Home » Flygutbildning och träning » Från Styrman till Kapten – forskning om ett stort steg

Från Styrman till Kapten – forskning om ett stort steg

Image

Steget från styrman till kapten är ett av de största och viktigaste i en pilots karriär. Det är också omgärdat av erfarenheter från många piloter som tagit dessa steg, varav en hel del är rimliga och relevanta medan andra nog representerar mer personliga upplevelser och lärdomar som inte kan generaliseras.

Det finns förvånansvärt lite forskning kring detta steg, åtminstone som jag har stött på. Men bland den som finns anser jag att det arbete som Ute Fischer och Judith Orasanu gjorde för NASA är både intressant och praktiskt användbart. I deras försök lät de besättningsmedlemmar läsa igenom och ta ställning till olika scenarier, fatta beslut om dem och förklara hur de tänkte kring scenarierna.

Det mest intressanta i resultaten var skillnaden mellan kaptener ock styrmän. Kaptener prioriterade risk och tid som främsta aspekter av scenarierna som grund för deras beslut. För styrmän var det tid och ”operationell komplexitet”, vilket kan översättas med om huruvida det finns en procedur tillgänglig för situationen.

Denna skillnad undersöktes vidare genom att jämföra erfarna styrmän med mindre erfarna, men skillnaden var inte mellan dessa utan knuten till kaptens- och styrmansrollen. Detta är väldigt kortfattat och summariskt, men en slutsats är att en av de viktigaste förändringarna när steget tas från styrman till kapten är att fokusera på helheten i form av risk i en situation och med utgångspunkt från detta försöka hitta en lösning, snarare än att allt för snabbt ”mönsteranpassa” tankarna på om det finns en procedur som kan lösa problemet.

Detta är något som kan diskuteras och tas upp i träningen för blivande kaptener för att underlätta skiftet från ett mer strikt fokus på procedurer till ett där säker och effektiv problemlösning står i centrum, med stöd av procedurer.

Länk till rapport:
Do You See What I See? Effects of Crew Position on Interpretation of Flight Problems


11 kommentarer

  1. Först av allt och givetvis tack för en trevlig och intressant blogg! Roligt att den är så aktiv och uppdateras kontinuerligt – snyggt jobbat!

    Dagens ämne är spännande och som du skriver så finns uppenbarligen inte mycket dokumenterat i ämnet. Artikeln är givande och det vore intressant att fördjupa sig ytterligare.

    Man ska hålla i minnet att kapten är någon som bolaget behöver och titulerar precis som en styrman. Certifikatet som krävs, men som i sig inte är tjänsten kapten, är ATPL. Enligt FCL är detta det enda certifikat som du själv planerar, administrerar och gör en uppflygning för. Alltså inget behov av att gå via en flygskola eller flygbolag för att erhålla detta.

    Med detta sagt så är steget från styrman till kapten absolut ett av de större steg – bortsett från sin första EK (ensamflygning) – som görs under ens flygkarriär. I och med att det är flygbolagets behov av en resurs och till det kopplat en titel så blir det ett gyllene tillfälle att smida och drilla sin kapten så att hen passar precis i den profil som bolaget önskar. I bolagens utbildningssyllabus till kapten läggs ofta stor vikt på systemförståelse och flygförmåga. Hydraulikens funktioner, elsystemens påverkan, rökens inverkan och inte minst att kunna flyga sin manuella ILS utan hjälp av autopilot eller flight director. Allt ska uppfylla uppflygningsprotokollets obligatoriska punkter.

    På toppen av detta och kanske det som verkligen blir viktigt och utmärkande för en duktig kapten är beslutsfattandet i alla små som stora avgöranden! Den process som krävs för att göra ett så bra beslut som möjligt kan erhållas genom en grundläggande selektering och till det utbildning. Fortsatt genom yrkeskarriären bygger man sedan sin erfarenhet efter alla de situationer som uppstår under resans gång. En av alla dessa erfarenheter är absolut att om behovet finns ta steget utanför procedurer och istället se till helheten. Säkerhet, enkelhet och komfort kan vara nyckelord för en kapten. Inte alltid så lätt att fokusera på och i synnerhet inte som ny kapten. Fasta procedurer vägda mot mjuka värderingar är alltid en svår balans att besluta om. Att våga gå utanför sin komfortzon och tänka nytt, lära nytt och bygga ytterligare erfarenhet är viktigt.

    En lagom mix av SKILL – KNOWLEDGE – ATTITUDE ger den nödvändiga PERFROMANCE som vi alla behöver i det vardagliga flygandet. Om någon av kompetenserna ”haltar” så blir det inte bättre än svagaste länken. Detta oavsett om man har tjänsten som kapten eller är en del av övriga besättningen.

