Home » Flygindustrin (Page 11)

Category Archives: Flygindustrin

Simon Ericson: Kan Scandinavian Mountains Airport se fler resande som en följd av corona?

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

I Danmark väntar flygbolagen sig en stor efterfrågan på flygresor till Bornholm under sommaren när reserestriktioner och rekommendationer sätter stopp för utlandsresor. Det är troligt att se en liknande utveckling i Sverige till vintern om restriktionerna ligger kvar och det kan ge Scandinavian Mountains Airport draghjälp.

Coronakrisen har lamslagit stora delar av flygtrafiken världen över och just nu påbörjas det successiva igångsättningar av passagerartrafiken. Det är dock en hel del reserestriktioner som finns kvar och kommer att finnas kvar en tid framöver. Även om restriktionerna släpps och det inte avråds från att resa utomlands så är det frågan om hur många som vill resa utomlands under den kommande hösten och vintern? Det finns säkerligen ett stort sug efter att resa när man nu tvingats hålla sig hemma under flera månader och även under den kommande sommaren. Även om det går att resa utrikes till vintern för att åka skidor är det mycket som talar för att inrikesturism och resor inom Norden blir populära vilket kan ge Scandinavian Mountains Airport utanför Sälen ett oväntat lyft vintersäsongen 2020/2021.

Scandinavian Mountains Airport hade under premiärsäsongen 2019/2020 trafik med SAS och BRA till destinationer i Sverige, Danmark och Storbritannien. Hur den kommande vintersäsongen kommer att utveckla sig i antalet destinationer återstår att se. BRA befinner sig i rekonstruktion och det är oklart hur efterfrågan på resor från Europa till Sälen kommer att se ut. Det finns däremot mycket som talar för att efterfrågan på att åka till Sälen istället för Alperna på vinterresan kommer att öka. Till exempel beräknar IATA att genomsnittslängden på flygresor kommer att minska med 8,5 procent då fler hellre reser närmare hemmet i spåren av coronakrisen. eScandinavian Mountains Airport skulle alltså kunna dra nytta av att allt fler troligen vill tillbringa sin vinterledighet nära hemma med mer trafik till Sälen än tidigare då efterfrågan på resor till Sälen ökar medan efterfrågan till vinterdestinationer utomlands minskar. Dt är även troligt att se ett ökat intresse för Sälen från Danmark och SAS har sedan tidigare bekräftat att man ska flyga till både Aalborg och Köpenhamn från Sälen den kommande vintern. Även London är planerat sedan tidigare för SAS del, men hur det blir med utrikestrafiken utanför Norden är mer osäkert.

SAS ska trafikera Sälen till vintern, och så var även tanken för BRA. Bolagets rekonstruktion på grund av coronakrisen gör det dock osäkert. När BRA planerar att komma tillbaka någon gång i augusti eller september så är det med en betydligt mindre verksamhet och frågan är om Sälen får plats i den nya bantade kostymen? Svaret är troligen ja då det kan passa bra för BRA att flyga till Sälen på helgerna när den ordinarie inrikestrafiken mer eller mindre ligger nere. Kanske även fler destinationer, som Helsingfors med Finnair, Riga med Air Baltic och Billund och Aarhus med antingen SAS eller något danskt flygbolag kan bli aktuellt den kommande vintern om det är så att resenärer generellt vill hålla nere på sina reseavstånd och då hellre reser inom Norden än att åka till exempelvis Alperna för vinterresan. Det hela är kanske möjligtvis ett något optimistiskt scenario.

Det finns dock många osäkerhetsfaktorer kring att Scandinavian Mountains Airport kan dra nytta av coronakrisen. Det är oklart hur reserestriktionerna kommer att se ut till vintern, är det fritt fram att resa utrikes och coronaviruset har mer eller mindre försvunnit, kommer man ens att kunna resa fritt inom Sverige och Norden och kommer flygbolagen att stå redo att svara på en eventuell ökad efterfrågan på resor till Sälen? Kanske kan sommaren ge en del svar på frågorna med Danmark och Bornholm som exempel där åtminstone nu flygbolagen Danish Air Transport och Alsie Express rustar för en ökad efterfrågan på semesterresor inom landet till Bornholm. Det lär dock råda en hel del andra förutsättning för Sälen till vintern. Det ska även bli intressant att se om Åre Östersunds flygplats kan se en liknande utveckling med en relativt stor andel turister inom Norden som använder flygplatserna till vintern, ett scenario som kanske kommer att utspela sig på Scandinavian Mountains Airport utanför Sälen.

