Jag fortsätter här berätta om en ovanlig men mycket intressant bok. Det handlar om ”Safety Science Research – evolution, challenges and new directions”. Boken innehåller 22 kapitel av olika författare men är sammanställd och redigerad av Jean-Christophe Le Coze.

Kapitel 14 är sista kapitlet i bokens första sektion. Författaren är Steven Shorrock och han inleder direkt med att teckna en bild av att forskning och praktik är som två öar i samma hav. Eftersom boken handlar om forskning är det troligast att läsaren arbetar på ett universitet eller ett forskningsinstitut. Praktiker är sällan intresserade i att skaffa en djupare förståelse för forskning, liksom forskare sällan har någon djupare insikt i praktiskt säkerhetsarbete.

Shorrock ser detta som ett problem och ägnar sitt kapitel åt detta. Han menar att man skulle kunna förvänta sig täta förbindelser mellan de två öarna så att forskning får en påverkan på hur säkerhetsarbete utövas i praktiken och att praktiskt arbete ger upphov till frågor som inspirerar till forskningsprojekt som i sin tur utvecklar praktiken. Det borde föras livliga diskussioner mellan öarna med många frågor till varandra. Tyvärr är detta, enligt Shorrock, alltför ovanligt. Shorrock pekar på att gapet mellan forskning och praktik är väl känt och redan har diskuterats länge och han tecknar en tämligen dyster bild av läget. Det har visats att:

• Publicerad forskning har en slagsida åt universitetsvärlden. Den utförs nästan alltid av akademiker, för akademiker.

• Publicerad forskning har begränsad relevans för praktiker. Den uppfattas inte som inriktad på att lösa de problem som praktiker har och resultaten är inte enkelt tillämpbara.

• Det finns en spänning mellan forskning och praktik. Akademiker tycker att praktiker saknar stringens, praktiker tycker att forskare är teoretiska och saknar kontakt med verkligheten.

• Praktiker saknar tillgång till forskningsresultat och kan därmed inte använda det. Publicerad forskning är ofta inte öppet tillgänglig och få praktiker läser eller diskuterar forskningsresultat.

Hur skiljer sig då de två öarna – forskarens och praktikerns?

Forskaren
Är välutbildad och har ofta doktorerat. Karriären gynnas av att man får sina forskningsresultat publicerade. Störst chans att få sin forskning publicerad ges om man förblir anställd på universitet eller forskningsinstitut. Att lämna den akademiska världen för att t.ex. arbeta i kommersiell verksamhet något år är ofta negativt ur karriärsynpunkt. Att utveckla nya metoder och verktyg leder till att det som publiceras citeras av andra akademiker vilket ytterligare gynnar karriären.

Praktikern
Har ofta bakgrund som operatör eller specialist, vilket senare kompletterats med utbildning inom säkerhet där det är vanligt att man ändå fortsätter att jobba delar av sin tid i sitt tidigare yrke. Piloter och flygledare är exempel på detta. Dessa praktiker har sällan någon universitetsutbildning utan har lärt sig om säkerhet på sitt jobb genom att gå kortare kurser. Det finns också en kategori praktiker som har en universitetsutbildning som grund, ofta som ingenjörer. Även dessa har sedan kompletterat med kortare kurser i säkerhet.
Praktikern arbetar med att hjälpa företag och organisationer lösa säkerhetsproblem, ofta som rådgivare eller som utbildare. De arbetar med att göra riskbedömningar, utreder incidenter, gör undersökningar och revisioner, sammanställer mätresultat och statistik osv. Säkerhetsrelaterade aktiviteter i företag och organisationer styrs ofta av krav i regelverk.
Även om praktikern kanske läser artiklar i en tidning som Eurocontrol Hindsight är det sällan man söker information i akademiska publikationer. Shorrock skriver att hans erfarenhet är att mycket få praktiker tar del av akademiska artiklar. Mycket få praktiker är någonsin involverade i forskning kring säkerhet.

Sammanfattning

Forskare och praktiker har ofta väldigt olika bakgrund. De arbetar med helt skilda aktiviteter och får sin kunskap från olika källor, arbetar med skilda mål och använder olika verktyg. Forskningen ignorerar praktikerns verklighet och behov och en följd blir att praktikern inte ser värdet i forskningen, i synnerhet som forskningsresultaten är svåråtkomliga.

Den forskning som sker är mycket omfattande, egentligen överväldigande för den praktiker som ändå försöker ta del av den. Omfattningen beror inte på ett behov hos praktiker utan på det belöningssystem som finns i den akademiska världen och som gynnar den som lyckas publicera mycket.

Praktikern har dessutom mycket lite tid att läsa artiklar. Att öka den tiden skulle kosta pengar i form av såväl arbetstid som avgifter för att få tillgång till artiklar. Det ställs inte heller krav från myndigheten att praktikern ska förkovra sig genom att studera forskningsresultat. Eftersom mycket få praktiker gör det finns heller inget socialt tryck som motiverar studier.

Möjligheter

Shorrock ser fyra möjligheter till förbättring av detta dystra läge:

1. Samarbeta kring forskning som löser praktiska problem. Forskare borde ta sabbatsår där de jobbade inom industrin för att förstå vilka problem som finns och som kan lösas med forskningsinsatser. Praktiker kan också användas som resurser i forskningsprojekt.

