Det är med stor glädje jag idag introducerar en ny gästskribent på TFHS-bloggen och det är Viveka Lund, Admissions Officer på TFHS, och en kollega sedan snart 20 år tillbaka. Jag hoppas även att både andra kollegor på TFHS och flera av er som läser på bloggen kommer att dyka upp som gästskribenter framöver. Och nu över till Viveka…
Från och med år 1991 och fram till och med 2014 har TFHS antagit 294 studenter/studerande till vårt trafikflygarprogram. Av dessa 294 har 283 personer fullfört utbildningen. Det är alltså endast 11 personer, d.v.s. 3,7 %, som avbrutit studierna innan examen.
Det här är naturligtvis siffror som vi på TFHS är mycket stolta över och som vi anser bevisar att vårt urvalssystem, vår selektering, fungerar bra för att välja ut de personer som är lämpade för en flygutbildning.
Men, att selektera de som är mest lämpade för en utbildning eller de som blir de bästa piloterna är ju kanske inte nödvändigtvis samma sak. Vi har länge försökt få de skandinaviska flygbolagen att ställa upp en önskvärd ”pilotprofil” för att om möjligt kunna kalibrera selektionen så att den bäst också möter marknadens önskemål, men det har inte lyckats.
I samband med den senaste rekryteringen samarbetade vi med våra tre ”Host Airlines”, Norwegian, Primera Air och SAS, vid intervjuerna. SAS önskade då att under en intervju täcka följande områden: ”Self-reflection”, ”Communication”, ”Decision Making”, ”Cooperation”, ”Leadership potential” och ”Information about the Aviation Industry” vilket ju kan ge vissa ledtrådar…
Jag hoppas att bloggen här kan återkomma till selektion och vilken forskning det finns på detta område. Jag hoppas även kunna återkomma med mina egna erfarenheter och reflektioner kring detta.
Viveka Lund, Admissions officer, TFHS
Hej Viveka,
Tack för ditt inlägg! Long time…
Jag jobbade många år med flygledare-utbildning på FFL. Kring år 2000 fick jag uppdraget att ta fram en ny utbildning och det startade men en “workshop” där jag samlade representanter för elevernas framtida arbetsplatser. Där definierade vi så väl vi kunde vad de förväntade sig av eleverna. Det gick bl.a. ut på att beskriva den arbetsmiljö de skulle möta, de krav som ställdes, vilka metoder som skulle användas osv. Men även sådana saker som sköttes bäst lokalt och som vi kunde lägga mindre energi på.
Det handlade alltså inte om uttagning av elever utan om att utforma utbildningsinnehållet. Resultatet blev i alla fall fantastiskt bra med mycket korta lokala utbildningstider och en 100 % success rate.
Hej Anders,
Long time… Yes… 🙂
Ja, det är nog en bra idé med workshop, vi får fundera på den. Helt klart är i alla fall att vi vill arbeta nära flygbolagen angående detta så att en kostsam och arbetskrävande utbildning faktiskt också leder till anställning i “rätt” yrke. Vi har kommit ett långt steg på väg i och med att våra samarbetande flygbolag är med i uttagningsförfarandet men är det vi gör ändå det mest optimala?
Ja, uttagning och utbildning hänger så klart ihop men för mig är det ändå olika storheter.
Det jag tror vi lyckades var att verkligen utbilda mot det reella behovet som fanns hos våra “kunder”, dvs i vårt fall ett antal utpekade flygtrafikledningsenheter där våra elever så småningom hamnade.
Av det jag känner till om dagens utbildning för flygtrafikledning så är den helt inriktad mot att möta krav i det internationella regelverket. Det kan finnas fördelar med det också men jag uppskattade möjligheten att få utbilda mot specifika mål och att ha med “kunderna” redan då utbildfningsplanerna togs fram. Den stora skillnaden tror jag är att ett internationellt regelverk mest beskriver kraven men lämnar öppet för olika metoder att tillgodose dessa. Vi kunde ta reda på vilka metoder som användes hos våra “kunder” som ju också var ganska begränsade i antal.