Simon Ericson
flyg24nyheter

EASA presenterar riktlinjer för artificiell intelligens

Det har talats mycket om artificiell intelligens – AI – i alla sammanhang och så även inom flygindustrin. Detta har även tagits upp här på bloggen (länk). Det har dock handlat mycket om visioner, potential och möjligheter och mindre om vad som behövs för att användningen av AI ska vara säker i alla de olika sammanhang som den kan användas. Detta har nu EASA tagit upp, vilket i sin tur har rapporterats på AINonline (länk nedan).

EASA presenterade nyligen ett tidigt utkast på en ”roadmap” som tar upp de frågor som måste tas upp och lösas för att användning av AI ska kunna fungera säkert och effektivt i flygindustrin. Tanken är att dokumentet ska användas för samtal med industrin och för att sedan kunna formulera mer riktlinjer och regler. Bland de frågor som tas upp är transparens, undvikande av diskriminering, rimlig och rättvisa certifieringsprocesser och andra frågor kopplade till dessa områden.

EASA har inte kommit på allt detta på egen hand utan baserar dokumentet på arbete som genomförts av en grupp ledd av Europeiska kommissionen om bär namnet High-Level Expert Group on Artificial Intelligence (AI HLEG). För pålitlig AI har denna grupp föreslagit sju områden för krav att ställas: tydlighet avseende ansvar, teknisk robusthet och säkerhet, möjlighet till översikt och kontroll, integritet och hantering av data, icke-diskriminering och rättvisa, samt samhälls- och miljöpåverkan.

EASA var även tydliga med att man för närvarande inte har nog med resurser för att
Att EASA har tagit detta initiativ är bra men frågan är vilken påverkan principer på så hög nivå har på arbete med att utveckla och använda AI praktiskt inom flygindustrin.

Länk till artikel:
EASA’s Early Roadmap on AI Warns of Ethical Imperatives

Krisen fortsätter men vad väntar framöver?

Alla som följer flygindustrin vet att det just nu är historiskt svåra tider – bland de senaste nyheterna är att Air Canada minskar personalen med 50-60% (länk), BA strävar efter stora nedskärningar (länk), Bryssels Airlines planerar en minskad storlek på 25-30% (länk) o.s.v. Listan på genomförda eller planerade nedskärningar är lång och nya hot mot de som arbetar inom flygindustrin gör den längre för varje dag som går. Dessutom så innebär nedskärningar i andra branscher att det kommer att finnas allt färre potentiella passagerare när det finns möjlighet att flyga igen.

Samtidigt börjar en del flygrutter att tas upp igen (länk), om än att de är få och under begränsade former. Det är fortsatt osäkert hur en väg tillbaka till vad som tidigare var normalt kan se ut. Vi har redan haft flera inlägg om detta sedan i mars, med fokus både nationellt och internationellt. Bara för några dagar sedan presenterade IATA sina uppdaterade bedömningar om hur även tillbaka kan komma att det ut. Den pålitliga och intressanta sajten samchui.com som sammanställt denna senaste informationen om utvecklingen för krisen i flygindustrin (länk nedan).

I stora drag är kommer en återhämtning av ekonomisk aktivitet och tillväxt att ske snabbare än återhämtningen inom flygindustrin, vilket redovisas i bilden ovan. En mer ”U” än ”V”-liknande återhämtning är att förvänta och den kommer först att komma för inrikesflyg. Kortare resor kommer generellt att se en tidigare återhämtning än långa. Under denna tid kan inkomsterna för passagerare vara mindre än hälften jämfört med 2019. För 2020 kan förlusterna inom den civila passagerarbaserade flygindustrin komma att hamna på 314 miljarder dollar.