    • Hej Janne, tack för den positiva feedbacken och det utförliga svaret. Jag kan tycka att det svaret förtjänar en bättre plats än i kommentarsfältet. Är det ok om jag lägger in det som ett inlägg? Eller skulle du vilja redigera det lite först då? Jag tar det gärna rakt av som ett inlägg men bara om du tillåter det. Du har verkligen en bra text och några riktigt bra formuleringar, t.ex. ”fasta procedurer vägda mot mjuka värderingar”.

      • Vad trevlig det låter! Du får gärna använda underlaget rakt av som det är. Det går alltid skriva mer och justera språkvalet men ok för mig. Spännande att följa vad skrivs vidare i synnerhet på hela bloggen.

  2. Som sagt, steget från höger till vänster är stort. Som styrman under många år (13 i mitt fall), tror man sig kunna allt och är lyckligt ovetande om kompliciteten av allt beslutsfattande som den dagliga flygverksamheten kräver. Gjorde min upgrading 1992. Steget från 8år som DC10 F/O, eller ”professionell turist” på långlinjer till den dynamiska vardagen på MD80 i Europa upplevde jag som ganska stort. Den rent tekniska omskolningen i klassrum och simulator fixar man ju ganska lätt med den erfarenhet man samlat på sig i högerstolen, men verkligenheten under linetrainingen innebär många nya utmaningar som man helt enkelt inte riktigt kan förbereda sig på. Plötsligt kommer alla till DIG och vill ha besked NU! En massa olika människor är involverade i varje enskild flygning och alla vill ha besked och beslut hela tiden…. Det är den stora skillnaden mellan livet som F/O och kapten. En linetrainer jag flög med formulerade följande råd (fritt översatt från tyskan): var glad och trevlig och betrakta alla medarbetare som experter på sitt område tills de bevisar motsatsen…de orden fastnade och jag försökte leva efter den devisen under 27år som kapten ända fram till pensioneringen. Funkade utmärkt. Svårare än så är det inte.

    • Tack Anders, verkligen goda och enkla råd. Skulle du vilja skriva ett inlägg om dina erfarenheter som kapten och om steget till kapten? Det du redan skrivit skulle fungera bra men du kanske skulle kunna lägga till något? Om du är intresserad så publicerar jag det gärna som ett inlägg. Tack igen för kommenateren!

  3. Hej alla ”nya” och ”gamla” namn,

    Fantastiskt roligt att hitta fram till den här sidan, första besöket för mig idag! Måste bara få lämna en liten kommentar och dessutom en ytterligare aspekt i ämnet, nämligen befälsgradienten. Den flygvärld vi opererar i idag är tämligen föränderlig med nya positioner och baser som erbjuds den anställde hit och dit.

    Under min line training till kapten flög jag ihop med ett antal instruktörer som på något vis ändå var mina överordnade. Men döm om min förvåning när jag efter en tid som ”nybakad” kapten ser att jag ska ha en av mina line training-kaptener som styrman. Visst händer det att vi flyger kapten/kapten, vilket i sig är en utmaning och väldigt roligt och givande på många sätt, men nu hade denna tidigare instruktör tagit anställning på en ny bas som just styrman. Den person jag hade till höger om mig som instruktör under träningen till kapten sitter nu i samma sits som tidigare fast i rollen som permanent styrman. Intressant! ”Who’s in charge?”

    Vi har dessutom kollegor som har besuttit kaptensrollen under 20-talet år i andra bolag och tagit anställning som styrmän av olika anledningar. Vissa av dessa personer har ibland svårt att ”veta” vilken roll de innehar idag och vill gärna ha ett finger med i spelet, på gott och ont. Som befälhavare försöker man ju få alla i orkestern att spela efter sin egen taktpinne men det är svårt om någon försöker ändra takt eller melodi mitt i stycket. Precis som Anders Klang skriver så måste man ju betrakta alla som experter på sitt område, men det är ju under förutsättning att var och en vet vilket område som är sitt.

    Arbetet som kapten är fantastiskt givande och många gånger utmanande. Som styrman försökte man vara kameleont och passa in i laget, men man är en minst lika stor kameleont som kapten – att veta vilket stycke man ska spela idag så att melodin passar alla.

    Jag tycker att Jan uttryckte det alldeles utmärkt med ”En lagom mix av SKILL – KNOWLEDGE – ATTITUDE…”

    • Hej Nichlas, tack för en utmärkt kommentar. Jag tyckte att den var så bra att jag gärna skulle vilja publicera den som ett inlägg, om du tillåter det?

      • Hej Nicklas! Vad roligt att du uppskattade mitt svar, givetvis får du publicera det.

Leave a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *