Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Regeringens beslut att gå vidare med en nedläggning av Bromma flygplats kan få stora konsekvenser på den svenska inrikesmarknaden. En konsolidering av flygtrafiken i Stockholm till Arlanda kan skapa lägre konkurrens men samtidigt skapa fler förbindelser och större möjligheter till transfer.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar redan i augusti för att gå vidare med att stänga Bromma flygplats. Detta samtidigt som flygbolagen på Bromma börjar att ladda upp för en återhämtning av trafiken. Det är fortsatt oklart om Bromma flygplats kommer att läggas ner och när det eventuellt ska ske, men om en stängning sker kan det få stora konsekvenser för den svenska flygmarknaden.

I dagsläget är de dominerande flygbolagen på inrikesmarknaden SAS och Air Leap och från den 12 maj får de sällskap av BRA som stora aktörer. De två sistnämnda använder Bromma flygplats som nav och detta är även en av de främsta konkurrensfördelarna som de har mot SAS. SAS å sin sida använder sig av Arlanda flygplats som nav för sin trafik. Med en nedläggning av Bromma försvinner alltså en av Air Leap och BRAs större konkurrensfördelar, att använda en mindre och mer citynära flygplats i form av Bromma, jämfört med Arlanda.

Tid, komfort och miljö
Både Air Leap och BRA flyger uteslutande med turboproppflygplan medan SAS främst flyger med jetflygplan. Med turboproppflygplan blir flygtiden något längre på en inrikesflygning än med jetflygplan samtidigt som det anses att komforten är bättre i jetflygplan. Frågan är då hur många som väljer att flyga med Air Leap eller BRA om även SAS finns att välja på om samtliga flygbolag flyger till Arlanda. Dessutom erbjuder SAS en transferprodukt för resenärer till flest inrikesdestinationer och även ett utrikesnät, som dock är begränsat i nuläget, jämfört med BRA och Air Leap som har ett mindre utbud av destinationer att flyga vidare till från Bromma.

Att åka med snabbare flygplan och dessutom ha möjligheten att nå fler destinationer via Arlanda talar för att SAS kommer stärka sin redan starka ytterligare ställning på inrikesmarknaden. Samtidigt hade BRA, före pandemin, ett profilerat miljöarbete och att flyga med turbopropflygplan som generellt generar lägre utsläpp än jetflygplan och flyger på lägre höjder som inte genererar någon höghöjdseffekt påverkar klimatet mindre. Detta är något som talar till både Air Leap, men framför allt BRAs fördel om flygtrafiken flyttar till Arlanda eftersom flygets klimatpåverkan troligen påverkar resenärers val i större utsträckning på kortare resor (ofta inrikes) jämfört med längre resor (ofta utrikes) eftersom det ofta finns fler rimliga substitut till flyget på kortare sträckor.

Hur konkurrensen mellan SAS och BRA/Air Leap och andra aktörer kommer att förändras om Bromma läggs ner är troligen att SAS stärker sin position medan de andra får en mindre marknadsandel. Även om exempelvis flygets klimatpåverkan talar för att flyga med de mindre flygbolagen som flyger turbopropflygplan försvinner den stora fördelen som Air Leap och BRA har med en snabb process på Bromma för resenärerna och möjligheten att landa nära Stockholm city. Samtidigt har även SAS ett pågående miljöarbete och ett antal turbopropflygplan i trafik på inrikeslinjerna. Vidare kan en lokal förankring som främst de mindre flygbolagen ägnar sig åt tala till deras fördel jämfört med SAS. Exempel på detta är Air Leap som skapat varumärken som Air Skåne och Air Halland för att knyta an till det lokala. Ett tidigare exempel på detta är Sverigeflyg, sedermera BRA, som etablerade lokala koncept på samtliga sina destinationer som ofta flögs i konkurrens med SAS och ibland även Norwegian.

Det finns även frågetecken kring om aktörerna på Bromma kommer att kunna flyga till och från Arlanda i den utsträckning som man önskar för att kunna konkurrera med en bra tidtabell. Enligt BRA har man inte haft möjlighet att få de start- och landningstillstånd, slotar, som man önskat på Arlanda vid en flytt dit. Särskilt vid ”peaktider”, morgon och kväll, skapar bristen på slotar svårigheter för nya flygbolag på Arlanda att etablera sig och att istället flyga mitt på dagen när efterfrågan är låg fungerar inte. Huruvida pandemin kommer att påverka tillgången på slotar vid peaktider återstår att se, men med nuvarande undantag från kravet att använda en tilldelad slot minst 80 procent av tiden för att behålla den, är det fortsatt svårt för nya operatörer på en nivå tre flygplats där flygtrafiken helt är kontrollerad av slotar.

Fler samarbeten?
Tidigare i år öppnade BRA för att flytta sitt nav till Arlanda flygplats och samtidigt kunna samarbeta med andra flygbolag där för att erbjuda bra transfermöjligheter. Bland annat såg man en möjlighet att flyga med sina ATR-flygplan (72 passagerare) på flyglinjer som inte passar för SAS Airbus A320neo (180 passagerare) som är det minsta flygplanet i SAS egna flotta som används på inrikessträckor. SAS har dock wet-lease avtal med både Xfly och CityJet som flyger med ATR 72 och CRJ 900 (70 respektive 90 passagerare) som täcker in den typen av trafik som BRA kan tänka sig flyga i samarbete med SAS. Skulle ett samarbete mellan BRA och SAS bli verklighet, vilket inte är särskilt troligt, kommer de att komplettera varandra med turbopropp respektive jetflygplan och kommer att kunna erbjuda ett stort linjenät både inrikes och utrikes. Detsamma gäller för Air Leap, vars föregångare Nextjet hade codeshare-samarbete med SAS, och ett eventuellt samarbete de bolagen emellan.

Om Bromma flygplats läggs ner och trafiken där flyttar till Arlanda blir det sannolikt förändringar på inrikesmarknaden. En minskad konkurrens är trolig med färre flygbolag och kanske även fler samarbeten mellan de flygbolag som finns kommer troligtvis inte vara gynnsamt för resenärerna. Samtidigt finns det fler flygplatser med namnet Stockholm kvar, Skavsta, som kan nyttjas av flygbolagen. Problemet för Skavsta är dock att det är långt till Stockholm och är sällan ett alternativ för inrikesresor eftersom restiden mellan Skavsta och Stockholm får en relativt stor andel av den totala restiden jämfört med Arlanda eller Bromma. Eventuellt skulle Ostlänken kunna förändra detta men restiderna till centrala Stockholm kommer troligen fortfarande att vara för långa och det är även osäkert när Ostlänken kommer att vara färdigbyggd.

Med en konsolidering av flygtrafiken i Stockholm till Arlanda skapas sannolikt fler möjligheter till transfer mellan flygningar på Arlanda och fler destinationer öppnas upp. Samtidigt riskerar konkurrensen att minska vilket i slutändan drabbas resenärerna. Före pandemin fanns en ”bra” konkurrens mellan framförallt SAS, Norwegian och BRA på inrikesmarknaden men pandemin ser återigen ut att rita om kartan för det svenska flyget med en eventuell stängning av Bromma flygplats.

Simon Ericson
flyg24nyheter