Den där känslan när man står och väntar på sin väska – när man först väntar, sedan väntar med allt mer bristande tålamod och därefter börjar oroa sig. Tankarna om vad som kommer att hända härnäst börjar krypa fram. Vad ska jag ha på mig ikväll (eller imorgon)? När kan jag få min väska? Hur ska den komma till mig?
Det är BBC (länk nedan)som tagit upp denna fråga nyligen, baserat på en rapport av SITA (Société Internationale de Télécommunications Aéronautiques – ursprungligen bildat 1949 av elva europeiska flygbolag), ett IT och telekommunikationsföretag med fokus på flygindustrin. Det finns mer än tillräckligt skrivet om problemet även på många andra sajter, till exempel finns en artikel på travelandleisure.com (länk nedan) tar upp samma fråga, baserat på samma rapport.

En av orsakerna till att väskor inte kommer fram är anslutningsflygningar. Om det är problem med anslutningar som t.ex. förseningar så kan bagage ibland inte komma med. Upp till nästan hälften av problemen med ”lost luggage” har att göra med anslutningar och förseningar. Det händer också att väskor förväxlas eller hamnar fel, både när personal på flygplatser och passagerare hanterar dem. Bagage kan även tappas bort i samband med transporter av dem på flygplatser.

Detta är inte bara ett problem för drabbade passagerare. Enligt SITA kostar felaktig hantering av väskor flygbolagen 2.1 miljarder dollar 2016. När hantering av väskor numera allt oftare är en avgiftsbelagd tjänst och en inkomstkälla för flygbolag innebär det dessutom att korrekt hantering av bagage blivit allt viktigare.

Förbättringar har dock skett, vilket illustreras av att antalet väskor som hanteras fel har gått ned från 47 miljoner 2007 till 25 miljoner 2018, nästan en halvering. Total handlar det idag om 25 miljoner väskor som hanteras fel, vilket är drygt en halv procent av de totalt 4.3 miljarder väskor som hanteras årligen inom flygindustrin. Även on det låter lite så motsvarar ju en halv procent en väska per 200, vilket är illa nog från ett passagerarperspektiv.

Etiketter med streckkod har gjort mycket för att förbättra bagagehantering, men fortfarande idag finns det många mindre flygplatser runtom i världen som inte har utrustning för att hantera dessa. Nästa steg är att lägga till ett RFID (Radio Frequency Identification) chip som kan läsas via signal på korta avstånd. Det amerikanska flygbolaget Delta använder dessa och hävdar att de nu har en 99.9% korrekt hantering av bagage.

Den internationella organisationen för flygbolag IATA vill dock se fortsatta förbättringar. I en resolution från förra året ställs krav på flygbolag att kontrollera bagage på flera olika tidpunkter eller platser i hanteringskedjan. IATA har också uttryckt stöd för användning av RFID och poängterat de stora besparingar och effektivitetsvinster som en förbättrad bagagehantering kan innebära.

Med tanke på ökad kontroll av automatiska system och drivkraften att spara pengar på bättre bagagehantering kanske det kommer att fortsätta att bli allt mer sällsynt med ”lost luggage”. Vid närmare eftertanke är det bara min dotter av mina två tonårsbarn som någonsin har upplevt detta, trots flitigt resande. Själv har jag upplevt det en handfull gånger genom livet. Allt var kanske inte bättre förr?

Länk till artikel:
Why do airlines still mislay 25 million bags a year?
This is how many bags airlines lost last year