Home » Flygindustrin (Page 26)

Category Archives: Flygindustrin

Start på 2019!

Så var det dags att starta upp bloggen för det nya året. Från idag kommer ambitionen vara att leverera inlägg med nyheter från flygindustrin. Önskemål om inriktning eller innehåll för inlägg är alltid välkomna, liksom tips om nyheter. Ambitionen kommer även att vara att bygga vidare på Flygportalen på denna sajt, om än att det ofta är svårt att hitta tid för detta. Även tips på användbara sajter för portalen mottages med tacksamhet.

Detta år kan det komma att bli en del dagar utan inlägg samt några uppehåll, beroende på en del resande, konferenser samt kurser att genomföra (bland annat på TFHS). Det kommer dock att bli inlägg varje vecka, men det blir kanske inte ett om dagen för varje arbetsdag som det varit mest tidigare år. Jag hoppas på tålamod och förståelse för detta.

Jag hoppas också på fortsatta inlägg från mina trogna vapendragare Anders Ellerstrand och Simon Ericson. Deras utmärkta inlägg har under en lång tid bidragit kraftigt till kvaliteten på bloggen. Jag kan bara ödmjukt fortsätta att tacka för att jag har nöjet att få förmedla deras texter via denna blogg. Jag är säker på att bloggens läsare känner likadant.

Hoppet lever även för inlägg från andra gästskribenter. För de som skulle vilja skriva något här på bloggen lovar jag att hjälpa till med korrekturläsning, publicering och annat – allt som behöver göras är att förse med mig en text om något intressant i flygindustrin. Kom igen och testa att skriva något om det som du förmodligen läser om en hel del – vad det nu må vara inom flygindustrin du är intresserad av.

Lika stort är hoppet om reaktioner och kommentarer eftersom dessa gör en blogg levande. Så tveka inte – fråga, tyck, tipsa och delta i att hjälpa andra som är intresserade av flygindustrin att få mer att läsa och fundera på. Kommentarer är och förblir alltid välkomna på TFHS-bloggen. Jag har bara nyligen förstått att man kan köpa kommentarer, men det har aldrig gjorts på denna blogg och kommer aldrig att göras – istället kommer jag att vara tacksam för de kommentarer jag får på inlägg.

Så välkomna till TFHS-bloggen för det nya året! Vi hörs och ses framöver via nyheter och kommentarer!

Simon Ericson: Oktoberrapport för Sveriges flygplatser – kräftgången fortsätter

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Kräftgången på den svenska inrikesmarknaden fortsätter. Samtliga Swedavias tio flygplatser registrerade ett färre antal inrikesresenärer under oktober år 2018 jämfört med samma period föregående år. Mest intressant inom Swedavias inrikestrafik är Malmö Airport där trafiken minskade med 6 procent. Den absoluta majoriteten av inrikesflygningarna till och från Malmö är flygtrafiken till Stockholm och den minskar alltså. Detta samtidigt som flygplatsen på andra sidan Öresund, Kastrup, ökar antalet resenärer till Stockholm både i oktober och sett över hela år 2018. Detta kan mycket väl vara en effekt av flygskatten där Malmöbor väljer att ta flyget från Köpenhamn istället för Malmö Airport.

Örnsköldsvik fortsätter på den inslagna vägen, att växa. SAS Stockholmslinje har visat sig vara ett bra koncept istället för Nextjet. Gällivare och Arvidsjaur fick under september åter trafik till Stockholm Arlanda i form av Nordica med CRJ 900-flygplan. De båda norrländska flygplatserna visar på en stark tillväxt under oktober i år jämfört med samma period föregående år. Nordica erbjuder en produkt med jetflygplan jämfört med Nextjet som tidigare trafikerade flygplatserna med turobpropflygplan av typen BAe ATP och stundtals SAAB 340. Troligen ligger en stor del av passagerarökningen i en förbättrad produkt med bättre komfort och kortare flygtider.
Borlänge och Örebros flygplats tappade mest inrikesresenärer, undantaget Mora som idag inte har någon reguljär flygtrafik, med drygt 59 respektive 39 procent. De båda flygplatserna har haft en gemensam inrikeslinje som flugits Borlänge-Örebro-Malmö, en linje som från mitten av november är nedlagd vilket innebär att de båda flygplatserna inte har någon regelbunden inrikestrafik kvar. En förklaring till Borlänges tapp är bland annat att man under oktober förra året även hade en inrikeslinje till Göteborg Landvetter.

Jämfört med september är det något fler flygplatser som visar en positiv månad i oktober. Totalt 10 stycken ökade passagerarantalet i oktober år 2018 jämfört med 2017 och på de flygplatserna där det är en positiv utveckling är det främst inrikestrafiken som ökar vilket till skillnad från många andra flygplatser i landet har en negativ trend. I övrigt kan noteras att småflygplatserna Pajala och Sveg ökade sin inrikestrafik under oktober.
Just nu ser det ut som att tillväxten finns att hämta hos lågprisflygbolagen, vilket exempelvis syns på Stockholm Skavsta och Malmö Airports utrikestrafik. Skavsta som uteslutande trafikeras av lågprisflygbolagen Ryanair och Wizz Air ökade antalet passagerare med 4,4 procent under oktober. Malmö Airport, som har en stor del flygtrafik från Wizz Air ökade sin utrikestrafik med 1,5 procent.

Sett över hela landet minskade antalet inrikespassagerare med drygt 4 procent i oktober i år jämfört med samma period år 2017. Utrikestrafiken fortsätter dock att öka, men med knappa 0,1 procent vilket gör att antalet resenärer som använt flyg till och från samt inom Sverige minskade med 1,5 procent under oktober år 2018 jämfört med samma period föregående år. Det är de kommunala flygplatserna som för tillfället leder tillväxten och Swedavias flygplatser lider till stor del av ett minskat flygresande. Troliga anledningar till det minskande flygresandet är till viss del flygskatten, men kanske främst en miljömedvetenhet efter diskussionerna om flygskattens införande.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Anders Ellerstrand: Flygtrafiken i Europa i November

Network Manager rapporterar om flygtrafiken i Europa månadsvis.

Här är en kort sammanfattning för november 2018:
• Tillväxttakten fortsätter på en hög nivå. Genomsnittlig daglig trafik var den högsta som någonsin mätts för en novembermånad.
• Trafikökningen jämfört med november 2017 var 4,2 %, vilket är i linje med prognosen.
• De stater som bidrog mest till tillväxten i november var Tyskland, Frankrike och Spanien.

Enroute:
• Genomsnittliga en-route-förseningen i november var 0,49 minuter per flygning vilket är över riktvärdet för november som var 0,18 minuter per flygning. För de senaste 12 månaderna är nu förseningarna 1,81 minuter per flygning vilket är mer än tre gånger riktvärdet som var 0,52 minuter per flygning.
• Förseningar för en-route ökade med 133 % jämfört med förra året! Varierande orsaker:
• Förseningar orsakade av kapacitetsbrist främst för centralerna i Karlsruhe och Lissabon, men även för Canarias, Madrid, Barcelona och Prag.
• Förseningar orsakade av personalbrist främst för centralen i Karlsruhe, men även för Langen, Marseille och Reims.
• Förseningar orsakade av väder för centralen i Canarias.

Flygplatser:
• Flygplats-förseningar ökade med 54,2 %!
• Säsongsväder gav förseningar på flygplatser i London och Paris.
• Förseningar orsakade av underhållsarbete på Atens flygplats.
• Flygplatserna med störst tillväxt var Berlin/Tegel (flera nya linjer), Düsseldorf, Aten, Wien och Palma de Mallorca.
• Störst trafikminskningar hade flygplatserna i Ankara, Istanbul/Ataturk, Stockholm/Arlanda, Geneve och Köln/Bonn.

Kommentarer:
November är en månad då flygbolagen byter till ”vintertidtabell” och trafiken börjar sjunka utom i de delar som får ökad trafik med vinterturism (Alperna…).

Norden:​
Trenderna för de nordiska centralerna varierar och även för november sticker södra och östra delarna ut. Trafiken för Bodö minskade med -3,9 % och Stockholm minskade med -1,9 %. Trafikökningar för Oslo med 2,1 %, Stavanger med 3,1 %, Köpenhamn med 4,9 %, Tampere med 6,7 % och Malmö med 7,2 %.
Centralerna i Norge, Sverige och Finland hade inga förseningar medan Danmark hade mycket små förseningar.

För Sverige fortsätter inrikes- och utrikesflyget en negativ utveckling medan den överflygande trafiken fortsätter öka kraftigt. LFV redovisar att den totala trafikökningen i november var 2,5 procent. I de totala siffrorna döljs dock de stora skillnaderna där överflygande trafik ökade med 12,6 %, utrikes minskade med 0,2 % och inrikes minskade med hela 11 %.

Mycket mer fakta finns att hämta här: Länk

IATA tror på 2019 och vill vara med i haveriutredningar

Att skriva om flygindustrins globala organisation IATA är kanske inte det som mest lockar läsare men när två viktiga nyheter om dem kommer nästan samtidigt så är det dags att ta sig an dem. Det är AINonline (länk till artiklar nedan) som skrivit om IATAs prognos för 2019 samt om deras nya förslag om att delta i haveriutredningar.

Låt oss börja med prognosen för 2019. Denna är positiv och tror på ett tionde år i rad med vinst i flygindustrin och ett femte i rad med vinster som är större än dess kapitalkostnader. Det bör dock noteras att det är en prognos som två gånger reviderats nedåt, sammanlagt från en total vinst för världens flygbolag på 38.4 miljarder dollar till 32.3 miljarder dollar.

Samtidigt konstaterar IATA att 2018 har varit tuffare än förväntat, speciellt avseende stigande kostnader. Det mesta av den förväntade vinsten under 2019 kommer att gå till nordamerikanska flygbolag. IATAs generaldirektör Alexandre de Juniac undvek delvis att svara på om Europa är en bättre marknad för konsumenter, vilket är en naturlig fråga med tanke på skillnaden i vinst. Hans svar var: “Fares have also declined in the US. What is remarkable though is that the low-cost carrier phenomenon has completely stopped there, in contrast to Europe and Asia. There are 10 LCCs in Europe. That is a lot for a market that size.”

När det gäller haveriutredningar är nyheten att rapportera om än mer intressant, kanske revolutionerande. IATA har tagit upp en idé med ICAO om att IATA borde ta part i haveriutredningar. Juniac motiverade detta så här: ”We believe we can bring extensive operational expertise and we have an independent view”. IATA har inte lämnat in ett formellt förslag men överväger att göra detta.

Med tanke på hur stora ekonomiska och politiska intressen som står på spel här, speciellt kopplat till de störst flygplanstillverkarna, känns det osannolikt att detta förslag skulle kunna gå igenom. Det är dock på många sätt en god idé som skulle bidra till bättre utredningar och framsteg avseende säkerhet. Det är en idé som kommer att följas upp här på bloggen.

Länk till artiklar:
IATA Upbeat on Airlines’ Profitability in 2019
IATA Sees Role for the Association in Accident Investigations

Simon Ericson: BRA – en allt större kraft på den svenska inrikesmarknaden

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

En nyligen gjord sammanställning visar att BRA är det flygbolag som erbjuder flest flygavgångar till sju destinationer man flyger till och där ytterligare flygbolag även trafikerar, förutom på en linje. BRA växer sig alltså allt starkare på den svenska inrikesmarknaden, men allt är dock inte guld och gröna skogar med en flygplansflotta som åldras allt mer utan någon ersättare och en hjord av tekniska problem med ATR-flygplanen.

BRA är det flygbolag som flyger till flest inrikesdestinationer i landet, totalt 17 stycken. Det gör då även att BRA har det största linjenätet i Sverige där Bromma agerar hubb. Av de 17 destinationerna finns det två destinationer som trafikeras säsongsvis, Mora samt Norrköping.

I en ny sammanställning visar BRA att man på åtta inrikeslinjer, som även andra flygbolag trafikerar, från Stockholm är det flygbolag som erbjuder flest avgångar. BRA erbjuder flest avgångar på såväl stora inrikeslinjer som Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö men också på något mindre linjer som Stockholm-Ängelholm/Helsingborg och Stockholm-Kalmar. Förutom inrikeslinjerna flyger BRA även på fyra utrikeslinjer. Under sommaren flyger man mellan Visby och Helsingfors, och året runt flyger man Umeå-Helsingfors och Bromma-Helsingfors på uppdrag av Finnair. Dessutom flyger BRA även under sommaren mellan Växjö och Berlin som är en flyglinje som både lockar svenskar att åka till den tyska huvudstaden och ger tyskar en väg direkt in i Småland.

Men allt är inte bra hos BRA. Flygplansflottan är faktiskt ett stort frågetecken för stunden. Under hösten har man skrotat planerna på att ersätta de åldrande Avro-flygplanen med Airbus A220-flygplan, tidigare Bombardier CSeries, och innan årets slut ska ett beslut tas om vilken ny flygplanstyp det blir istället. Det finns idag mycket som talar för att det blir Airbus som ersätter Avro-flygplanen och då A319-versionen. Dock finns problemet med Brommas korta start- och landningsbana på drygt 1 600 meter, men idag flyger redan Brussels Airlines till Bryssel med Airbus A319-flygplan från Bromma.

I dagens BRA-flotta finns förutom elva Avro-flygplan även 14 stycken ATR 72-500/600. ATR-flygplanen har dock den senaste tiden haft tekniska problem som fått till följd att flertal flygningar fått ställas in under november och början december.

ATR-flygplanen är ett ekonomiskt alternativ jämfört med de bränsletörstiga Avro-flygplanen, men det innebär också en längre flygtid med turbopropflygplanet jämfört med Avro. Detta har BRA fått erfara är viktigt för passagerarna den hårda vägen. BRA satte in ATR-flygplan på nästintill samtliga avgångar mellan Umeå och Stockholm, och med det förlängdes flygtiden från en timme till en timme och 25 minuter. Det gjorde att passagerarsiffrorna sjönk och fler valde SAS och Norwegian mellan Umeå och Stockholm. Därför gör BRA en rockad under början av nästa år då man åter sätter in Avro-flygplan på ett flertal dagliga avgångar. Samtidigt flyttas en av två ATR:er på Umeå-Bromma till Ängelholm som med det får tre flygplan på den nordvästskånska basen som även är underhållsbas för BRAs ATR-flotta.

Men med Bromma som, rustas upp med både ny avgång- och ankomsthall, hubb i BRAs linjenät och med partnern Finnair som gör att man kan nå hela världen via Bromma och Helsingfors har BRA bra möjligheter för en ljus framtid, men man måste först få rätt på sin flygplansflotta både, den nuvarande med strulande ATR:er och framtida.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Simon Ericson: Historien återupprepar sig på Gotland

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Gotlandsplanet är namnet på ett nytt virtuellt flygbolag som ska konkurrera med SAS och BRA på flygningar mellan Gotland och Stockholm. Personerna bakom Gotlandsplanet är samma som en gång i tiden skapade Gotlandsflyg och syftet idag är precis det samma som för 17 år sedan.

Visby Airport har sett ett minskat antal resenärer på flygresor mellan Gotland och Stockholm under året. Samtidigt har biljettpriserna ökat och därför menar personerna bakom Gotlandsplanet att det behövs en ny aktör på flygsträckan för att sänka priserna och få fler att flyga. Historien upprepar sig alltså på Gotland då det var samma visa för 17 år sedan när Gotlandsflyg såg dagens ljus för första gången.

Personerna bakom Gotlandsplanet är samma som när Gotlandsflyg startades, Michael Juniwik och Pigge Werkelin, som i och med det lade grunden för det som idag är BRA och som man nu ska konkurrera med. Förutom Juniwik och Werkelin står stora delar av den gotländska besöksnäringen bakom satsningen med Jonas Henning VD på Gotland Sports Academy i spetsen. Dessutom är den tidigare VD:n för Blekingeflyg Jens Harrysson med i projektet.

Tanken med det virtuella flygbolaget är erbjuda flygresor till Stockholm helst under våren år 2019 men senast under hösten samma år. Det är idag oklart om Gotlandsplanet kommer att hyra in ett flygplan enligt ett wet-lease avtal från ett annat flygbolag, eller köpa flygstolar hos de befintliga operatörerna SAS och BRA som är ett annat alternativ som lyfts fram. Dock har Gotlandsplanet sagt att man vill flyga till Bromma och där det endast BRA som är ett alternativ. Enligt Gotlandsplanet flyger SAS och BRA med en kabinfaktor på 70 procent till Stockholm vilket innebär att det finns kapacitet kvar att fylla ut.

Det hade kanske också varit det bästa. Att hyra in sig hos befintliga operatörer som innebär att både de befintliga operatörerna (SAS och BRA i detta fallet) får en bättre ekonomi på linjen i fråga då man säljer flygbiljetter till Gotlandsplanet. Gotlandsplanet i sin tur slipper stora kostnader för wet-lease avtal och slipper fylla ett helt flygplan och kan endast köpa in de flygstolar som det finns en efterfrågan på.

Risken med Gotlandsplanet är dock att dagens resenärer mellan Visby och Stockholm flyttas runt och sprids ut på tre flygbolag istället för två vilket inte är bra för någon då passagerarsiffrorna blir sämre och med flygbolagens ekonomi på linjen. Det skulle däremot kunna gå i en annan mer positiv riktning där Gotlandsplanet gör som Gotlandsflyg gjorde för 17 år sedan och lockar fler att ta flyget till Stockholm genom bland annat billigare flygbiljetter som i sin tur tvingas SAS och BRA att följa efter vilket gynnar resenärerna.

Förutom dagens trafik till Stockholm från Visby Airport har det tidigare funnits ett flygprojekt med namnet Rauk Air på Gotland som skulle flyga från Bunge flygfält på norra Gotland till Stockholm Bromma. Rauk Air blev dock kortvarigt då det startades år 2011 för att sluta att existera tre år senare. Inriktningen på det projektet var däremot något annat än den vanliga flygtrafiken från Visby Airport. Rauk Air skulle flyga då det fanns en efterfrågan och resenärerna kunde boka flygningar till precis den tiden man ville. Intresset var stort till en början och fem piloter turades om att flyga en tvåmotorig Partenavia P68 som hade plats för fem passagerare.

Det ska bli mycket intressant att se om Gotlandsplanet får tillräckligt med luft under vingarna för att komma igång med biljettförsäljningen och så småningom själva flygandet. Visby-Stockholm är en vältrafikerad flyglinje med svenska mått mätt och frågan är om det finns plats för ett flygbolag, virtuellt eller inte, ytterligare på sträckan. Kanske patriotiska gotlänningar som vill flyga lokalt kan bli nyckeln för Gotlandsplanet att lyckas. Det har i alla fall varit ett framgångskoncept förr på Gotland genom Gotlandsflyg som idag är BRA och som med alla sammanslagningar har tappat en del av sin lokala förankring vilket kan komma att kosta dem dyrt om Gotlandsplanet kommer igång med sin trafik.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Glömda flygbolag att reflektera över

Bloggen gillar det ovanliga och sällsynta och gillar därför sajten Airline Geeks och speciellt deras “Throwback Thursday” (länk nedan) serie av artiklar om flygbolag som inte lägre finns. I dagens inlägg ges några smakprov från dessa, men en genomläsning rekommenderas varmt – både för underhållningsvärdet liksom för utbildningsvärdet. Alla som funderar på att starta ett flygbolag borde nog ta och läsa något om alla de som försökt men inte lyckats, och sedan fundera på varför de inte lyckades. Det skulle nog kunna finjustera en del affärsidéer.

Bland favoriterna av försvunna flygbolag är New York Airways, som transporterade passagerare mellan olika platser i New York och dess flygplatser. Bolaget startades 1949 och blev 1953 USAs första helikopteroperatör med reguljär trafik. 1955 kostade en biljett mellan LaGuardia och vad som idag är JFK 4.5$, ungefär 42$ i dagens penningvärde.

Bolaget expanderade under sextiotalet med fler helikoptrar, inklusive med Boeing Vertol 107-II Turbocopter (se bild ovan).
Under 1964 hade man 32 flygningar om dagen från Newark till JFK, alla med ett stopp på Manhattan. Även flygningar från PanAm byggnaden i New York genomfördes, med möjlighet att checka in endast 40 minuter före avgångstid på JFK. Finansiella problem och en serie olyckor gjorde dock att verksamheten upphörde 1997.

att

Ett annat intressant exempel som var okänt för mig är “Deutsche BA”, ett försök av BA att växa via ökad närvaro i Europa. Bland varumärken måste detta vara ett av de konstigare och det blev också ett förlustprojekt. Att det funnits ett finskt flygbolag med namnet Kar-Air som konkurrerade med Finnair var också en nyhet för min del. Att även kunna läsa om försvunna flygbolag som jag känner till väl som Estonian Air, ungerska Malev och Cimber/Sterling är intressant. Så denna sajt kan varmt rekommenderas för de som har följt flygindustrin under en längre tid – mycket nostalgi kan utlovas.

Länk till sajt:
Throwback Thursday – Airline Geeks

Oman Air – ett mindre känt men växande flygbolag i “gulfregionen”

När det gäller stora flygbolag talas det ofta om de tre stora i “gulfregionen” (fritt efter “the Gulf Region” på engelska), d.v.s. Emirates, Qatar och Etihad. Men de är långt från de enda ambitiösa och växande flygbolagen där och ett av dessa andra är Oman Air. Eftersom jag själv besökte dem i somras och genomförde en träningsdag så kom en artikel om detta flygbolag nyligen på AINonline (länk nedan) lämpligt för att presentera det här på bloggen. Efter ha fått uppleva den nybyggda terminalen och prata med personal så är det så mycket lättare att säga något mer om detta flygbolag.

Oman Air är Omans nationella flygbolag och är nära knutet till staten och dess planer på att utveckla Oman som turistdestination. I detta sammanhang är det värt att påpeka att Oman är känt i regionen för sin gästfrihet och vänliga människor, vilket naturligtvis utgör en bra grund för turism. Att kunna konkurrera med Dubai och Doha som “superhubb” är nog mycket svårt, men om fokus på Oman som destination kan fungera så kan det medföra en viss del trafik som sammankopplar andra destinationer också. Redan idag är 70% av transittrafik, något som ökade drastiskt när blockaden av Qatar från andra länder i regionen inleddes sommaren 2017. Jag pratade med en passagerare som arbetar i Dubai men bor i Doha och nu måste pendla via Oman. Hans situation är den samma för många andra i regionen.

Antalet destinationer för Oman Air är 50 och flygplansflottan består av 55 flygplan, med Airbus 330-200/300 och Boeing 787-8/9, 737-800/900/MAX. Avsikten är att ha 70 flygplan 2022 och en beställning på fler widebodies kan bli verklighet nästa år. Den nya terminalen är så elegant som kan förväntas, med bekväm lounge och bra faciliteter på alla sätt och vis. Med en rimlig storlek kan flygplatsen förväntas erbjuda relativt korta tider för transit och en väntetid på flygplatsen som är ganska behaglig. Med denna terminal ska kapaciteten för flygplatsen kunna nå 20 miljoner passagerare årligen (som jämförelse hade Arlanda 27 miljoner passagerare 2017).

Själv besökte jag träningsanläggningen för en dag med bolagets HF/CRM-team och det var mycket trevligt. Det finns en drivkraft att förbättra allt som görs och kombinerat med en organisation som är av en storlek där folk känner varandra ger det en god stämning av framåtanda. Sedan i januari detta år har man ett Multi-Crew Pilot License program för att träna egna piloter och det nya träningscentret öppnades för två år sedan. Sedan jag besökte landet för tio år sedan har en del utvecklats, med bland annat ett operahus, nytt museum o.s.v. Om Oman Air kommer att lyckas med sina ambitioner att vara del av utvecklingen av landet som turistdestination samt få transittrafik att växa återstår att se, men att dessa ambitioner är men än stora ord är uppenbart.

Länk till artikel:
Oman Air Writing Latest Chapter in Gulf Growth Story

Passagerare lade ut pengar för att reparera flygplan för hemresa

Det låter som en påhittad historia, men är vad som hände 12 november på en Boeing 787 från polska LOT. Avsikten var helt enkelt att flyga tillbaka från Peking till Warzawa, men en hydraulisk pump behövde bytas ut och endast kontanter accepterades som betalning. Kontanter fanns inte på flygplanet eller hos representanter för LOT och detta ledde till att några passagerare tillfrågades om att bidra med pengar för att kunna få reparationen utförd. Det är sajten aerotime.aero (länk nedan) som rapporterat om denna händelse, liksom, en del andra sajter för nyheter från flygindustrin.

Självklart är detta något son LOT inte vill bli förknippade med och deras pressmeddelande om händelsen understryker att passagerare aldrig ska bli inblandade i sådana här situationer. Som bakgrund till att det ändå blev så anges att det för en reservdel krävdes kontakt betalning och att station manager för LOT i Peking inte hade tillräckligt med kontanter. Detta hände trots att mellan LOT och Boeing, inklusive dess representanter, ska inga kontanta betalningar användas.

Även om sådana här händelser är ovanliga så har de inträffat tidigare. I artikeln tas upp en händelse 2012 då Air France på väg från Paris till Beirut tvingades till alternativ på grund av en strejk på flygplatsen i Beirut. Brittiska Telegraph (länk nedan) hade ytterligare detaljer om denna händelse. Avsikten var att landa på Cypern, men för bränsle krävdes ett stopp och planen var att fylla på i Amman i Jordanien. På grund av bränslebrist landade man istället i Damaskus i Syrien. På grund av pågående krig var kreditkortsbetalning inte möjlig och passagerare tillfrågades om att bidra med pengar för att betala för påfyllningen av bränsle. Detta är inte olagligt enligt internationella regler, men dessbättre mycket ovanligt.

Man lyckades samla in 17 000 dollar, men i slutänden behövdes dessa inte eftersom Air France lyckades få till en överenskommelse med flygplatsen. Detta var en extra känslig situation eftersom Frankrike visat sitt stöd för att störta regimen i Damaskus. Franska diplomater var milt sagt mindre glada över att ett Air France flygplan landat i Syrien. Denna händelse kan påminna piloter om att det kan finnas en hel del faktorer som påverkar var man vill landa, inklusive politiska, om det finns möjligheter att välja. Ibland är det bara att landa där man måste för flygsäkerheten, men vid andra tillfällen kan det finnas mer att tänka på en det som har direkt med operationella faktorer att göra.

Sedan återstår kanske att säga att man får hoppas att sådana här händelser inte utgör inspiration för en del av den mest ambitiösa lågkostnadsbolagen. Då kan vi kanske snart få se exempel på hur passagerare får välja att betala för både bränsle och reparationer eller för hotellet de behöver övernatta på medan de inväntar ett flygplan som kan hämta dem.

Länk till artikel:
Passengers asked to pay for repair so LOT plane can take off
Air France asks passengers for whip-round to pay for fuel after emergency stop in Dam

Simon Ericson: Air Leap – Sveriges nyaste flygbolag

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Den 1 juni bildades Air Leap av den norska fiskekoncernen Olsengruppen i efterdyningarna av Nextjets konkurs i mitten av maj. Idag har Leap tagit över en del av Nextjets linjenät och kan bli ett flygbolag att räkna med framöver.

