Bron till Köpenhamn går från Nordamerika via Island
Nyligen tog ett inlägg av Simon Ericson här på bloggen upp flygtrafiken via Island (länk) och även tidigare inlägg (länk) hade tagit upp den intressanta utvecklingen hos vår nordiska granne. En artikel på anna.aero (länk nedan) forstätter på detta tema och rimligtvis spetsar detta till den redan hårda konkurrensen för rutter mellan Europa och Nordamerika.
Det handlar om att WOW Air har lagt till Cleveland, Cincinnati, Detroit, St. Louis och Dallas/Fort Worth till sina destinationer i Nordamerika. Icelandair har lagt till, eller har planer att lägga till, Cleveland, Baltimore/Washington, Kansas City och San Francisco. Med detta blir det uppenbart att de isländska hubb-flygbolagen har gått långt bortom att bara frakta folk från Europa till New York och andra uppenbara metropoler på andra sidan Atlanten. Detta är ju en marknad som Norwegian har satsat stort på, men som tidigare var skyddad från low-cost bolag och hade stor betydelse för de traditionella bolagen.
Det är mer än en rännil som tas av Island från den lönsamma Atlanttrafiken. Antalet amerikanska medborgare som passerar genom hubben Keflavik har under de senaste fem åren ökat från 119712 passagerare 2013, till 576403 under 2017 – en ökning på 381% under tidsperioden. En liknande trend har funnits för kanadensiska passagerare. Detta har sammanfallit med ett ökat intresse för Island som destination för turister. så det finns säkert mycket att glädjas åt i dessa siffror inte bara för flygbolagen, utan även för hela Island.
Högst på topplistan för städer för transitpassaegare på den Europeiska sidan finns London, Paris Köpenhamn, Stockholm och Amsterdam. Det tycks antyda att de Nordiska banden spelar en roll i valet av flygbolag. Om än att de totala passagerarsiffrorna är små och infrastrukturen på Keflavik utgör en begränsning för fortsatt tillväxt, så måste tillväxten för island som hubb för trafik över Atlanten börja få mer uppmärksamhet från konkurrenter.
För ytterligare tillväxt så finns det fler intressanta flygplatser för de isländska flygbolagen, med Deltas hubb i Atlanta som den mest intressanta. Andra stora flygplatser i USA utan linjer via Island till Europa är Las Vegas, Charlotte och Miami. Men med tanke på att WOW Air planerar att flyga till Delhi snart och tittar på än mer destinationer i Asien så kan Honolulu via Island vara en spännande destination för turister från Europa. Om det blir en destination återstår att se, men det är uppenbart att det finns anledning att hålla ett öga på vad som händer härnäst avseende nya rutter via Island.
Länk till artikel:
The Icelandic air bridge between US and Europe; Copenhagen top airport from North America, but London leading city
Simon Ericson: St Helena – en av världens ensammaste flygplatser
Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.
Efter flera års byggande stod ön St Helenas första flygplats redo för att ta emot flygplan under den tidiga hösten 2015. Men problem med vindar har gjort att den kommersiella flygtrafiken varit liten, och först i maj förra året genomfördes de första flygningarna med passagerare ombord.
Sedan starten med passagerarflygningar i maj förra året flyger nu det sydafrikanska flygbolaget Airlink i samarbete med South African Airways en gång i veckan till St Helena, som är en brittisk ö belägen mitt i södra Atlanten. Flygningarna utgår ifrån Johannesburg men gör ett tekniskt stopp i Windhoek i Namibia för att tanka på väg till St Helena. Detta då närmaste alternativflygplats till St Helena är långt bort.
Det är just Windhoek som är Airlinks alternativflygplats trots att det betydligt närmare finns Ascension Island som är en brittisk militärö. Dit flyger Airlink en gång i månaden från St Helena, men flygplatsen får inte användas som en planerad alternativflygplats. Förutom att invånarna på St Helena ska ha en förbindelse till omvärlden hoppas man på att med regelbunda flygningar kunna ta emot turister i betydligt större omfattning än idag vilket skulle bidra positvit till öns ekonomi.
Problemen med St Helenas flygplats och anledningen till att det tagit lång tid att få igång regelbunda flygningar är vindar samt en kort start- och landningsbana. Vindproblemen består av “wind shears” vilket innebär att vinden snabbt ändrar riktning och hastighet beroende på höjden och detta har vållat bekymmer vid inflygningen till bana 20. Det i kombination med att det ofta är medvind vid landning bana 02 har gjort det svårt att hitta flygplan som kan klara av vindförhållandena på St Helena i kombination med att ha en tillräckligt lång räckvidd och samtidigt ha så mycket nyttolast som möjligt ombord.
Embraer 190 ser dock ut att vara lösningen på problemen då det är den flygplanstyp som idag trafikerar flygplatsen. Men Airlink har dock fått begränsa antalet passagerare ombord från de ordinarie 98 till ett 70-tal per flygning för att ha tillräckligt med bränsle för att kunna ta sig tillbaka till Afrika om det inte går att landa på St Helena, samt för att kunna starta på den 1 950 meter korta banan på St Helena med passagerare och bränsle ombord.
Den korta landningsbanan gör att flygbolagen tvingas till att begränsa antalet passagerare och frakt på flygningarna, men också vart man ska flyga till. Ett brittisk företag med namnet Atlantic Star Airlines hade under 2016 planer på att flyga charter från London till St Helena, men en mellanlandning är tvunget då inga långdistansflygplan kan använda St Helena idag. Atlantic Star Airlines planer är dock idag en aning nedskruvade och detta till stor del beroende på att man inte kan utnyttja hela flygplanets passagerar- och fraktkapacitet på grund av de få alternativflygplatserna som finns till St Helena.