IATA framför dessa prognoser tillsammans med önskemål om mer stöd till flygindustrin, med koppling till de 25 miljoner arbetstillfällen som kan kopplas till den globalt. För många länder kommer dock den ekonomiska påverkan av krisen att innebära att det kommer att finnas många andra prioriteter för de minskade budgetar som kommer att vara resultatet av minskad ekonomisk aktivitet. Det är tveksamt om flygindustrin kommer att hamna i toppen på långa listor för de som behöver stöd. Även om vi alla hoppas på att det kommer att bli bättre framöver så finns det mycket osäkerhet kvar och många hot mot hopp om en snabb och stabil återhämtning.

Länk till artikel:
LATEST FORECAST OF CORONAVIRUS IMPACT ON AVIATION INDUSTRY

Simon Ericson: Prognos för passagerarflyget i Sverige

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Transportstyrelsen har nyligen publicerat sin vårprognos 2020 som är den första prognos under coronakrisen över hur den svenska flygtrafiken kommer att utveckla sig resten av året och år 2021. Vanligtvis sträcker sig Transportstyrelsens vår- och höstprognoser över fem år men på grund av den stora osäkerheten som råder nu anser myndigheten att det inte är meningsfullt att prognostisera längre fram än till slutet på 2021.

När och hur flygtrafiken kommer att återhämta sig efter coronakrisen är det nog ingen som vet. Istället är det gissningar och prognoser som kanske är osäkrare än någonsin tidigare då man aldrig varit med om något som liknar coronakrisen. En del flygbolagsdirektörer har nämnt 2023 som ett år när man är tillbaka på 2019 års nivåer men även det är väldigt osäkert. Transportstyrelsen har nu släppt sin första prognos för flygtrafiken i Sverige sedan coronakrisen och den är ovanligt kort och sträcker sig enbart fram till slutet på 2021 just på grund av den osäkerhet som finns kring coronakrisens påverkan.

År 2020 kommer innebära en passagerarminskning på cirka 61 procent på landets 38 flygplatser med passagerartrafik med en minskning på cirka 95 procent under april, maj och juni. I juli bör trafiken sedan succesivt börja återhämta sig för att i december landa på en passagerarminskning på cirka 30 procent. För nästkommande år, 2021 ska antalet passagerare däremot öka kraftigt, med 38 procent jämfört med 2020 enligt Transportstyrelsen. Den stora ökningen kommer främst att ske efter det första kvartalet 2021. Passagerarnivåerna för år 2021 kommer dock att ligga rejält under 2019 med en passagerminskning på 46 procent år 2021 jämfört med 2019. Antalet avresande passagerare på landets flygplats beräknas vara 12,1 miljoner 2021 jämfört med 22,4 miljoner 2019. I år väntar sig Transportstyrelsen att 8,8 miljoner avresande passagerare använder de svenska flygplatserna.

Med bakgrund av tidigare erfarenheter av kriser som 11 september 2001 och IT-bubblan i början av 2000-talet prognosisterar Transportstyrelsen att det är utrikestrafiken som kommer att påverkas mest av coronakrisen, både när det gäller nedgång och uppgång. I år förväntas inrikestrafiken minska med 57,4 procent medan utrikestrafiken ska minska mer, med 62,5 procent. När det sedan kommer att synas en tillväxt av passagerare under 2021 tror Transportstyrelsen på en ökning av utrikespassagerare med 47,2 procent med inrikestrafiken enbart kommer att öka med drygt 20,1 procent.

Transportstyrelsens prognos bygger till stor del på att smittspridningen av coronaviruset når sin topp senast i månadsskiftet maj/juni och därefter avtar. I tillägg till detta har man även analyserat flera faktorer som kan komma att påverka flygtrafiken. Det är dels risken för en andra smittvåg som hämmar flygets återhämtning under resten av året, dels bestående beteendeförändringar i kombination med en bristande likviditet hos företag som gör att flygresor ersätts med möten online istället samt lågkonjunkturen som vi nu befinner oss i menar Transportstyrelsen. Dessutom är det oklart hur BRAs rekonstruktion och Norwegians strategi för den nya versionen av bolaget kommer att påverka kapaciteten och på så sätt passagerarsiffrorna på den svenska flygmarknaden framöver. Det är fortsatt många frågetecken och osäkerhetsfaktorer i flygindustrin och kanske är utvecklingen de kommande veckorna avgörande för om trafiken så sakta kommer igång igen under den senare delen av sommaren, eller först till hösten.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Prognoser och verklighet för flygplanstillverkare

