”-Mina damer och herrar, detta är er kapten. Kan ni se om vi stiger eller sjunker nu?” Kanske är det vad vi kan se fram emot när piloten i framtiden finns på marken när vi flyger? Åtminstone har jag fått en del frågetecken kring automation detta år då så mycket skett i form av webinars.

Webinars är ju en form av automation. Istället för att någon föreläser eller håller en lektion i ett rum så sitter man hemma eller på ett kontor och med en dator och en powerpoint-presentation framför sig. Sedan levereras denna automatiskt till hundratals, ibland tusentals människor som alla sitter hemma eller på ett kontor med mobil eller dator framför sig. Jag har deltagit i massor av webinars och virtuella kurser detta år och börjat fundera lite. Känner ni igen något av detta: ”Ser ni min presentation nu?” Det här är väl ett exempel på det som kallas att vara ”out-of-the-loop”, dvs automationen gör något men utan att ge bra information till användaren. Jag har också varit med om föreläsare som pratat i flera minuter innan någon påpekar att hans bildspel är kvar på första bilden.

En variant är att den som presenterar inte själv kan sköta bildspelet utan det måste göras av någon annan. ”-Då kan vi ta nästa bild” och lite senare ”Det där blev en bild för mycket, kan vi backa igen?” Ibland kan flera minuter gå innan de blir överens.

Sedan har vi de rent tekniska bristerna. De som ska lyssna kan inte höra. De som ska titta ser bara en svart skärm. Den som ska föreläsa försvinner plötsligt för att ibland återkomma kort senare men ibland aldrig återkomma alls. Det pratas mycket om bristen på bandbredd. ”-Om alla stänger av sin webkamera och sin mikrofon så kanske det fungerar bättre?”.

Ibland handlar det bara om att de som ska organisera inte är tillräckligt väl förberedda. Det finns olika inställningar att göra. Man kan tilldela olika roller och rättigheter. Vilka ska kunna dela sin skärm t.ex. Lämpligtvis den som ska presentera men ibland har hen inte den rätten, eller vet inte hur hen ska göra. Ska de som tittar kunna använda sin webkamera eller mikrofon? Det kan ju vara bra – fast ibland har någon sin mikrofon på och ger sig in i långa upprörda diskussioner med någon familjemedlem vilket stör ut hela föreställningen.

Många av de webinars jag lyssnat på handlar om hur det ska bli ”post-COVID”. Teknik-optimismen är närmast överväldigande. Och många, många konstaterar och klagar på flygbranschen som är hopplöst konservativ. Det gäller delvis flygbolag och piloter men ännu mer flygplatser och allra mest flygtrafikledningen. ”-De tekniska lösningarna finns redan framtagna. De ska bara implementeras.” Och om bara denna konservativa bransch kunde börja bejaka tekniklösningarna och digitalisera så skulle branschen bli så mycket snabbare, billigare och bättre… Ibland är det någon som påpekar att en orsak till saktfärdigheten är flygsäkerhet. Vi har nått fantastiskt långt när det gäller flygsäkerhet och en anledning är just försiktighet och noggrannhet.

Erik Hollnagel har skrivit om det ständigt närvarande ETTO – Efficiency-Thoroughness Trade-Off. Det handlar alltså om att i allt vi gör måste vi hitta en lämplig kompromiss mellan de två mål som står i konflikt. Ska vi vara noggranna eller ska vi vara effektiva. Inom flyget är det nog bra att inte tumma för mycket på noggrannheten.

Tro nu inte att jag är teknikfientlig. Under alla mina webinars har jag också sett fantastiska exempel. Då är alla inblandade väl utbildade och förberedda och där tekniken fungerar fläckfritt. Jag tror helt enkelt att de varit rätt noggranna…

Vi kommer att få se mycket mer automation framöver. Jag tror också att det kan tillföra mycket av värde. Däremot tror jag man ska akta sig för att tro att det är enkelt eller att vi ska ha väldigt bråttom. Är man noggrann och låter det ta tid kanske vi t.o.m. vågar flyga utan pilot en dag…