Här på bloggen har vi tidigare tagit upp flygindustrin i Afrika (länk och länk), med dess stora möjligheter för tillväxt men nästan lika stora hinder avseende infrastruktur, statlig inblandning och avgifter samt behov av kvalificerad personal. Oavsett dessa hinder finns det utmärkta exempel på växande och högklassiga flygbolag i Afrika, liksom exempel på de som har stora problem. I en artikel på Business Insider South Africa illustreras detta kort och kärnfullt via en jämförelse mellan South African Airways (SAA) och Ethiopian.
Denna veckan kom ytterligare dåliga nyheter från SAA, med neddragningar av linjer och personal. Detta kommer efter många år av problem för företaget, med ledningsproblem och korruption som delar av detta. Samtidigt har Ethiopian nästan fördubblat sin kapacitet de senaste sex åren och gick under förra året om SAA som Afrikas största flygbolag.
Både Ethiopian och SAA är statligt ägda företag, men Ethiopian drivs fullständigt affärsmässigt. Detta är bland annat tydligt avseende företagsledningen, vilken för Ethiopian består av personer med erfarenhet från flygindustrin. För SAA har ledningspersonal allt för ofta tillsats baserat på politiska eller andra grunder.
På Ethiopian har inte de som är anställda av staten några fördelar. De är passagerare på samma sätt som alla andra som flyger med Ethiopian. Hos SAA har statligt anställda olika former av fördelar och förmåner, även efter att de lämnat en statlig anställning. Hos SAA har man dessutom mer personal om ord än vad som krävs, vilket gör det svårt att vara lönsam. Båda desssa är exempel på hur SAA inte omvandlats från som traditionella roll som nationellt flygbolag (“flag carrier”), utan ännu fungerar i andra roller än som ett företag.
Att undvika statliga lån är något som Ethiopian lyckats med, men inte SAA. Dessutom har Ethiopian “insourced” sådant som man inte kan räkna med ska fungera om det hanteras av andra – man utbildar sina egna piloter, har sin egen cargoterminal och underhållsverksamhet. Man håller även på att bygga och utveckla sin egen cateringverksamhet, vilken kommer att bli den största i Afrika. Även om outsourcing skulle kunnat fungera för SAA med tanke på att Sydafrika har den mest utvecklade ekonomin på kontinenten så ser det just nu ut som att Ethiopians modell fungerar bättre.
Denna jämförelse är intressant bortom dessa två flygbolag eftersom den skulle kunna ha gjorts mellan många andra flygbolag i Afrika. Det finns allt för många av de gamla nationella flygbolagen kvar och ännu få av de nya som kan konkurrera med de gamla. Det finns dock ljusglimtar och hopp – Rwanda satsar på flygindustrin (länk), så även Ghana (länk) och Senegal (länk). Det kommer säkert att komma fler rapporter från Afrika om traditionella flygbolag i trubbel, men det kommer lika säkert att komma allt fler nyheter om nya och framgångsrika flygbolag.
Länk till artikel:
5 things SAA can learn from Ethiopian Airlines – now Africa’s most profitable airline
Ethiopian vs SAA: Africa’s Pride And Shame
Intressant Nicklas. SAA har jag ju lite erfarenhet av men inte Ethiopian. Gissar att det finns stora historiska skillnader i såväl länder som flygbolag och att det kan vara svårt att identifiera vilka faktorer som gör att utfallet är så olika.
Det gör det säkert, men det handlar mycket om de skillnader som tas upp i artikeln – Ethiopian drivs som ett flygbolag, det gör men inte med SAA. Ethiopian har sett möjligheter, t.ex. att flyga blommor från hela Östafrika till Europa. SAA har haft korruptionsskandaler på rad och varit misskött på alla vis, I Sydafrika har man raka motsatsen i Comair, som aldrig gått med förlust under hela sin långa livstid men som också drivits som ett flygbolag.
Absolut är det så. Jag tänkte mer på frågan varför denna skillnad finns. Jag kan delvis se varför SAA är i den situation man är i, men jag vet för lite om Etiopien för att komma med teorier om varför det varit möjligt där.
Det håller jag med om, kanske kan det delvis vara så enkelt att man låter ett företag skötas utan inblandning?