Dimman ligger lätt som silke över fälten i Gästrikland och himlen är helt molnfri när jag kör västerut mot Gävle flygplats. Jag tar en snabb titt ner på termometern, den visar redan 10 grader varmt trots att klockan bara är 07:45 och det är mitten av oktober. Vilket perfekt flygväder det kommer bli när solen bränt bort dimman, tänkte jag. Det är måndag och min LIA (lärande i arbete) ska ta sin början. Väldigt ovetande om vad veckan kommer att erbjuda rullar jag längs landsvägen mot flygplatsen. Gårdagens drygt 70 mil långa bilresa från Skåne och en rätt så dålig natts sömn i en ny säng borde ha satt sina spår men känslan av förväntan tar överhand. Under veckan ska jag få följa Wermlandsflyg och deras verksamhet på Gävle flygplats. Just denna veckan kommer bolaget tillsammans med sin kund SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) att genomföra en beredskapsövning.

Jag rullar in på parkeringen vid den till stor del avvecklade flygplatsens parkering. Jag möts i dörren till Wermlandsflygs hangar av Christian. Han visar mig till ett konferensrum där dagens verksamhet redan har börjat. Det ska under dagen genomföras en “Audit” av bolagets tekniska avdelning. Detta är en kvalitétscheck av verksamheten som görs med hjälp av en checklista för att fastställa att verksamheten håller den kvalitét som krävs av ett flygbolag och även att nya regler från EASA har implementerats under det gångna året. Detta är en procedur som bolaget gör varje år tillsammans med en inhyrd oberoende konsult berättar Stefan Mörck som är flygchef och även min handledare under veckan. Stefan visar mig två av bolagets flygplan som kommer användas under veckans övning. Det är två robusta Turbo Commander där flera säten har blivit bortmonterade för att ge plats åt den utrustning som kommer användas. Till vardags ägnar sig Wermlandsflyg mest åt att fota åt kunder som till exempel det svenska Lantmäteriet men har också kunder i andra delar av Europa, Afrika och Asien. Men just denna veckan är den vanliga utrustningen bortmonterad ur flygplanen.

Veckans övningen baseras på ett tänkt scenario där en olycka på ett kärnkraftverk har skett och uppdraget är att mäta och kartlägga utsläppen av radioaktiva ämnen. Wermlandsflyg bistår med flygplan samt handhavande personal som består av en pilot och en navigatör. Kabinen utrustas under måndagen med utrustning som kan mäta radioaktivitet av SGU:s personal som även kommer handha utrustningen under flygning. Det är tre moduler som ska installeras i varje flygplan. Den relativt lilla kabinen fylls av mätutrustning, datorer och kablage och längst bak ska det även få plats två operatörer. Men utrustningen är anpassad för flygplanet och den hamnar relativt enkelt på plats.

Vädret under veckan börjar lite motstridigt, faktorer som ställer krav på vädret är bland annat att flygplatsen i Gävle inte har några inflygningshjälpmedel, flygningen kommer delvis ske på låga höjder vilket kräver bra sikt och SGU har sina väderkrav för mätningarna. Jag sitter med Karl som är pilot på det ena av de två flygplanen som används under veckan. Han ska göra all planeringen inför flygningen. Kartor, performance-beräkningar och inte minst väder är några delar som måste förberedas. När vädret inte är bra får man pussla lite berättar Karl. Att ta fram alternativa flygplatser att landa på och hela tiden vara uppdaterad på det senaste vädret är viktigt. Vi går också ut och genomför dagens daily inspection på flygplanet. Flygplanet visar sig vara i gott skick och redo för dagens flygning. För min del är det första gången jag är kontakt med en turboprop och Karl berättar med intresse om flygplanet och dess egenskaper. Han jobbar dels här Wermlandsflyg som pilot och spenderar resten av året som instruktör på flygskola i Västerås. Att vara befälhavare här på Wermlandsflyg skiljer sig mycket från den linjetrafiksverksamhet som jag håller på att skolas in i. Här ligger alla förberedelser hos befälhavaren och navigatören och det är mycket att göra, något som jag tror är spännande och givande och inte lika tidspressat som hos stora flygbolag. Detta togs upp under veckan, det spånades på idéer om hur de kunde tidseffektivisera alla förberedelser.

Efter att alla bitar har fallit på plats lyfter flygplanen och flygoperationen tar sin början. Under veckan förbättras vädret, på onsdagen är det sol och delvis blå himmel. Det är under onsdagen själva olyckan simuleras. Scenariot är att det har skett en olycka på ett kärnkraftverk för fyra dagar sen. Information om platsen där olyckan inträffat och vilka vindar det har varit under de senaste fyra dagarna är utgångspunkten för övningen. Nu gäller det att kartlägga spridningen samt mäta hur stort utsläpp som har skett.

Dessvärre, för min del, är alla stolar i flygplanen ockuperade så jag kan tyvärr inte flyga med under veckan. Jag får istället en uppgift att jobba med medans det flygs. Uppgiften är att omformatera bolagets nödchecklista till ett format där det snabbare går att få fram den önskade checklistan. Som tur är finns det en mall för hur denna ska se ut så mitt jobb blir mest att klippa och klistra in alla checklistor, en uppgift som känns uppskattad och ganska rolig (förutom när programvaran inte vill sammarbeta med mig).

För att sammanfatta veckan tycker jag det har varit roligt att få en inblick i en så olik operation i förhållande till den jag skolas in i. Att inte ha som mål att förflytta passagerare eller frakt från punkt A till punkt B ger stort utrymme när man planerar flygningen. Det blir en mer flexibel operation sätt till all planering men också ett annorlunda jobb som pilot jämfört med en trafikpilot.

Till sist vill jag tacka all personal på Wermlandsflyg för en bra vecka i Gävle. Jag fick ett jättebra bemötande och hade en mycket trevlig vecka!

Victor Algotsson
TFHS 17

Idag kom nyheten att två isländska flygbolag med ungefär samma affärsidé kanske var ett för mycket. Icelandair köper konkurrenten WOW Air, ett flygbolag som fokuserat på long-haul/low-cost och som tagits upp tidigare här på bloggen (länk, länk och länk). Det är en artikel på sajten skift.com som tar upp denna affär, men den har varit en nyhet på i stort sett alla sajter som följer flygindustrin.

De två flygbolagen kommer att fortsätta som två separata varumärken, vilket i praktiken betyder att Icelandair köper sig ett lågprisbolag (d.v.s. sitt eget Eurowings, Transavia eller mer generellt ett “mini-me”, efter Austin Powers filmerna). Tillsammans har de två flygbolagen 3.8% av den transatlantiska marknad som sedan länge har varit isländsk flygindustris främsta marknad utöver eget inrikesflyg. Affären kräver dock godkännande av Icelandairs aktieägare, liksom av Isländska konkurrensmyndigheter.

Båda flygbolagen har haft det svårt att hävda dig på den ökande konkurrensen för transatlantisk trafik, på vilken flera nya long-haul/low-cost flygbolag har tagit sig in (Norwegian, Level etc.). Detta gäller speciellt Norwegian, som numera är större än BA på flyg till New York (länk). Så att de två isländska flygbolagen nu tvingas fortsätta tillsammans är inte överraskande. Den transatlantiska marknaden har vuxit under senare år, men inte fort nog för att kunna vara tillräcklig för alla flygbolag som satsat på den (med nyligen nedlagda Primera som ett av de bolag som också satsade på denna marknad).

Till denna situation hör att isländsk turism har fått det svårare de senaste åren. Medan Icelandair tidigare meddelat att lägre vinst är vad att förvänta var WOW Air på väg mot förlust och försökte hitta finansiering för fortsatt verksamhet. De smickrande uttalanden som de båda bolagen har gjort on varandra i samband med denna affär kan inte dölja att detta var något av ett “shotgun marriage”, d.v.s. det fanns inte så många andra val. WOW Air hade inga pengar att fortsätta och Icelandair ville säkert inte släppa en inhemsk konkurrents rutter och passagerare till andra konkurrenter. Så till listan av flygbolag som inte klarat sig kan nu läggas WOW Air, en lista som växer tillsammans med en ökande oro över var flygindustrin är på väg framöver.

Länk till artikel:
Icelandair to Buy Rival Wow Air