Att flyg har varit en tillväxtindustri länge är ingen nyhet, liksom att det är en väldigt cyklisk industri. Den kris som vi befinner oss i just nu är dock unik avseende omfattning och global räckvidd. Det ser ut som att alla flygbolag, flygplatser och andra påverkas lika drastiskt, men kanske är det det på de två stora flygplanstillverkarna som de allra mest dramatiska effekterna kommer att synas. Bloomberg har nyligen skrivit om detta, med fokus på Airbus och Boeing (länk nedan).

De prognoser för försäljning av flygplan som Airbus och Boeing publicerar årligen i rapporter är bland de mest lästa och citerade dokumenten inom flygindustrin. De tas ofta upp i andra media och ligger till grund för prognoser för behov av piloter, teknisk personal o.s.v. Dessa prognoser presenterar nästan alltid stora ökningar av världens flygplansflottor av typen ”fördubbling av antalet flygplan inom 20 år. De modeller som ligger till grund för dessa prognoser använder sig av data om ekonomisk tillväxt, förändring av disponibel inkomst, folks benägenhet att välja flyg som transportmedel o.s.v. Givet den långa tidshorisonten har prognoserna ofta varit överraskande bra på att fånga långsiktiga trender, om än att t.ex. 1999 års prognos missade den stora ökningen i Asien och kraftigt överskattade hur mycket marknaderna utanför de traditionellt stora skulle växa.

I sin artikel tar Bloomberg upp de två stora flygplanstillverkarnas prognoser och hur de ständigt upprepade budskapen om tillväxt kan ha bidragit till en övertro som nu slår tillbaka. När man börjar titta på detaljer så ser man att dessa prognoser inte är bättre än vad man kan förvänta sig för prognoser över så lång tid. Antalet riktigt stora flygplan – B747 och A380 storlek är idag ungefär häften av vad Boeing förutsåg 2000. Nordamerika, Europa och Kina har under se senaste tjugo åren stått för 75% av tillväxten och inte en tredjedel, vilket var prognosen. Men om man tror allt för mycket på upprepade positiva prognoser som inte tar upp risken för osannolika ”black swan” – händelser finns det risk att tappa kontakten med verkligheten.

Bloomberg går inte riktigt fullt ut med sina slutsatser men som jag har uppfattat dessa prognoser har de använts lika mycket som marknadsföring som för rapportering. Genom att ständigt tala om hur många flygplan som kommer att säljas har tillverkare skapat ett behov av nya flygplan som inte egentligen fanns. Flygbolag hör om köp av nya flygplan och vill inte hamnar sist i kön, vill inte vara bolaget med en gammal flotta o.s.v. Ingen har haft lust att vara den som harklar sig och försiktigt påpekar att dessa prognoser inte på något sätt tar upp risken för kriser av något slag – vem vill var anegatuv när alla andra är positiva?

Att ett eller flera flygbolag skulle kunna gå i konkurs har inte setts som ett problem i prognoserna eftersom den ständigt växande marknaden bara leder till att flygplan säljs till ett annat växande flygbolag. Nu är vi i en situation som inte fanns i prognoserna. Förvisso kommer vi säkert snart tillbaka till tillväxt och liknande prognoser som tidigare, men kanske tar det ett tag och kanske kan krisen leda till andra förändringar, t.ex. avseende resvanor. Det är ofrånkomligt att fortsätta att ta del av och fundera på de stora flygplanstillverkarnas prognoser, men kanske kan det framöver vara bra att påminna sig om både deras styrkor och svagheter.

Länk till artikel:
Coronavirus Has Popped the Boeing and Airbus Bubble

Simon Ericson: Kostar tre nav mer än det smakar för SAS efter corona?

