.ex. Östersjön. Det sägs att verksamheten är separerad från annan trafik genom höjden – dessa UA flyger på FL 550 och däromkring. Piloten sitter i södra Europa och har kontakt med flygtrafikledningen såväl via radio som via telefon. Det fungerar men regelverket är inte riktigt välutvecklat ännu.

    Amazon är ju en av de ”stora” som jobbar med kommersiell användning och tänker sig att öka kundnöjdheten genom att korta tiden ”från behov via köp till leverans” med hjälp av drönare. https://www.amazon.com/Amazon-Prime-Air/b?ie=UTF8&node=8037720011 Hur skall myndigheter och system hinna utvecklas för att hantera detta?

    Ganska nyligen kom en sida upp på ICAO website som samlar en del information och material som är tänkt att vägleda såväl användare av systemen som de myndigheter som förväntas hantera verksamheten.

    Länk till ICAO UAS-sida: https://www4.icao.int/uastoolkit/home/about

    • Utmärkt – för bra för att bara vara kommentar. Jag frågar inte ens utan bara tar och publicerar!

  2. Tack Ann, där finns en 72-sidig ”prototype-regulation”. På ICAO-sidan finns länkar till regulations från en rad länder, inklusive den svenska (på engelska).

    Så de länder som saknar, eller har bristfälliga regelverk, har alla möjligheter att snabbt förbättra sin situation.

    Det här fungerar säkert bra för de firmor som ägnar sig åt UA-verksamhet. Frågan är hur man når ut till alla privatpersoner som för en ganska ringa slant kan köpa en mycket kapabel maskin. Det finns några filmer som vänder sig till den kategorin – på såväl EASA som ICAO-sidorna. Vem tittar på den filmen? https://www.youtube.com/watch?v=5Xs_eVx4nuw

    Sen kan man titta på detta: https://www.youtube.com/watch?v=akdsVdOUuuk En engelsk hobby-flygare visar rätt tydligt att det finns ett stort avstånd mellan regelverket å ena sidan och vad som faktiskt görs å andra sidan.

    • I viss mån reflekterar väl utvecklingen med drönare generellt teknikutveckling idag? Förr var det stora statligt finansierade projekt, ofta med militär koppling, som stod för teknikutveckling. Detta möjliggjorde parallell utveckling av regler, policy och kontrollfunktioner. Idag sker teknikutveckling mer kopplat till företag, med kortare tider och med många mindre initiativ som tillsammans meldmed till en utveckling. Det som kan köpas från en hylla är ofta mer avancerat än det som producerats via stora och långa projekt. Sett i det perspektivet är det inte så konstigt om regler och riktlinjer halkar efter.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *