Home » Flygindustrin » Simon Ericsson: Summering av 2020 för Sverige och Norden – Del 2

Simon Ericsson: Summering av 2020 för Sverige och Norden – Del 2

Detta är del två av Simons summering av 2020, del ett finns här länk.

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Ekonomin
Under året som gått har flygbranschen blött ekonomiskt och då är det inget litet sår som börjat blöda utan det har fullständigt forsat blod. Det har främst varit flygbolag och flygplatser som stått i fokus, men faktum är att hela branschen har drabbats otroligt hårt då ekosystemet har rubbats. När flygbolagen förlorar intäkter och ställer in drabbas flygplatserna som också förlorar sina intäkter. Även om en del avgångar har funnits och det under sommaren var en relativ omfattande trafik sett till antal avgångar med pandemin som förutsättning så har det varit ett lågt passagerarantal jämfört med år 2019. Det påverkar flygplatserna negativt eftersom deras intäkter ofta är beroende av antalet passagerare medan kostnaderna hänger ihop med antalet rörelser. När då en flygavgång haft färre passagerare än vanligt har flygplatserna stått med samma kostnader som tidigare samtidigt som intäkterna varit lägre.

Att flygbolagen förlorar intäkter påverkar inte bara flygplatserna, det drabbar även leverantörer av flygtrafikledning, i Sverige LFV och ACR, restauranger, hotell samt affärer på flygplatser, företag som utför flygtekniskt underhåll och caterinbolag för att nämna några exempel. Sedan finns det även många företag som drabbats av att turister och besökare uteblivit.

Norden
Under år 2020 skedde ett tronskifte bland de nordiska flygplatserna. Köpenhamn Kastrup som var den största nordiska flygplatsen under år 2019 förlorade tronen till Oslo Gardermoen och fick nöja sig med att vara näst störst i Norden under år 2020. Tronskiftet som möjligen kan stå sig även under år 2021, beroende på hur pandemin utvecklar sig, beror främst på att Norge aktivt stöttat flygbranschen genom att bland annat köpa upp flygbiljetter på flygningar. Det har inneburit att Norge kunnat upprätthålla viktiga flygförbindelser under pandemin och året som gått visar även vikten av flyget i Norge och avsaknaden av andra transportalternativ på grund av landets geografi. Det märks också inte minst på att Bergens flygplats tar steget in på topp fem-listan över de nordiska flygplatserna och kommer före en flygplats som Keflavik på Island som drabbats hårt av pandemin.

Kastrups flygplats drabbades hårdast av pandemin jämfört med Arlanda och Gardermoen. Det beror delvis på att både Sverige och framförallt Norge har ett betydligt större inrikesflyg än Danmark och det är framförallt inrikesflyget som drivit på återhämtningen under året. Inrikesflyget har även varit igång i större utsträckning än utrikesflyg under pandemin vilket påverkat Kastrup i större utsträckning än Arlanda och Gardermoen eftersom inrikesnätet i Danmark är betydligt mindre än i Sverige och Norge. Kastrup är alltså beroende av internationella flygningar i större utsträckning än Arlanda och Gardermoen och det avspeglar sig i siffrorna för år 2020 då Kastrup procentuellt förlorade flest passagerare av de tre största under år 2020. Utvecklingen på Finlands största flygplats Vanda utanför Helsingfors var dock sämre än Kastrup. Antalet passagerare på Helsingfors-flygplatsen var under år 2019 nästan 77 procent färre än år 2019. Den minskningen går främst att spåra till att Finnairs nav på flygplatsen främst riktar in sig på långlinjetrafik mellan Europa och Asien, en marknad som precis som andra långlinjemarknader drabbats hårdare än inrikes och kortare linjer inom kontinenter.

År 2021
När år 2020 summeras så är det inte oväntat ett otroligt tungt år och en utveckling som ingen påförhand kunnat förutspå. Prognoser för framtiden pekar på en turbulent återhämtning som kan bli lång innan flygtrafiken är tillbaka på nivåer före pandemin. Exempelvis har Eurocontrol prognosticerat i sitt värsta scenario att flygtrafiken är tillbaka på nivåer före pandemin först år 2029, men det finns även hoppfullare scenario om en återhämtning som gör att nivåerna på flygandet liknar de från före pandemin under år 2024.

Året som nu ligger framför oss kommer dock till en början att bli tufft. Den resterande vintern och våren kommer att fortsätta vara tung precis som avslutningen på år 2020 innan vaccineringar världen över har kommit igång. Förhoppningen är att resandet kan börja ta fart under sommaren i år, men om vaccinationstakten gör att det blir möjligt att resa exempelvis inom Europa under sommaren i år återstår att se. IATA räknar med att år 2021 kommer att vara ett ekonomiskt dåligt år för flygbranschen och flygbolagen som grupp väntas göra förluster under stora delar av året för att vid slutet av år 2021 göra ett plus minus noll-resultat.

För Sveriges del sätts hoppet till att inrikesflyget kan komma igång igen och driva på återhämtningen under början av året, men än så länge ser det inte hoppfullt ut. Möjligen kan inrikesflyget, som väntas vara mindre än före pandemin på en permanent bas framöver, börja en återhämtning efter sommaren när semestrarna tar slut och de flesta i befolkningen är vaccinerade. Även sommaren kan bli gynnsam för inrikesflyget om hemestrandet kvarstår och det fortsatt är svårt att resa utomlands. Förutom återhämtningen efter pandemin som är en enorm utmaning för det svenska flyget återkommer begrepp som flygskam troligen återigen och flygbranschen måste fortsätta sitt arbete för att minska flygets klimatpåverkan. Det är ett arbete som inte avstannat under pandemin, exempelvis går utvecklingen av det svenska elflygplanet ES-19 från Heart Aerospace vidare. Hur flygskammen kommer att påverka flyget i Sverige efter pandemin blir intressant att följa och möjligen kan den kanske avta något då det bevisats under året när många flygplan stått på marken att flyget inte har en särskilt stor påverkan på klimatet, cirka fyra till fem procent enligt LFV. Istället menar klimatforskaren Hans Joachim Schellnhuber från Potsdam-institutet i Tyskland att det är de stora energisystemen som måste bli gröna för att klara Parisavtalets mål, vilket SVT:s reporter Erika Bjerström rapporterat om.

År 2021 kommer att bli ett turbulent år där en del aktörer inom flygbranschen kanske inte överlever fram tills att det börjar bli bättre igen. Året framför oss ingjuter just nu hopp med vaccineringar mot COVID-19 som påbörjats, och förhoppningsvis blir år 2021 året som återhämtningen för flygbranschen påbörjades. Samtidigt kommer det dock ta ytterligare år innan flygbranschen återhämtat sig efter kallduschen under år 2020.

Simon Ericson
flyg24nyheter


1 Comment

  1. Tack Simon, för rapportering och analys.
    Det hela känns ju klart oroande. Det är svårt att tänka sig att vi ska tillbaka till något som liknar 2019. Det tvivlet hör jag även andra föra fram. Om flygplatser tvingas stänga helt är det svårt att se dem öppna igen. Jag tror att flygmarknaden förvisso kommer att se en återhämtning under året men det kommer att dröja mycket länge till nivåer som 2019. Det betyder att det nya “normala” kan se väldigt annorlunda ut. Jag tror flygbolagen anpassar sig till detta redan nu. Frågan är väl hur alla andra anpassar sig – flygplatser, hotell o konferensanläggningar, turisdetsinationer osv…

Leave a Reply to Anders Ellerstrand Cancel reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.