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.comför fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

När Norwegian med flera lågprisflygbolag började etablera sig på allvar på den nordiska marknaden skapade SAS allt fler direktlinjer från Stockholm och Oslo istället för att flyga resenärer via Köpenhamn för att ta upp kampen med lågprisbolagens direktlinjer. När nu coronakrisen innebär att flygmarknaden tar många steg tillbaka i efterfrågan så kanske SAS åtminstone måste ta några steg tillbaka gällande sin navstrategi och återigen rikta ett större fokus på Köpenhamn som bolagets största nav och koncentrera trafiken utanför Skandinavien dit.

Många flygbolag och flygplatser världen över räknar med att efterfrågan på flygresor och antal resenärer kommer att vara tillbaka på 2019 års nivåer under år 2023 i efterdyningarna av den pågående coronakrisen. Fram till dess kommer flygbolagen att tvingas anpassa sig till en lägre efterfrågan än tidigare vilket redan har inneburit varsel samt uppsägningar av personal, avbrutna eller framskjutna flygplansleveranser och nedläggning av linjer eller färre flygningar på vissa sträckor. För SAS del som idag har sina tre nav Köpenhamn, Oslo och Stockholm kan den minskade efterfrågan innebära en kostsam tid med tre nav, och kanske kommer bolaget att rikta ett större fokus mot Köpenhamn och Kastrups flygplats igen.

När flygtrafiken kommer igång igen är det först inrikeslinjer och sedan linjer till olika nav i Europa som står på agendan för många flygbolag i Europa och troligen även för SAS. Med det antagandet och med en låg efterfrågan på flygresor ser den bästa möjligheten för SAS ut att flyga med en godtagbar kabinfaktor att samla resenärer från Skandinavien på Kastrup för att därefter flyga ut i Europa. Med ett större fokus på matarlinjer från Norge, Sverige och inrikes i Danmark med smidiga byten på Kastrup kan detta vara nyckeln för SAS igenom perioden med en minskad efterfrågan. Exempelvis kan SAS istället för att flyga tre dagliga avgångar till München, en vardera från Stockholm, Oslo och Köpenhamn samla in resenärer från Stockholm och Oslo på Kastrup för att därefter genomföra en eller två flygningar per dag till München med resenärer från hela Skandinavien ombord. (Notera att det München enbart är ett exempel och inte stämmer överens med antalet avgångar i SAS trafikprogram). Med Norwegian ute ur bilden åtminstone fram till slutet på mars år 2021 i Sverige och Danmark så har den största anledningen till att SAS bytte strategi kring sina nav försvunnit, lågprisflygbolagen, och man skulle kunna återgå till sin tidigare strategi att ha Kastrup som största nav.

Att ha Kastrup som det enskilt största navet i SAS linjenät, kompletterat med direkttrafik på de större europeiska destinationerna från Stockholm och Oslo, har flera fördelar. Dels, som ovan nämnt, skapar man ett större passagerarunderlag genom att samla in resenärer från hela Skandinavien till Köpenhamn, men också det geografiska läget. Varken Stockholm eller Oslo har den geografiska positionen att vara ett naturligt nav för SAS för resor ut i Europa och i kombination med att Köpenhamn har ett större upptagningsområde i sig genom Danmark och södra Sverige samt i viss mån norra Tyskland är det ingen att tveka om för SAS.

Som en del i SAS plan att ta sig igenom coronakrisen och de närmaste åren efter, med en minskad efterfrågan bör man samla en större mängd trafik mellan Skandinavien och Europa i Köpenhamn och samtidigt minska antalet direktlinjer från Stockholm och Oslo. Detta om efterfrågan på flygresor inte kommer att vara tillräcklig för att bedriva lönsamma enskilda direktlinjer från Danmark, Norge och Sverige vilket lär vara troligt. Med dels Kastrups geografiska position, Danmarks vanligtvis större intresse för SAS än Sveriges, då den svenska regeringen valt att göra flyget som en symbol för klimatkrisen, så är det högst troligt att Kastrup stärker sin position som nav i bolagets trafikprogram framöver.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Anders Ellerstrand: HindSight 30