Air Leap började sin flygverksamhet under sommaren och den tidiga hösten med flygningar från Stockholm Arlanda till Karlstad och Mariehamn på Åland. Därefter har bolaget även börjat flyga från Arlanda till Jönköping. Förutom detta flyger även Air Leap mellan Mariehamn och Åbo i Finland samt ansvarar för flygningarna mellan Örland och Oslo Gardermoen i Norge.

Till en början wet-leasade Air Leap flygplan från DAT och AIS Airlines då man inte fått sin ansökan om flygtillstånd godkänd hos Transportstyrelsen. AIS Airlines flög från Stockholm till Åland samt Jönköping med en Jetstream 32 och DAT på den norska inrikeslinjen till Örland. DAT flög även Arlanda-Mariehamn till en början. Men sedan den 19 oktober är Air Leap ett flygbolag, då Transportstyrelsen godkänt bolagets ansökan, som bedriver flygtrafik med egna SAAB 340-flygplan som kommer från Nextjet. Det innebär att bolagets samtliga flyglinjer från Arlanda och Mariehamn idag flygs med SAAB 340 som har plats för 33 passagerare i Air Leaps konfiguration.

Air Leaps Karlstad-linje har sedan start gått så pass bra att man ska utöka antalet avgångar per vecka på linjen från dagens 22 till 36. Det tyder på att marknaden har fattat tycke för Air Leap och att bolaget svarar på det förtroendet som man byggt upp efter Nextjets konkurs med fler avgångar. Förutom framgångarna i Karlstad har Air Leap även fått fortsatt förtroende från den åländska landskapsregeringen och får med det fortsätta flyga de upphandlade flyglinjerna från Mariehamn till Stockholm samt Åbo.

Air Leap har även konkurrens i form av BRA som även de flyger Jönköping-Stockholm, men till Bromma. Det ska bli intressant om det verkligen finns plats för två operatörer i Jönköping vilket det tidigare inte gjort då Flyglinjen Jönköping och Nextjet konkurrerade på Stockholmstrafiken. Vid första anblick känns det upplagt för BRA att sopa Air Leap ganska så enkelt under mattan. Detta då BRA flyger till Bromma med attraktivare avgångstider och närmare till Stockholm. Dessutom kan man flyga vidare från Bromma på BRAs linjenät. Air Leap, som flyger till Arlanda, har sämre avgångstider från Jönköping än BRA och har inga samarbetsavtal med andra flygbolag på Arlanda som hade gjort det lätt att byta flygplan på Arlanda för att resa vidare. Men det återstår att se hur länge Air Leap håller ut.

Air Leap valde dock att inte ta upp konkurrensen med BRA på Kristianstad-Stockholm, en linje som båda flygbolagen annonserade att de skulle börja flyga på. Men Air Leap backade kort efter BRAs inträde på Kristianstad och valde att stoppa trafiken innan den börjat, vilket troligtvis var ett klokt beslut. Både på grund av att Kristianstad i nuläget inte kan bära två operatörer till Stockholm och att Air Leap hade fått det tufft med konkurrensen från BRA.

Det går alltså bra för Air Leap, samtidigt är man inte i närheten av sin föregångeras linjenät utan Nextjets tidigare linjer har spridits ut på ett flertal flygbolag vilket kanske är nyckeln till framgång. Amapola flyger de av Trafikverket upphandlade flyglinjerna till Arlanda från Lycksele, Hemavan, Vilhelmina och Kramfors med egna Fokker 50 samt en inhyrd SAAB 340 från polska Sprint Air. För Air Leaps framtid tror jag att de måste få till samarbetsavtal med ett flertal flygbolag på Arlanda, helst SAS, som gör det enkelt för Leaps resenärer att transferera på Arlanda. Då kan Air Leap bli en stark kraft att räkna med en lång tid framöver.

Den svenska inrikesmarknaden har alltså hämtat sig efter Nextjets konkurs i maj med nya operatörer på stora delar av Nextjet tidigare linjenät. Dock kommer Nextjets konkurs att sätta djupa spår i inrikesflyget år 2018 som drabbade många svenska flygplatser hårt, men kanske håller Air Leap i viss mån på att dämpa fallet under året.

Simon Ericson
flyg24nyheter