Ett mardrömsscenario utspelade sig på Halim Perdanakusuma International Airport i Jakarta den fjärde april 2016. På väg rakt mot varandra på en landningsbana var en startande Batik Air Boeing 737-800 och en TransNusa Aviation ATR 42-600 som var i släp på väg till en hangar. Aviation Week (länk nedan) har nyligen rapporterat om denna händelse efter att utredningen om den publicerats i april.

Bakgrunden till denna händelse kan delvis spåras till att en militär flygplats användes för att hantera överbelastningen på Jakartas civila och internationella huvudflygplats. Händelsen på “reservflygplatsen” inträffade på kvällen, straxt innan klockan åtta. Personalen som skulle transportera ATR:en fick klartecken från en flygledarassistent att följa 737:an medan den taxade på landningsbanan till sin startposition. Därefter skulle ATR:en sedan svänga av till den hangar som var dess destination (en situation som känns som “Tenerife light”). Eftersom flygplanet inte var operativt så hade det inga ljus på, vilket gjorde det svårt att se det på banan.

Enligt piloterna på 737:an var ljusen kring vändplatsen vid banänden bländande, vilket påverkade dem en kort stund när de ställde upp för start. Eftersom inga andra flygplan sågs på banan av flygledarna (eller piloterna) så meddelades starttillstånd. Medan flygplanet accelerade insåg styrmannen att det fanns ett föremål på banan. Kaptenen tog över kontroll från styrmannen och försökte styra runt det andra flygplanet, vilket ledde till att den yttersta delen av en vinge på båda flygplanen slogs av, liksom en del av stabilisatorn på ATR:en. Den påföljande branden släcktes och inga personer skadades i händelsen.

Det finns många aspekter av antaganden, Situational Awareness, kommunikation och samarbete som kan tas upp i samband med denna händelse. Att flygledarpersonalen talade med flygplanet på en frekvens och med personalen på väg till hangaren med ATR:en på en annan via en handhållen radio är en sak som påverkade händelsen, inte minst eftersom piloterna inte hade möjlighet att följa vad som pågick. Personalen som hade hand om ATR:en hävdar att de pratade med flygledarna om 737:ans start, men flygledarna nekar till detta. I utredningen av händelsen fokuseras på bristande samarbete och koordination som en grundläggande anledning till olyckan.

ATR:en var bortom reparation, med en del av den vertikala stabilisatorn och en yttre del av en vinge borta. Boeing 737 flygplanet var skadat både på grund av kollisionen och den påföljande branden i ena vingen vilket skulle kunna ha resulterat i en avskrivning av flygplanet eller “hull loss, men det reparerades och togs åter i tjänst senare samma år.

Länk till artikel:
Controller Errors, Correct Crew Choices In Runway Collision