Här på bloggen följer vi inte i detalj vilka nya rutter son etableras, eller utvecklingen på redan existerande. Fokus på detta lämnas gärna till de som är experter på detta område, som t.ex. sajten routesonline.com, som använts för blogginlägg (länk och länk). Utvecklingen avseende nya och redan etablerade rutter är dock intressant som tecken på strategi, aktuell status och utveckling inom flygindustrin.

Men ibland finns det enskilda initiativ avseende rutter som är så intressanta att de måste kommenteras. Ett sådant intiativ är den nya rutten från Paris till Svalbard som rese- och flygbolaget TUI avser starta upp. Utmärkta flygsajten ”Simple Flying” har skrivit om detta (länk nedan). Det är i juni detta år som rutten kommer att flygas med en B737-800. Resan från den stora hubben i Paris till världens nordligaste och något mindre flygplats kommer att ta fyra och en halv timme.

Det är första gången som det kommer att finnas en direkt rutt till Svalbard från ett land utanför Skandinavien. Just nu är det SAS och Norwegian som flyger till Svalbard, men för internationella passagerare kan en rutt via Paris kanske attrahera mer resenärer. Det förefaller uppenbart att TUI erbjuder denna rutt för erfarna resenärer som söker en ny och unik reseupplevelse.

TUI är säkert tacksamma för den uppmärksamhet som denna nya rutt redan har fått. Det är en intressant affärsidé att starta upp en tillfällig rutt till ett ovanligt och unikt resmål, något som kan attrahera de som letar efter nya upplevelser. Att rutten endast finns under en kort tid kan bidra till att den upplevs som ett exklusivt erbjudande. Om detta blir en framgångsrik rutt så kommer den säkert att återkomma och kanske kan nya unika och tillfälliga rutter från större flygplatser komma att provas.

Det ska dock sägas att i ett kommentarsfält sade någon att en än mer unik rutt är den från Frankfurt till den lilla staden Whitehorse i Yukonterritoriet i Kanada. Jag är inte säker på att dessa går att jämföra, men det var för mig ett exempel på en annan unik rutt. Kanske finns det en framtid i att försöka hitta och erbjuda dessa specielle upplevelser när så många nu redan rest till vad som tidigare betraktades som exotiska destinationer men nu har blivit ”vanliga” turistdestinationer.

Länk till artikel:
World’s Most Unique Route? TUI To Launch Flights From Paris To Svalbard

Det har varit flera goda år för flygindustrin, faktiskt en av de längsta perioder av goda resultat som industrin har upplevt på länge. Men säg det roliga som varar för evigt, det senaste året har flera konkurser inträffat för flygbolag och även om jag själv var ute alldeles för tidigt (länk) med att varna för sämre tider så finns det nu andra och mer trovärdiga källor för liknande varningar. I dett fall är det den utmärkta analyssajten CAPA – Centre for Aviation som utfärdar en varning (länk nedan).

CAPA sammmanfattar sin rapport om det nuvarande läget och framtidsutsikter med att de senaste åren har flygindustrin gynnats av en växande global ekonomi och låga bränslepriser, vilket har lett till en icke tidigare skådad period av lönsamhet. Man förtydligar dock i en parentes att hälften av de stora vinster som har tillkommit under senare år har varit vinster för amerikanska flygbolag som har huvuddelen av sin verksamhet i form av inrikesflyg. Icke desto mindre har det varit goda år, med växande trafik, köp av flygplan och stort behov av piloter.