Eurocontrol Safety Improvement Sub-Group (SISG) producerar tidningen HindSight som kommer ut två gånger per år. Den görs främst för flygledare men läses också av andra yrkesgrupper, inte bara inom flyg. Det första numret kom 2005 och grundtanken med tidningen var att låta flygledare dela med sig av erfarenheter från flygsäkerhetsrelaterade händelser men idag rymmer tidningen mycket mer än så. För några dagar sedan blev senaste numret tillgänglig online – HindSight 30:

Du kan hitta detta senaste nummer av här: Länk

Det lär dröja ett antal veckor innan den tryckta versionen börjar distribueras men redan nu finns denna och tidigare nummer att läsa online.

Temat för HS30 är alltså wellbeing, vilket råkade passa sällsynt bra med hänsyn till de märkliga tider vi befinner oss i. Här finns artiklar också om stress och mindfulness med artiklar även utanför ATM – från pilotvärlden och från sjukvården. Bland mycket intressant i tidningen vill jag peka på några få:

• QF32 and post-traumatic stress, där Steven Shorrock återger en intervju med kaptenen på QF32, Richard Champion de Crespigny om hans erfarenheter efter incidenten.

• System wellbeing, är mitt eget bidrag till temat baserat på det forskningsarbete jag gjorde på ATCC Malmö förra året.

• Pilot wellbeing: the lived experience of the pilot, av Paul Cullen handlar om ett nytt stort forskningsprojekt bland piloter.

• The energy project @MUAC, av Marinella Leone handlar om ett friskvårdsprojekt på Maastricht UAC.

• A New Zealand aviation peer assistance network, av Herwin Bongers handlar om ett samarbete mellan piloter och flygledare.

I och med att HS30 nu är klar så påbörjas arbetet med HS31 som kommer att ha ”Learning from everyday work” som sitt tema. Vill du skriva 500 – 1500 ord om något med anknytning till temat så vill tidningen ha ditt manuskript senast i mitten av augusti.

Johan Berg: How Crew Dynamics is Affected by the Number of Crew

Vi är stolta och glada att återigen ha ett inlägg från Johan Berg, tidigare TFHS-student, numera mycket erfaren pilot och kapten arbetandes i USA. Johan har denna gång skrivit på engelska och det är en mycket intressant text baserad på hans erfarenheter av samarbete med kabinbesättningar.

I am kicking off my 14th year of flying with reflecting on how group dynamics alter with the amount of crew members in a team. I have flown commercial airplanes in a few different configurations regarding crew. During my career the number of flight crew members of just two pilots has remained unchanged, but the number of flight attendants has varied between one and four.

I started flying various types of MD80, with three or four flight attendants. I later switched to the CRJ700/900, which has two flight attendants as a requirement and recently the CRJ550, which is a single flight attendant airplane. (Some may say my career is going in reverse, but I beg to differ.)

As I mentioned in an earlier article, I do everything I can to conduct some kind of pre-trip briefing with my crew, especially if there is someone in the team that I have never flown with before. It is the first, and possibly only chance, to set the standards for teamwork and CRM to function. This is a fundamental part of all problem-solving and trouble-shooting possibly faced and embraced during the trip. There are a lot of variables on how something like this can turn out, but in this article, I have chosen to focus on how the crew dynamics shift with the number of flight attendants in a crew.

Three to Four flight attendants
When there are three or more flight attendants, they easily form a group of their own within the crew. At every company I have worked the flight attendants sit together in a group and have a briefing before their flight. This is mostly done in the crew room or briefing facilities but sometimes it is facilitated on board. It has always been a clearly defined process even if it only took a few minutes. The larger the crew, the more crucial the briefings are. However, I confess that my limited experience caps out at four flight attendants. Hopefully someone can build on this article and provide their view into the dynamics on bigger commercial airplanes, particularly wide body airplanes flying long haul routes. The flight attendants set their own foundation for the teamwork to be done, usually facilitated by the purser/lead flight attendant. The pilots provide them with any relevant information for the flight but that is usually about it in regards to pre-flight interaction.

