Vissa diskussionsämnen inom flygindustrin kan se ut som om de är från en svunnen tid, men de kan ändå vara högst aktuella. Ett sådant ämnen är hur det en nations traditionella flygbolag ska hanteras i tider av global konkurrens. Vissa läsare undrar nog hur detta kan vara en aktuell diskussion, med avreglering av flygmarknaden som historia och med dagens knivskarpa konkurrens, inkluderande lågprisbolagens fortsatta frammarsch runtom i världen. Men i viss delar av världen är det nationella flygbolaget fortfarande en viktig politisk fråga och då talar vi inte om Skandinavien och SAS utan om Afrika, speciellt i just detta fall om Kenya Airways. Det är den kenyanska nyhetssajten Daily Nation som tagit upp denna fråga i en välskriven och lättläst artikel (länk nedan).
Artikeln ger en fascinerande insikt om hur argumenten för och emot stöd till ett nationellt flygbolag kan se ut. Bakgrunden är ett förslag avseende att åter-nationalisera Kenya Airways. Ett förslag som sedermera blev genomröstat. Från politiskt håll har man tittat på framgångarna för Ethiopian Airlines, vilket är statligt ägt, och kommit till slutsatsen att det då också borde vara bra med statligt ägande för Kenya Airways. Målet att expandera och konkurrera med Ethiopian Airlines och andra flygbolag kräver enligt detta synsätt ett statligt ägande.
Problemen med detta resonemang är så många att de är svåra att sammanfatta. I artikeln tas dock upp som exempel att piloterna i Kenya Airways tjänar dubbelt så mycket som de i Ethiopian Airlines samtidigt som de flyger 35% mindre. Anledningen till att Ethiopian Airlines går med vinst är dock att det trots statligt ägande styrs helt utan politisk inflytande och är fullständigt marknadsorienterat, inklusive att det drivs med en effektiv kontroll av kostnader för verksamheten. I argumenten för en nationalisering ingår dock en del otydliga argument om nationell stolthet och indirekta ekonomiska fördelar från statligt ägande. Det finns risk att ett statligt ägande skulle leda till stora kostnader för staten om flygbolaget skulle gå med förlust, vilket tyvärr är ett sannolikt scenario.
I en annan artikel, från sajten Skift (länk nedan) tas frågan om nationella flygbolag upp mer generellt. Med bortgången av det ungerska nationella flygbolaget Malev som exempel konstaterar artikeln att yngre resenärer inte bryr sig mycket om nationell stolthet när det gäller val av flygbolag att resa med. Wizz Air duger utmärkt för att en yngre generation om än att problemet med direktflyg på en del längre rutter från Budapest fortfarande saknas.
Tyvärr är situationen för Kenya Airways inte unik i Afrika. Det finns länder som försöker driva ett nationellt flygbolag med stora kostnader för landets skattebetalare, t.ex. Sydafrika och dess South African Airways. Det finns dessutom de som har haft tankar på att återstarta nationella flygbolag, t.ex. Nigeria (länk)och de som redan gjort det, t.e.x Uganda (länk). Så eran för nationella flygbolag är inte helt över. Deras fortsatta öde kommer att följas på bloggen, men det är osannolikt att det är en berättelse som kommer att sluta lyckligt.
Länk till artikel:
Aviation policy shouldn’t be tied to KQ fortunes
Why Do National Airlines Still Exist?
Komplex fråga. Jag är kluven. Finns mycket som talar för privatisering men det finns även exempel där statligt stöd varit avgörande för att en industri har givits möjlighet att växa sig tillräckligt stark för att sedan kunna stå på egna ben. Flyget innebär infrastruktur precis som vägar och räls. Statliga tågbolag vs privata är vanligtvis inte en lika svartvit fråga som statliga flygbolag. Men vad är det som skiljer dem åt i mindre utvecklade regioner? Jag tror statligt ägda flygbolag kan ha en plats men inte på bekostnad av dålig styrning och icke affärsmässigt ledarskap. Och det är kanske ofta där det brister?
Jag håller med om att det är en svår fråga, men eftersom jag har nära insyn i minst ett fall i ett land i Afrika kan jag säga att jag är skeptisk till nationella och regeringskontrollerade flygbolag när det finns så många andra uppenbara behov i ett land där de allra flesta aldrig i sitt liv kommer att flyga. Men det är betydligt mer prestige i att starta ett flygbolag jämfört med att bygga vägar på landsbygden.
Jag håller med. Jag jobbade några år i Namibia. Air Namibia är viktigt för landet ur flera aspekter. Nationell självkänsla är ett motiv som säkert finns i andra länder. Med långa avstånd är man också beroende av flygförbindelser – såväl inrikes som utrikes. Med kombinationen stort land och gles befolkning är det inte säkert att alla linjer är kommersiellt intressanta. Om man förlitat sig på privata aktörer tog man risken att bli utan linjer. Alternativet är då det man gör i Sverige – upphandling.
Samtidigt betalar man ett högt pris – de statliga understöden är mycket stora. Det har gjorts försök att styra bolaget mer effektivt men där kommer andra nationella problem in i bilden.
Vi får nog inte glömma att det inte är så länge sedan vi tyckte att det var bra att SAS och Linjeflyg garanterade att vårt långa land hade flygförbindelser – även om priset var högt?
Som vanligt bra nog för att kunna utvecklas till ett inlägg. Jag tycker dock att det är stor skillnad på att jämföra ett välmående Sverige från tiden med Linjeflyg och SAS med ett land i Afrika idag. Frågan är fortfarande svår men jag har väldigt svårt att se åternationaliseringen av Kenya Airways som ett bra beslut för landet.