Flygbolag avskedar anställda samtidigt som de börjar flyga allt mer. Aktiekurserna för flygbolag går upp medan IATA rapporterar om förväntade rekordförluster. Hur kan allt detta förstås? Tyvärr kommer ett svar på denna fråga inte att finnas i detta inlägg. Jag har sedan länge i denna kris övergått till att med förbryllan observvera det jag ser snarar än att lyckas förstå det. Ja, börsen blickar framåt och ja, det går mot bättre tider, men kan det verkligen vara så enkelt att det värsta är bakom oss. Det beror på vem man frågar. Eller snarare vems bedömningar man läser om.

Bloomberg (se atikel nedan) rapporterar att kreditbedömningsföretaget Standards & Poor’s (S&P) bedömer att det kan ta tre år innan flygtrafiken återhämtat sig till nivåer innan COVID-19 (även FlightGlobal rapporterar om S&Ps bedömning – länk). Flera andra organisationer och bedömare har uttryckt sig i form av liknande förväntingar (länk). Samtidigt varnar S&P för att det kanske inte blir en full återhämntning om distansarbete blir en ny norm: “However, it cautions that a more widespread adoption of remote working during lockdowns “could have a lingering impact on business travel, which has been the more lucrative passenger segment for the airlines”.

Det låter som dystra år framöver för alla som arbetar inom flygindustrin. Det finns dock ingen brist på positiva tecken som det nu rapporteras om när länder öppnar upp sina samhällen, inklusve möjligheter för resor. Finnair rapporterar om att hälften av deras kunder är ivriga att flyga igen (länk nedan). American Airlines aktie har haft en dramatisk återhämtning efter ett tidigare unikt stort ras även jämfört med andra flygbolag. Flygbolag efter flygbolag rapporterar om planer för att återstarta verksamhet eller utöka den minimala verksamhet som genomförts under den värsta delen av krisen.

Det är mycket svårt att veta vad man ska tro och våga hoppas på i denna situation. Vad händer om det kommer en andra våg av COVID-19? Kommer ekonomiska och sociala krav att ställas mot medicinska? Det låter som en svår och oroande, men sannolik möjlighet. Men vilka bedömningar och beslut detta kan leda till är svårare att förutse. Oavsett detta, vilka konsekvenser får den ekonomiska utvecklingen avseende arbetslöshet och minskad inkomst för så många? Vi vet att resande är något som det kan sparas in på och att detat ofta sker i ekonomiskt svåra tider. Så även om en hel del resande återvänder förefaller det osannolikt att det är tillräckligt många för att det ska räcka till för en flygindsutri ens i närheten av dess tidigare storlek.

Flygfrakt ger en indikation om hur det kan komma se ut framöver. Volymerna av flygfrakt föll drastiskt, men kapaciteten föll än mer, vilket gjorde det möjligt att höja priserna. Om flygbolag genomför nedskärningar som aviserats så kan en likannde utveckling vara möjlig på passagerarsidan – antalet passagerare minskar drastiskt, men kapaciteten minskar än mer och gör det möjligt att ta ut högre prsier. Det skulle kunna innebära att det blir möjligt för en del flygbolag att gå med vinst igen, men bara efter stora och smärtsamma nedskärningar. Just nu har sådana inte skett så mycket som förväntat, i många fall på grund av statligt stöd och garantier som håller flygbolag under armarna och personal fortsatt anställda. Dessa stödåtgärder har dock en begränsad tisdsram.

Kanske är det värsta över och medicinskt hoppas jag verkligen att så är fallet. Liksom alla andra vill jag hoppas att det på alla sätt kommer att bli bättre framöver. Jag har haft fel förut, t.ex. trodde jag att åren med rekordvinster i flygindustrin från 2016 och framåt skulle ta slut långt tidigare än i år. Jag tror dock i detta läge tyvärr att mycket oro och många svårigheter fortfarande ligger framför oss. Det är nog bara att ta ett djupt andetag, invänta återhämtningen och hoppas att de av oss som är något mer pessimistiskt lagda har fel.

Länk till artiklar:
Air Traffic Won’t Recover for at Least Three Years, S&P Says
Half of Finnair’s Customers Are Eager to Travel and 90% Expect to Fly in the Next 12 Months