Hem » Flygindustrin » Anders Ellerstrand: Människan i framtidens flygsystem – Del 1

Anders Ellerstrand: Människan i framtidens flygsystem – Del 1

Sedan några år är jag medlem i ”Chartered Institute of Ergonomics & Human Factors” (CIEHF). Det är en brittisk organisation för ergonomi och human factors. Man kan ha professionellt medlemskap men också få medlemskap som student eller ”associerad medlem” om man är mer allmänt intresserad.
Föreningen har ökat sina aktiviteter de sista åren, arrangerar konferenser och utbildningar, ger ut en läsvärd tidning och producerar artiklar och dokument. En hel del ingår i medlemspriset, annat går att köpa och avgifterna är ofta låga. Under detta COVID-år har jag deltagit i flera webinars men även köpt billiga online-utbildningar.

Under 2020 gav CIEHF ut ett ”white paper” med titeln ”The Human Dimension in Tomorrow’s Aviation System”. Med hjälp av 16 ledande human factors-experter presenterar man här en vision för människans roll i flygbranschen fram till 2050. Experterna representerar olika organisationer, såsom NASA, EUROCONTROL, brittiska tillsynsmyndigheten UK CAA, olika brittiska universitet och företag som BAE Systems, Airbus och Lufthansa. I olika kapitel beskrivs hur framtiden kan komma att te sig inom områden som förarlösa flygplan, nästa generations cockpit, automation och AI och mycket mer.

Man pekar på att COVID-19 kanske är den största utmaning flygbranschen sett, men detta dokument ser på utvecklingen på lång sikt och texterna skrevs i huvudsak innan pandemin bröt ut. Pandemin visar ändå att flygbranschen är sårbar för externa krafter. Bland andra utmaningar finns en önskan att bibehålla mänsklig kontroll – t.ex. i militära system, samtidigt som detta försvåras av ett ständigt ökande informationsflöde och nya inslag av automation. Här ges också nya möjligheter, där teknologin kan bidra till att öka den mänskliga förmågan, genom t.ex. utbildning i syntetiska miljöer och möjlighet att mäta och följa upp människans fysiska och kognitiva status.

En fråga är hur länge människan finns kvar i ”the sharp end”? Det kan tyckas som att AI och pilotlösa flygplan bara väntar på att helt ersätta människan. I denna rapport menar man ändå att i perspektivet 2050 kommer människan att bibehålla viktiga roller i flygets utveckling, även i en föränderlig värld där automation och AI får allt större utrymme. Denna slutsats grundar sig i de erfarenheter som hittills finns av prov med fullt automatiserade system i luftfarten. Det visar sig att människan är för bra för att kunna ersättas överallt. Detta hänger framförallt ihop med människans förmåga till flexibilitet, anpassning och ”sunt förnuft”. En konsekvens är att teknikens roll i många sammanhang inte blir att ersätta människan utan att stötta och förbättra människans förmåga. Utmaningen är att få människa och maskin att samarbeta bättre och där har human factors en viktig roll att spela.

Human factors är mångfacetterat men har alltid som syfte att optimera systems funktion. Det innebär design av teknik för optimal människa-maskin-samverkan, rekrytering och urval av rätt personal, design av procedurer och utbildning, organisation av arbetsplatser, optimering av säkerhet, prestation och välbefinnande samt slutligen att hantera förändringar på ett bra sätt. Inom alla dessa områden har human factors visat sig kunna bidra till goda resultat.

I några kommande avsnitt här på bloggen ska jag referera olika delar i detta mycket intressanta och spännande dokument. Häng med!

Blogg-inläggen är skrivna med tillstånd/support av CIEHF. Länk till hela dokumentet: Länk


2 kommentarer

  1. Intressant CIHEF är bra, tack för highlight Anders!
    Hörde på LUFTHANSA CEO förra veckan hangar extremt tydlig på att ” vi behöver automatisk flygtrafikledning snarast”…

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.