2. Gör forskning mer praktiskt fokuserad. Där ingår att göra forskningsresultat tillgängliga utan kostnad. Tillgängliga artiklar får ett större genomslag. Forskningsresultat bör också skrivas på ett mer tillgängligt språk med mindre akademiskt fikonspråk. Man skulle kunna tänka sig att ställa krav på att alla forskningsrapporter ska innehålla ett avsnitt som tydligt förklarar hur den nya kunskapen kan användas praktiskt.

3. Inkludera studier i praktikerns arbete. Det skulle t.ex. kunna inkluderas som en aktivitet i olika projekt. Man skulle kunna införa diskussionsgrupper bland praktiker där nya forskningsartiklar diskuterades. Att förändra metoder baserat på forskningsresultat skulle kunna förbättra organisationens resultat.

4. Översätt forskningsresultat. Man skulle kunna utveckla en ny typ av expert, som kan överbrygga gapet mellan forskning och praktik. Populärvetenskapliga texter baserat på vetenskaplig forskning skulle kunna publiceras i tidningar, bloggar osv. Även praktiker behöver publicera sig. Genom att formulera praktiska problem och genom att beskriva hur verkliga system beter sig och hanteras av operatörer skulle de kunna hjälpa forskare att möta behoven som finns.
Shorrock pekar i sin artikel på problem men också på möjligheter. De stora resurser som faktiskt läggs på forskning skulle kunna göra mycket större nytta om forskningen och praktiken kunde knytas samman bättre.

Intressant är kanske att notera att Shorrock knappt skriver akademiska artiklar numera. Däremot är han flitig som författare i böcker, på Linkedin, Twitter och på sin blogg. Han ser helt enkelt större möjligheter att få ett verkligt inflytande på det sättet.

Jag beklagar att vi inte startat upp TFHS-bloggen igen denna vecka, så som var planerat. Men det är ju bara en av många märkliga saker under detta märkliga år. Det är helt enkelt så att en kombination av för mycket arbete och för mycket av allt detta år gjort det omöjligt att kunna starta i augusti, så som tidigare utlovats.

Mina blogg-kollegor, främst av dem Anders Ellerstrand och Simon Ericson, kan säkert starta i tid. Så det är bara att ekänna att det är jag som är problemet. Men vi kommer tillbaka med nyheter från flygindustrin, internationellt och i närområdet, liksom om säkerhet, Human Factors och flygutbildning och annat. Planen är nu att starta i mitten av september. Jag vågar inte garantera att det inte blir fler förseningar, men målet är en återstart inom en månad.

Tack för förståelse för denna försening. Och jag hoppas att vi får tillbaka alla bloggbesökare och läsare vid återstarten!

Vänliga hälsningar,
Nicklas

Då var det dags igen för ett sommaruppehåll på bloggen. Ännu en intensiv period med mycket nyheter och många inlägg är bakom oss. Dessutom detta år med unikt dramatisk utveckling inom flygindustrin som följd av COVID-19. Det finns all anledning att fortsätta att följa flygindustrin och inte bara för de som arbetar inom den – det återstår mycket svårigheter och drama innan något som kan kallas “normalt” finns på plats igen.

Jag kan – som vanligt – inte nog tacka mina kollegor Anders Ellerstrand och Simon Ericson för deras inlägg. Utan dem hade de blivit glest med inlägg eftersom jag ofta har svårt att hitta tid för att skriva mer än något eller några per vecka. Även om jag inte kan tacka nog, så måste jag i alla fall försöka:

Anders avslutade nyligen hans omfattande serie inlägg om flygsäkerhet (första inlägget – länk, sista med länkar till andra – länk) . Jag vet att jag sagt det förut, men detta är en unikt bra och kort sammanfattning av de viktigaste tankarna och trenderna inom flygsäkerhet. Om du redan vet mycket flygsäkerhet är dessa inlägg en bra uppfriskning av minnet och om du inte vet mycket om flygsäkerhet är det en fantastisk introduktion. Dessutom har Anders fortsatt med månadsuppdateringar om flygtraiken i Europa och rappoterat om tiskrifter, böcker samt konferenser – och dessutom nyligen skrivit en serie inlägg om forskning inom säkerhet. Otroligt produktivt och lika otroligt värdefull innehåll för alla bloggenläsare – tack Anders!

Simon har fortsatt att sampublicera inlägg avsedda för hans egen blogg och webbsajt flyg24nyheter.com. Det har gett oss en hel del inlägg om den svenska flygindustrin, liksom om den i grannländer, som inte annars skulle hamnat på denna blogg. Simon har även efter stort intresse och hårt arbete med sin webbsajt lyckats bli inbjuden till en del pressträffar och händelser inom industrin, vilka han rapporterat ifrån. Jag är tacksam för det fortsatta samarbetet med Simon och är mycket glad över att ha hans genomtänkta inlägg om flygindustrin här på TFHS-bloggen – så tack även till Simon!

Gästskribenter är alltid välkomna här på bloggen men de senaste månaderna har vi bara haft en sådan. Det har varit den återkommande gästskribenten vän Johan Berg, som bidragit med ett inlägg om grupdynamik i besättningen samt ett om klarerarens roll i flygverksamhet.. Som sagt var, vi tar gärna emot gästskribenter – bara hör av er så kan vi reda ut hur vi kan hjälpa till med dina tankar kring ett inlägg.

Återstarten av bloggen planeras som vanligt till någon gång under andra halvan av augusti. Den kan bli något försenad detta år på grund av dels en sommarkurs i Aviation Management som jag kommer att genomföra under juli och augusti samt en Human Factors kurs som kommer att genomföras i början av september. Men återkommer det gör vi, det kan jag lova. Ha en bra sommar så ses vi i slutet av augusti (eller möjligtvis i början av september).