Hem » Flygindustrin » Besvärligt för flygplanstillverkning i Ryssland

Besvärligt för flygplanstillverkning i Ryssland

Det finns både tradition och ambition när det gäller flygplanstillverkning i Ryssland. Men frågan är om det räcker för att konkurrera med jättarna Airbus och Boeing, eller ens med deras numera integrerade tillverkare av mindre flygplan, Bombardier och Embraer. AINonline (länk nedan) samt andra flygsajter har på senaste riden skrivit om rysk flygplanstillverkning och de problem som finns för den både idag och för framtiden.

Den olycka som nyligen inträffade med en Sukhoi Superjet(SSJ) 100 har väckt frågor om flygplanstypens säkerhet (länk) gjorde det inte lättare för ett flygplan som redan har haft problem, med både olyckliga händelser och försäljning. Det har byggts 180 SSJ 100 men dussintals är idag i förvaring. Omkring 75% av de som används av flygbolag flyger i Ryssland. Flera flygbolag i väst som beställt eller leasat SSJ 100 har lämnat tillbaka flygplan eller ställt in beställningar. Ansvaret för flygplanet och dess utveckling kommer nu att centraliseras i det ryska storföretaget United Aircraft Corporation (UAC).

Mer fokus just nu avseende rysk flygplanstillverkning verkar ligga på Irkut MC-21 (se tidigare inlägg – länk), ett tvåmotorigt jetflygplan med plats för 130-210 passagerare i olika varianter. Detta flygplan representerar ett försök att konkurrera med det mest eftertraktade segmentet på den civila flygplansmarknaden, d.v.s. det som omfattar A320 och B737MAX. Utvecklingen av MC-21 har dock blivit kraftigt försenad, något som förvärrades i början av året av att USA inte längre tillåter export av kompositmaterial till Ryssland. Tre flygplan är byggda och de genomför för närvarande testflygningar. Med endast 185 beställda flygplan, varav alla utom 26 från Ryssland, är det dock svårt att sätta stor tilltro till att den hett eftertraktade framgång som Ryssland hoppas på ska komma med detta flygplan.

Sedan återstår det stora projektet med Kina avseende att tillverka ett widebody flygplan som kan konkurrera med A330/350 och B777/787. Detta har det skrivits om tidigare på bloggen (länk). I detta samarbete kommer dock Ryssland, trots sin tradition och kunnande avseende flygplanstillverkning, att vara lillebror och hur detta projekt får kommer att ha lika mycket med politik som med teknik att göra. Från andra områden finns erfarenheten att ”tekniköverföring” är ett mål för Kina och det är svårt att se hur Ryssland ska tjäna på detta samarbete på längre sikt.

Givet hur dominerande de två stora flygplanstillverkarna är och de enorma resurser som Kina satsar för att kunna utveckla sin flygindustri är framtiden för rysk flygplanstillverkning oklar. Nationell prestige och teknikutveckling kan motivera stors satsningar men utan kommersiell framgång på en internationell marknad kommer sådana kostnader att bli svåra att hantera över en längre tid. I detta sammanhang blir den politiska dimensionen viktig. Om flygplan från Ryssland köps med risken för att sanktioner eller andra politiska åtgärder skulle kunna förhindra tillgång till reservdelar och större underhåll blir det svårt att locka köpare. Det är intressant hur sådana aspekter binder ihop en nationen beteende bland andra nationer med dess möjligheter att agera kommersiellt på en global marknad.

Länk till artiklar:
Superjet Scrutinized after Board Changes at UAC/Rostec


2 kommentarer

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.