För de flesta ser arbetet inte likadant ut varje dag. Även på en väl organiserad och planerad arbetsplats är det omöjligt att förutse allt som kommer att hända. Ett resultat är att vi som arbetar måste anpassa oss och anpassa sättet vi utför vårt arbete på. Denna anpassning innebär att man kanske inte helt arbetar efter regelverket men oftast gör anpassningen att man lyckas utföra arbetet på ett tillfredsställande sätt – trots att det inte gick att följa regler och riktlinjer till punkt och pricka och trots att det kanske saknades resurser och trots att någon gjorde fel någonstans och trots att förhandsplaneringen inte var optimal och trots att arbetsledningen inte fungerade perfekt.

Här spricker modellerna vi tittade på tidigare. Heinrich sade ju att människan var problemet men här antyder jag ju att människan är lösningen. Kan det stämma? Och vad betyder det för vår tro på automation som lösningen på alla problem?

Även James Reason såg mänsklig variation som ett problem. Han skrev om att alla organisationer lider av spänningen mellan den naturliga variabiliteten hos människan å ena sidan och systemens behov av en hög grad av regularitet i arbetets utförande. Han menade att arbetsledningen måste se till att begränsa människans aktiviteter så att de är effektiva och produktiva, men också så att de är säkra. Detta kan åstadkommas genom urvalsmetoder vid rekrytering, genom utbildning, genom tekniska system och genom regelverk och riktlinjer.

Att människan är anpassningsbar är ju knappast någon nyhet. Däremot tror jag att vi tar det för givet och inte ser hur viktigt och värdefullt det är. Transportmedel som tåg och flyg anses ju extremt säkra. Vi ser nog detta som följden av internationell standard och rigorösa regelverk, av strikt myndighetskontroll, av teknisk utveckling osv. Däremot tror jag inte vi ser den roll som kompetenta medarbetare spelar när de gör ständig anpassning av sitt arbete. Våra system är välutvecklade men inte perfekta. Det finns brister i design av tekniska system. Vi har regelverk som inte täcker alla situationer. Vi har brister i utbildning och organisation. Men vi har också människor som genom att anpassa sitt arbete ser till att dessa brister inte leder till olyckor.

Problemet är att vi studerar detta så lite. Vi studerar olyckor och incidenter och ser att människor inte är robotar som agerar exakt likadant. Vi ser människans variabilitet som ett problem men missar dess värde.

I nästa avsnitt ska ta upp ett par begrepp som jag själv tycker är lite svåra…