När nu både IMF och Europeiska centralbanken skrivit ner sina tillväxtprognoser, oljepriset krupit upp och omvälvande teknologisk utveckling påverkar situationen – då är det enligt CAPA dags att förbereda sig för svårare och tuffare tider. För de som vill betala erbjuder man en full rapport om läget och hur man kan förbereda sig för de kommande nedgången i industrin, men för andra ger man en del smakprov:

– Att behålla lojala kunder är svårt men oerhört viktigt när kostnadsmedvetenheten ökar
– Kringinkomster (ancilliary revenues) är ofta mer tåliga och säkra inkomster än betalning för biljetter
– Att behålla och öka frekvens på rutter är ett effektivt konkurrensvapen när andra tvingas dra ner
– Den värsta tiden för att lägga på nya flygplan på balansräkningen är under en recession
– Förmågan att snabbt ”studsa upp” mär marknaden förbättras är viktig för att kunna vara framgångsrik över tid

Många av dessa råd, liksom andra som ges som smakprov, är inte alls unika eller ovanliga men blir i svårare tider än viktigare. Omförhandlingar av flygplansbeställningar är något son redan har hänt flera gånger redan i år, även bortsett fråproblemen med B737MAX (t.ex. Norwegian med Airbus – länk). Där det fortfarande går bra har vinster minskat (t.ex. varnade Ryanair för detta – länk) och där det tidigare gick mindre bra handlar det nu om förluster och hot mot verksamheten (som t.ex. för Jet Airways).

Hur mycket och hur snabbt det kommer att gå emot sämre tider i flygindustrin är naturligtvis osäkert, men det är få som tror på något annat än en nedgång framöver. Stora trender som de i den globala ekonomin har en direkt påverkan på flygindustrin och det är få som tror på bättre tider eller ens på något annat än en kommande nedgång i världsekonomin. Även om prognosmakare, mig själv inkluderat, kan ha fel så är det nog bäst att följa rådet från CAPA och dra åt säkerhetsbältet. Det kan vara en bra förberedelse för att sedan dra åt svångremmen inför kommande tuffare tider.

Länk till artiklar:
CAPA 15-point Airline Survival Toolkit for 2019

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Ännu en dyster månad för den svenska flygtrafiken är till ända. Den negativa trenden i passagerarsiffrorna innebar att det flög 6,4 procent färre passagerare i mars år 2019 jämfört med samma period år 2018. Däremot finns det ett antal ljusglimtar där Örnsköldsvik återigen stod på topp med imponerande 75 procent fler passagerare i mars 2019 jämfört med mars 2018.

Antalet passagerare på de svenska flygplatserna minskade med närmare 7 procent under mars jämfört med samma månad 2018. Det motsvarar närmare 250 000 färre resenärer och det är utrikestrafiken som minskar mest under årets tredje månad. Det flög 6,7 procent färre utrikesresenärer och 5,9 procent färre inrikesresenärer under mars år 2019 jämfört med mars år 2018 till och från landets flygplatser.

Lycksele, som var en av få flygplatser som gjort bra månader i januari samt februari registrerade 2,1 procent färre passagerare under perioden och ställde sig därför till övriga norrländska flygplatser som det går riktigt dåligt för. De norrländska flygplatserna, Vilhelmina, Skellefteå, Gällivare, Sundsvall och Hemavan visar kraftigt vikande siffror och detta beror troligen på en kombination av flygskatten och flygdebatten.

De kraftigt vikande siffrorna på en del norrländska flygplatser har gjort att de nu vill ha det ekonomiska stöd som regeringen lovat de flygplatser i Norrland som kan visa på att de förlorat passagerare på grund av flygskatten. Regeringen menar dock att det är för tidigt att säga att den negativa trenden beror på flygskatten och vill därför inte betala ut något ekonomiskt stöd i nuläget.

Mars månad var däremot något bättre än februari totalt sett för Norrland då det var fem flygplatser som ökade antalet passagerare under mars år 2019 och Luleå samt Kramfors med marginella minskningar på 0,2 respektive 0,5 procent jämfört med endast fyra i de två första månaderna på året. En av flygplasterna som ökade var Åre Östersund Airport där både inrikes och utrikestrafiken ökade hjälpt av bland annat easyJet på utrikessidan.

Vad som dock är precis som tidigare under året är de två tillväxtsraketerna Örnsköldsvik och Kristianstad. De båda flygplatserna rider på vågen av “varumärkeseffekten” och visade på imponerande ökningar på 75,1 respektive 29,1 procent fler passagerare under mars 2019 jämfört med mars år 2018. Detta blir flygplatser som Umeå samt Skellefteå lidande av i Örnsköldsvik-fallet då det troligen handlar om att man flyttar runt passagerare som nu väljer att flyga från Örnsköldsvik sedan SAS börjat flyga därifrån. Samma gäller för Ronneby och Malmö i Kristianstadfallet, men med BRA som ett starkt varumärke i Kristianstad.