Two flight attendants
When there are two flight attendants there is often a natural balance. The flight attendants solve a lot of the issues and challenges together. It is not uncommon for the pilots not to hear from this duo until you are in the crew shuttle at the end of the flight. Most of the times, you see an instant bond and somehow the crew dynamics appears very balanced and equal. You hear references in terms of “we” and “them” between the flight deck and flight attendants, but not in a negative way. Their first outlet to seek advice and help was always each other before liaising with the pilots.

One flight attendant
One is, by a margin, the most sensitive number here. If the initial contact is neglected or overlooked, it can be very tough to be the lonely flight attendant. It is important to understand the attendant’s needs and how to make his/her daily tasks as smooth as possible. Not integrating this single flight attendant into the crew dynamics from the beginning and not understanding what challenges they might face on a given day with multiple flights – which may not necessary be particularly challenging for the pilots – can make for a day that could be overwhelming for the flight attendant. The only person this flight attendant can ask for advice and suggestions while in flight are the pilots. If there is some kind of resistance created in this communication the teamwork might turn into a significantly bigger issue than the operational issue itself.

From my observation, there are a few factors that if left unchecked, can easily break the culture/CRM between the pilots and the single flight attendant:

• Too strong of a bond between the pilots, especially if they’ve worked together before and do not know the flight attendant, can create a barrier.
• Another potential issue is if the pilots do not fully understand the impact of all the support that have been removed from the flight attendant when they work alone, compared with them working in a multi-flight attendant environment.
• It’s also important for the pilots to understand that an uneventful day for them can be completely different for the flight attendant.
• Sometimes all the flight attendant needs to make it all work out is a little bit of extra space for action, even though the flight attendant might not actually see this as a solution for themselves.
• Lastly, but by no means the least, is the importance to ensure that the communication is kept professional. One little inappropriate comment can ruin the dynamics. Communication is key, both on a professional level as well as a personal level.

I do not think this is something that can be regulated or standardized in any procedures. It’s something that we as professionals simply need to figure out and understand using our “emotional intelligence”. Remember to keep the reinforced cockpit door open when appropriate for communication, it is the key for successful team work.

Johan Berg

Anders Ellerstrand: Flygtrafiken i Europa mars-april 2020

Network Manager har länge rapporterat om flygtrafiken i Europa månadsvis men det verkar inte komma någon rapport för mars 2020. Orsaken är rimligen att coronavirusets härjningar har orsakat förändringar som gör månadsvisa jämförelser orimliga? Jag tänkte ändå försöka göra en egen sammanfattning för mars 2020, baserat främst på statistik från Eurocontrol.

Då vi gick in i mars hade vi sedan några månader sett tecken på en konjunkturändring där trafiken börjat minska, främst i norra och nordvästra Europa; bl.a. i Tyskland, Frankrike, Storbritannien och de nordiska länderna. Redan i februari hade utbrottet av COVID-19 också börjat ge spår genom minskad trafik till/från Kina.

En bit in i mars började så tappet. Vi kan följa det vecka för vecka:
• Vecka 9 (24/2-1/3): trafiken minskade med -2,4 % jämfört med motsvarande vecka 2019 (för Sverige -5,6 %)
• Vecka 10 (2/3-8/3): trafiken minskade med -5 % (för Sverige -5,6 %)
• Vecka 11 (9/3-15/3): trafiken minskade med -16,3 % (för Sverige -14,1 %)
• Vecka 12 (16/3-22/3): trafiken minskade med -54,3 % (för Sverige -50,4 %)
• Vecka 13 (23/3-29/3): trafiken minskade med -80,8 % (för Sverige -76,1 %)

I slutet av mars var minskningen av flygtrafik i Europa närmre 85 %! Tittar vi på april har nedgången stabiliserats kring en minskning mellan 85–90 %. Det finns skillnader mellan länderna. I Norge har trafiken bara minskat med ca 60 % medan Spanien ligger på minus 95 %.

