Det första offret för regeringens nya flygskatt som ska introduceras i april i år blir Karlstad Airport. Flygplatsen blir av med en flyglinje till Alicante i Spanien med Norwegian. Ironiskt nog är Karlstad Airport den första flygplatsen i världen som invigde permanenta biojetbränsletankar. Flygplatsen blir alltså trots sitt miljöarbete det första offret för flygskatten.

Norwegians beslut att inte återuppta trafiken på Karlstad-Alicante under sommaren är troligtvis inte den sista nedläggningen av flyglinjer som vi kommer att se den närmsta tiden på grund av att flygskatten introduceras i Sverige. Tyvärr. Flygtrafiken i Sverige växer och under förra året registrerade Arlanda att över 26 miljoner passagerare använt flygplatsen, en ökning med åtta procent jämfört med 2016. Detta är glädjande, men är det samtidigt peaken för Arlanda som nu löper en större risk att tappa passagerare och flyglinjer jämfört med om flygskatten inte skulle sättas i verket? Troligtvis är det så, och de svenska flygplatserna lär tappa passagerare till främst Gardermoens flygplats i Oslo och Kastrup i Köpenhamn. Regeringen flyttar alltså med flygskatten mängder av jobb från Sverige till våra grannländer.

Det är olyckligt att se hur regeringen genom flygskatten straffar, kanske en av de mest miljösatsande flygplatserna i landet, Karlstad. Karlstad Airport har som första flygplats i världen introducerat permanenta biojetbränsletankar och alla flygplan som tankar på den värmländska flygplatsen flyger med miljövänligt bränsle. Regeringen biter alltså sig själva i svansen när man straffar miljöarbete och försök att minska flygets klimatpåverkan genom att införa flygskatten för att försöka minska flygets klimatpåverkan.

Om flygskatten innebär att färre reser både inom samt till och från Sverige återstår att se, men hur som helst har allt prat om flygskatten fått flygbolagen att tänka ett varv extra innan man etablerar en ny flyglinje i eller till Sverige. Det är direkt skadligt för den svenska flygbranschen och projekt som att kunna genomgå passkontrollen till USA, och med det slippa de oändliga köerna på väg in i landet, redan på Arlanda lär inte bli verklighet. Det i sin tur innebär att Arlanda går miste om flera potentiella flyglinjer som vill mellanlanda på sin väg till USA för att kunna erbjuda passagerarna passkontrollen på Arlanda.

Antalet flygresor ökar, och vi flyger som aldrig förr. Samtidigt jobbar man som aldrig förr i flygbranschen för att minska klimatpåverkan. Ändå ska regeringen in och straffa alla de som flyger på jobbresor och med det bidrar positivt till den svenska ekonomin, utvecklar miljövänlig-flygteknik och de som behöver ta sig snabbt från A till B för att en släktning är sjuk.

En flygskatt hade kanske varit bra om den oavkortat gått till att stödja miljövänliga lösningar inom flyget. Men det kommer den inte att göra. Det mest ideala hade varit en global överenskommelse inom flygbranschen där alla länder bidrar med stöd till miljöutvecklingen av branschen. Det är dock något som är långt borta och som troligtvis aldrig kommer att hända på grund av svårigheterna att ena en hel värld, vilket vi sett prov på många gånger förr. Sverige skulle kunna bistå med stora bidrag, främst med pengar men också kunskap, till miljöutvecklingen varje år och få fler flygplatser som Karlstad och kanske en tillverkningsanläggning av elflygplan i framtiden och bli världsledande med miljöarbetet inom flyg. Men istället väljer regeringen att straffa en av de största och mest globala branscherna som knyter samman en annars tudelad värld.