Flybmis konkurs i mitten av februari satte djupa spår i Karlstad, Jönköping och Norrköping som alla hade flygtrafik till Frankfurt respektive München med det brittiska flygbolaget. För Norrköpings del innebar konkursen att man nu står utan någon reguljär flyglinje medan både Karlstad och Jönköping har varsin flyglinje till Stockholm som ryggraden i verksamheten. Inrikeslinjerna från de båda flygplatserna går dock mycket dåligt där Karlstad både i februari och mars tappat drygt hälften av resenärerna till Stockholm jämfört med samma perioder år 2018. Den troliga orsaken till detta är den flygdebatt som råder där allt fler väljer tåget som resultat efter något som man kan likna med en smutskastning av flyget. För Jönköpings del svajar inrikestrafiken också, trots att BRA börjat flyga till Stockholm istället för Nextjet jämfört med år 2018. I Jönköping har varumärkeseffekten uteblivit till skillnad från Örnsköldsvik och Kristianstad.

Örebro var den flygplats som procentuellt förlorade flest passagerare i mars, ned 51,5 procent. Detta beror på att man inte har några reguljära flyglinjer under mars år 2019 jämfört med mars år 2018 då Närke-flygplatsen hade flygningar till både Köpenhamn och Malmö. Övrigt i den nedre delen av tillväxttabellen i mars att notera är Växjö ned 20,4 procent, Sundsvall ned 19,5 procent, troligen på grund av att fler väljer tåget till Stockholm samt Hagfors som gick från en ökning med 43,3 procent i februari till en minskning av antalet passagerare med 19,4 procent i mars år 2019 jämfört med samma perioder år 2018.

För Sveriges tre största flygplatser, Arlanda, Landvetter samt Bromma var det också en negativ läsning. Arlanda fortsätter att tappa mark mot de nordiska konkurrenterna Gardermoen och Kastrup då antalet passagerare minskade med 6,2 procent i mars. Gardermoen å sin sida ökade antalet passagerare med 4,9 procent under mars medan Kastrup tappade marginellt med 0,4 procent. Åter till Sverige så minskade Göteborg Landvetter med 7,6 procent och Stockholm Bromma med 4,6 procent.

Landets fjärde största flygplats Malmö fortsätter sin kräftgång och tappade 10,3 procent passagerare i mars 2019 jämfört med samma period år 2018. Detta gör att femteplacerade Skavsta, ned 3,9 procent i mars, kryper allt närmare i kampen om Sveriges fjärde största flygplats.

Sammantaget är det en negativ trend som flyget i Sverige är inne, det är nästintill unikt om man blickar ut över Europa. Exempelvis var Sverige tillsammans med Island och Turkiet de enda länderna i Europa där antalet passagerare minskade under februari år 2019 jämfört med 2018 enligt data från ACI, Airport Council International. Det återstår dock att se hur länge det kommer att se ut så, då den generella tron bland experter är att passagerarantalen ska öka till och från Sverige under sommaren.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

För Sveriges del befinner sig passagerarutvecklingen för flygplatserna i en negativ fas, men en titt ut i Europa visar att Sverige är ett av få undantag. Enligt statistik från ACI är det få länder som minskat antalet passagerare under 2018 samt början av 2019, endast Island och Turkiet ihop med Sverige under 2019. Trots att det är många länder som ökar antalet passagerare finns det även saker att notera som sticker ut i positiv bemärkning och en av dem är Österrike.

Österrike har idag sex flygplatser med regelbunden passagerartrafik. Störst är Wiens flygplats som också är dragloket i den häftiga tillväxt som Österrike just nu är inne. Ett exempel är att Wien ökade antalet med passagerare med 24,2 procent i november 2018 vilket innebar att 2,2 miljoner passagerare använde flygplatsen. Under 2019 års första två månader har ökningen fortsatt med 24-25 procent varje månad. Statistiken för mars 2019 har ännu inte släppts av Wiens flygplats, men det troliga är att tillväxten håller i sig.