Även bland flygplatserna sticker Norge ut med Bergen på -45 %, Stavanger -50 % och Oslo -75 %. Några flygplatser har blivit av med 100 % av sin trafik. Exempel är London City och Paris/Orly.
Situationen ger en del märkliga effekter. Den 23 april låg Wideroe som tvåa efter DHL när det gäller antalet flygningar i Europa. SAS var faktiskt på sjunde plats!

Sverige
Sverige låg i slutet på mars på -80 % och i mitten av april på -90 %. Den senaste veckan har vi faktiskt sett en liten ökning. Man får dock komma ihåg att efter en minskning med trafiken på 50 % krävs det en ökning på 100 % för att vara tillbaks där man började.

Idag finns nästan inga flygningar kvar i Sverige som flyger på tidtabell. SAS trafikerar kommersiellt bara mellan Arlanda och Umeå, Luleå samt Kiruna. Därutöver finns upphandlad trafik till Norrland samt Visby samt en del affärsflyg och fraktflyg. Fraktflyg som normalt är en liten del av allt flyg står idag för ca en femtedel.

Den här grafen visar att fraktflyget (blå linjer) ligger på samma nivå som för ett år sedan medan övrigt flyg (orange för Low Cost och grön för traditionellt) är nästan utraderat:

Europa torsdag 18 april 2019:

Europa torsdag 16 april 2020:

Mer fakta finns att hämta här: Länk

Många fler drabbade bortom flygbolag och tillverkare

Det blir kanske alltför ofta fokus på flygbolag och flygplanstillverkare här på TFHS-bloggen – de är de delar av flygindustrin som syns mest i media. Ett mer vidsynt perspektiv är något som får finnas med på listan över önskvärda förbättringar avseende inlägg på denna blogg. Idag är det fokus på de som får en flygresa att fungera genom sina insatser på marken – innan och efter ett flygplan befinner sig i luften. Det handlar om det stora marktjänstföretaget Swissport, vilket liksom hela flygindustrin drabbats hårt av den pågående krisen. Det är CNN som rapporterat om detta nyligen (länk nedan).

Swissport bildades efter att ha tidigare varit en del av Swissair men har genom åren som fristående företag köpt andra företag och köpts av andra. Företaget är idag världsomspännande och erbjuder olika tjänster, som t.ex. ground handling, tekniskt underhåll, cargohantering, security o.s.v. Omkring 300 miljoner passagerare och fem miljoner ton cargo hanteras årligen av företaget, som finns finns representerat på över 300 föygplatser i femtio länder. För några år sedan köptes Swissport av det kinesiska företaget HNA, moderföretag till Hainan Airlines, för strax under tre miljarder dollar.

På grund av den pågående krisen har Swissport nyligen avskedat 10 000 anställda, permitterat 40 000 och endast 15 000 arbetar just nu för företaget. 55% av de anställda fanns i Nordamerika och 35% i Europa och Mellanöstern – hur det kommer att se ut framöver återstår att se. I Australien har konkursen för Virgin Australia drabbat företaget, som nu sökt statligt stöd i landet för att överleva. Även på huvudkontoret i Schweiz har det skett neddragningar, men med stöd från staten har det handlar mer om minskad arbetstid än om stora minskningar av personalen. Med tanke på att flygverksamhet endast långsamt kommer att återstarta de närmaste månaderna så kan det ta lång tid innan Swissport ser en verksamhet som ens kommer i närheten av den före krisen.

Varje sådan här historia om hur det går för stora eller små företag döljer stora svårigheter för enskilda anställda och tyvärr i allt för många fall personliga tragedier. Det kan hjälpa med perspektiv att inte bara titta på vad som händer i flygbolag utan även iföretag som Swissport. Det samma gäller för företag som står för tekniskt underhåll, cateringföretag, försäljningspersonal på flygplatser o.s.v. Siffrorna som vi ser avseende avskedade och permitterade är enorma och alla delar av flygindustrin är drabbade. Det är bara att hoppas att det finns en väg ut ur denna kris och att det inte är en väg som tar allt för lång tid att resa – för just nu är det allt för många som har det svårt på grund av den nuvarande situationen.

Länk till artikel:
https://www.cnnmoney.ch/shows/big-picture/videos/swissport-axes-10000-jobs-pandemic-devastates-aviation-industry