Framtiden ser i alla fall lite ljus ut för kanske världens ensammaste flygplats. Flygningarna från Johannesburg har både haft en bättre regularitet och fler passagerare än vad som var förväntat och detta öppnar upp för både fler flygningar till Johannesburg och nya linjer till bland annat Kapstaden, vilket invånarna på St Helena själva är mycket angelägna om, då de har fler förbindelser samt ärenden i Kapstaden än Johannesburg. Vad som däremot ser ut att hindra St Helenas flygplats från att växa i framtiden är problemen med vindbyar och de långa avstånden till den närmaste alternativflygplatsen.
Simon Ericson
flyg24nyheter
Anders Ellerstrand: Europas flygtrafikledning – bättre än du trodde!
Med några års mellanrum har amerikanska FAA och Eurocontrol gjort gemensamma jämförelser mellan flygtrafikledningssystemen i USA och Europa. Den femte och senaste rapporten för 2015 presenterades 2016 – länk – och en ny rapport förväntas bli klar i oktober i år. Syftet med jämförelserna är att ge kontinenterna möjligheter att lära av varandra för att kunna förbättra effektiviteten.
De olika rapporterna har hittills kommit till liknande slutsatser. Man har konstaterat att totalt sett är flygtrafikledning i Europa mer fragmentiserad vilket naturligtvis beror på att Europa består av ett stort antal suveräna stater. En effekt av detta är att trots att USA:s luftrum är 10 % mindre än Europas så hanterar flygtrafikledningen i USA 57 % fler IFR-flygningar med 24 % färre flygledare. Det finns mer trafik i USA:s luftrum generellt sätt och flygplatserna i USA tenderar att vara betydligt större. Skillnaderna mellan USA och Europa är dock stora på många områden, såsom finansieringssystem, använda procedurer, olika teknologi och olika krav på systemen. Det gör att det finns stora svårigheter när man försöker göra jämförelser.
För europeiska politiker har dock slutsatsen varit klar. Flygtrafikledningen i USA är mer effektiv. Problemet är fragmentisering av luftrummet och för många olika flygtrafikledningar. Kan man komma till rätta med problemen finns det möjligheter till stora besparingar.
Följden är att man ställt krav på minskad fragmentisering vilket lett till uppkomsten av så kallade FAB (Functional Airspace Block) där olika flygtrafikledningar bestämmer sig för nära samarbeten.
EU har också ett stort program kallat ”Single European Sky” som innehåller forskning och utveckling, nya regelverk osv. Man har också utformat europeiska prestationsprogram för att tvinga fram effektivisering och kostnadsminskningar. Dessa program anses av många ha bidragit till att man prioriterat besparingar istället för kapacitet och att detta är orsaken till de ökningar av förseningar vi nu ser i Europa.
I en uppmärksammad artikel i ATW (Air Transport World) – länk – berättas emellertid nu att ny forskning och analys tyder på att de tidigare slutsatserna varit fel och att USA:s flygtrafikledningssystem istället är mindre kostnadseffektivt än sin motsvarighet i Europa!
Uppgifterna kommer från ett FAB, i detta fall FABEC som är ett samarbete mellan flygtrafikledningarna i Belgien, Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna och Schweiz. FABEC har gjort en studie av trafikvolymer och flöden genom de två kontinenterna. En sak man fann var att USA hanterar ett mycket större antal affärs- och allmänflyg, flyg som ofta har bara en eller mycket få passagerare.
Om man istället gör beräkningar på passagerarantal och flugen sträcka så kommer man fram till att Europas fragmentiserade flygtrafikledningssystem istället är en tredjedel billigare än sin amerikanska motsvarighet. Och just så räknar flygbolagen själva för att beräkna operativ effektivitet. Europa hanterar fler flygningar som flyger längre distanser och med färre flygledare.
Flygbolagen i USA anger också oftare än sina motsvarigheter i Europa att det är flygtrafikledningen som orsakar förseningar. Av världens 20 bästa flygbolag vad gäller punktlighet finns sju i Europa men bara ett i USA. Världens mest punktliga bolag 2017 var airBaltic. Flygtrafikledningen i Europa är dessutom betydligt billigare. Detta påverkas av att i Europa har avgifterna minskat med 29 % sedan 2010 medan minskningen i USA bara varit 14 %.
FABEC berättar att man själva knappt kunde tro på sina egna slutsatser men man har kontrollerat sina fakta och säger sig visa en sann bild även om man också betonar svårigheten att jämföra två så olika system. Rapporten är naturligtvis kontroversiell och lär utsättas för kritik. Vi har nog inte hört det sista vad gäller ”USA vs Europa”.
Blogg-uppehåll – tillbaks på onsdag!
Till alla bloggläsare – Jag ber om ursäkt för ett blogguppehåll på några dagar på grund av en knäoperation imorgon (inget allvarligt, men jag planerar inte att blogga från sjukhuset eller dagen efter). Med vetskapen om att arbete och vardag kommer att fortsätta med mejl och annat så verkar det säkrast att lova en återkomst först på onsdag nästa vecka. Därifrån spurtar vi de sista veckorna innan sommar och semester tar över!
Recent Comments