Frågan är dock varför det är en sådan kraftig tillväxt av flygtrafik i Österrike just nu. Det troliga svaret på frågan är etableringen av lågprisflygbolagen LEVEL, easyJet Europe, Ryanair genom Laudamotion och Wizz Air nya bas på Wiens flygplats. Laudamotion ensamt startar ett 30-tal nya flyglinjer under året från Wien medan de övriga bolagen tar det något lungare i expansionsplanerna.

Lågprisflygbolagen kommer gå i tuff konkurrens mellan varandra och med fullkostnadsbolaget Austrian Airlines som har sin hubb på Wiens flygplats. Risken finns att det slutar i ett blodigt slag där priserna pressas ner och flygbolagen inte tjänar pengar, och att de svagaste spelarna tvingas ge upp. Austrian Airlines har gjort Wien till en hubb inom Lufthansagruppen med fokus på trafik till Östeuropa, vilket är en marknad som endast Wizz Air bland lågprisflygbolagen flyger mot. Austrian kan alltså klara sig bra gentemot lågprisflygbolagen genom transfertrafik, men samtidigt kan det bli tufft för bolaget att hävda sig på point-to-point trafiken till och från Wien.

Vad som styrker teorin om att det är lågprisflygbolagen som driver tillväxten i Wien är statiskt från CAPA som visar att under 2018 så växte antalet lokala resenärer med 29,9 procent medan andelen transferpassagerare endast ökade med drygt sju procent. Det är alltså tydligt att fler passagerare flyger till och från Wien med Österrike som destination, vilket talar för att ökningen ligger hos lågprisflygbolagen eftersom de inte erbjuder någon form av transfer på Wiens flygplats.

En förklaring till Wiens kraftiga tillväxt kan vara att den närbelägna flygplatsen utanför Bratislava i grannlandet Slovakien börjat tappa sin nisch som tidigare bestått av lågprisflyg med främst Ryanair. Bratislavas flygplats har alltså tidigare agerat som ett alternativ för lågprisflygbolag när destination Wien varit med på kartan, men frågan är om det är över nu när Wiens flygplats uppenbarligen har lyckats locka till sig lågprisflygbolag och vuxit samtidigt som man lyckats locka fler transferpassagerare till flygplatsen. Något som tyder på att lågprisflyget börjat flytta från Bratislava till Wien är att Bratislavas flygplats visat på negativa passagerarsiffror i slutet av 2018. Dock var helåret 2018 för Bratislava en framgång med 18 procent fler passagerare jämfört med 2017.

Wiens flygplats har alltså lyckats kombinera lågpris med fullkostnadsflyg, en kombination som i alla fall på pappret borde vara oslagbar. Flygplatsen växer och en stor del av detta kan tillskrivas Wien flygplats förmåga att kunna kombinera fullkostnadsbolagen som kräver mer service på flygplatserna med lågprisflygbolagen betydligt mindre krav på service och tillgång av gater.

Flygplatsen bygger upp en form av buffert när den globala ekonomin rör sig nedåt och passagerarsiffrorna likaså då fullkostnadsbolagen får det svårare att locka till sig resenärer. Samtidigt som även lågprisflygbolagen tappar passagerare så tillförs nya passagerare som tidigare flugit med fullkostnadsbolagen men där biljettpriserna nu är för dyra.

Det återstår att se hur länge Wien och hela Österrikes tillväxt av passagerare kan fortsätta. Troligen lär den fortgå under hela 2019 med flera nya linjer som startas både av de förhållandes nyetablerade lågprisflygbolagen och fullkostnadsbolagen på flygplatsen. Marknadsunderlaget för flygtrafik till Wien har inte ökat mer än en naturlig befolkningsökning och den österrikiska ekonomin utvecklas i takt med övriga EU-länder. Trots detta blommar flygtrafiken till och från landet.

Simon Ericson
flyg24nyheter