I detta inlägg fortsätter min vän och tidigare kollega, Anders Ellerstrand, med sin översikt om flygsäkerhetens historia. Idag är del två (av sex) och för de som missade del 1 så finns den här. Detta är ett utmärkt exempel på “microlearning” (lärande i små bitar) och handlar om grunder om flygsäkerhet som alla i flygindustrin bör känna till.

2. Global flygsäkerhet idag

I mitt förra inlägg skrev jag kortfattat om flygsäkerhetens historia. Nu tänkte jag titta lika kort på hur det ser ut idag och på målen för framtiden. ICAO ger sedan 1997 ut en ”Global Aviation Safety Plan” vart tredje år och den senaste täcker 2017-2019. Syftet är att underlätta samarbete och harmonisering kring en global utveckling av flygsäkerheten. GASP är ett dokument på över 100 sidor och innehåller mycket av intresse. Bl.a. identifieras tre högriskområden; ”Runway Safety”, “Controlled flight into terrain (CFIT)” och “loss of control in-flight (LOC-I)”. Globalt sett ligger dessa tre bakom ca 60 % av såväl olyckor som dödsfall och i delar av världen är procentsatsen betydligt högre.

I GASP kan man också hitta tre övergripande mål för global utveckling av flygsäkerhet:

På kort sikt (mål 2017)
”Implementation of an effective safety oversight system” Ansvaret för detta lägger hos staterna som förväntas se till att man har en väl fungerande tillsynsmyndighet. Jag återkommer till detta i ett par senare inlägg där jag först ska skriva lite om ICAO och Chicago Convention och sedan ska beskriva vilka förväntningarna är på Sverige och andra stater.

På medel-lång sikt (mål 2022)
”Full implementation of the ICAO State safety programme framework” Innebär att alla stater ska leva upp till kraven i ICAO Annex 19.

På lång sikt (mål 2027)
“Advanced safety oversight system including predictive risk management” Intressant och inte helt enkelt att definiera. Kanske ett ämne för ett framtida inlägg?