Home » Flygindustrin » Simon Ericson: Vem får det tuffast i Norden efter coronakrisen?

Simon Ericson: Vem får det tuffast i Norden efter coronakrisen?

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

På förhand ser det ut som att Finnair får det tuffast bland de största flygbolagen i Norden och Baltikum efter coronakrisen när flygmarknaden återhämtar sig. Samtidigt kan en uppstickare i Baltikum se möjligheter att ge sig in i Skandinavien då man kan komma att återhämta sig snabbare än både SAS och Norwegian.

Coronakrisen har ställt flygmarknaden på ända. Just nu finns det i princip ingen efterfrågan på flygresor världen över och ingen vet när flygtrafiken kommer att ha återhämtat sig till 2019 års nivåer igen. Dock tror flera flygbolag på att man är tillbaka på 2019 års nivåer under år 2023. Fram till dess kommer flygbolagen att successivt öka sin trafik igen och det är först inrikestrafiken som väntas dra igång, åtminstone om den europeiska flygmarknaden följer samma mönster som återhämtningen i Asien nu gör. Efter inrikestrafiken kommer sedan kortare och medellånga internationella flyglinjer igång, och till sist långlinjetrafiken. Med dessa förutsättningar som? utgångspunkt ser det ut som att Finnair och Norwegian är de nordiska flygbolag som kommer att påverkas mest av coronakrisen, när den är över.

Finnair har till skillnad från SAS ett större fokus på passagerare som inte hör hemma på flygbolagets hemmamarknad. SAS linjenät bygger i huvudsak på att transportera resenärer mellan hemmamarknaden Skandinavien och världen samt vice versa. Även hos Finnair gäller denna strategi, att transportera resenärer till och från hemmamarknaden, Finland. Finnair har dock i högre grad ett fokus på att agera nav mellan marknader som inte tillhör Finland. Detta då Finnair har profilerat sig som ett av de största flygbolagen på trafik mellan Europa och Asien med nav i Helsingfors. Denna strategi går ut att på samla in resenärer i Europa till Helsingfors för att därefter flyga de till asiatiska destinationer från Vanda-flygplatsen och vice versa. Ett tecken som visar på de tydliga skillnaderna mellan SAS och Finnairs strategier är att Finnair flyger till ett 20-tal destinationer i Asien, SAS endast två. Finnairs större fokus på att transportera människor på långlinjer mellan Europa och Asien riskerar alltså att drabba Finnair värre än SAS efter coronakrisen då Finnair har en större närvaro på långlinjemarknaden mellan Europa och Asien.

Skillnaden i SAS och Finnairs strategier blir än mer tydlig när man ser på bolagens flygplansflottor. SAS har 16 långlinjeflygplan medan Finnair har 23 stycken. Procentuellt består SAS flotta av 10,5% långlinjeflygplan medan Finnairs långlinjeflygplan står för 31,9% av bolagets flygplansflotta. Med en större verksamhet på långlinjemarknaden innan COVID-19 lär det bli tuffare för Finnair än för SAS efter coronakrisen då långlinjemarknaden kommer att återhämta sig i en långsammare takt än kort- och medeldistanslinjer. Detsamma gäller för Norwegian. Det kraftigt sargade flygbolagets flygplansflotta består av 25,5% långlinjeflygplan och man kommer att få det tufft att överhuvudtaget överleva coronakrisen till att börja med. Om bolaget tar sig igenom coronakrisen blir återhämtningen på långlinjerna ett stort problem för Norwegian, men dock i mindre utsträckning än Finnair då man har en mindre andel av sin verksamhet på långlinjer än vad Finnair har.

I Baltikum bubblar Air Baltic som innan coronakrisen sagt att man avser att etablera baser i Skandinavien med fokus på punkt till punkt trafik. Om dessa planer fortsatt är aktuella återstår att se, men vad som står klart är att Air Baltic har en fördel jämfört med konkurrenterna SAS, Finnair och Norwegian. Air Baltics verksamhet på långlinjemarknaden är noll procent och bolaget kan således ha återhämtat sig fullt ut snabbast av de större flygbolagen i Norden och Baltikum efter coronakrisen. Ett fokus på enbart kort- och medeldistanslinjer från Baltikum kan de närmaste åren ge Air Baltic nyckeln in på den nordiska marknaden när SAS, Finnair och Norwegian kämpar med att få igång verksamheten igen. Dock återstår det att se hur Air Baltics beslut att fasa ut Boeing 737 och Bombardier Dash 8-flygplanen tidigare än planerat påverkar bolagets expansionsplaner i Skandinavien.

Vilket av de nordiska och baltiska flygbolagen som kommer att få det tuffast att återhämta sig efter coronakrisen återstår att se. Om man ser till hur stor andel av verksamheten som är på långlinjer, den marknad som förväntas återhämta sig långsammast och sämst, är det Finnair som kommer att få det jobbigast följt av Norwegian och SAS. Norwegians stora ekonomiska problem kan dock påverka bolagets framtida verksamhet där långlinjetrafiken kanske försvinner på grund av den låga efterfrågan på långlinjeflygningar efter coronakrisen. De nordiska flygbolagen kan dock behöva se upp för Air Baltic när man startar upp igen. Detta då Air Baltic, som har sagt att man vill växa med baser utanför Baltikum, inte har någon verksamhet på långlinjer som kan belasta bolaget negativt när flygtrafiken drar igång i spåren av coronavirusets framfart.

Simon Ericson
flyg24nyheter


Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.