En överraskande och oroande nyhet kom nyligen från Portugal. Efter att ett TAP ATR flygplan landat i dåligt väder med ett skadat främre landningsställ som konsekvens, var nästa steg en utredning av den portugisiska haverikommissionen. I detta ingår naturligtvis att analysera data från flygningen, alltså att se till att få tillgång data från den svarta lådan. Men här blev det problem.
På grund av de ekonomiska problemen i Portugal så har även budgeten för dess haverikommission minskats drastiskt och det finns för närvarande inga pengar för att skicka någon med den svarta lådan till Frankrike. Det kan låta absurt men representanter för haverikommissionen har sagt att de måste begära tillstånd för alla större utgifter och väntar just nu på sådant tillstånd.
Även om ekonomi alltid spelar roll för säkerhet så år det inte ofta i flygsäkerhetssammanhang som dess betydelse blir så tydlig som i detta fall. Det är bara att hoppas att pengar för denna utredning anslås av den portugisiska regeringen och att inte allt för många andra haveriutredare i andra länder är i en lika olycklig situation som i Portugal.
Länk till artikel om bristen på pengar:
Air safety bureau ‘can’t afford black box trip to France’
Länk till artikel om olyckan:
Passenger plane ‘BOUNCED twice’ during a hard landing
Jösses. Undrar vad EASA säger om en sådan ekonomisk begränsning hos landets egna myndighet.
Ja, det är en bra fråga. Jag vet inte riktigt vilka skyldigheter olika länder har i förhållande till att utreda olyckor men misstänker att detta inte är reglerat i detalj, åtminstone inte avseende ekonomiska aspekter.
EASA stipulerar att alla ATO och AOC måste ha en Safety Policy där man deklarerar att “safety is always oru first priority…” Det blir mer än märkligt att då särskilda beslut måste fattas för att kunna flytta en den “svarta lådan”. Hoppas och tror att detta är en väl strikt tolkning på handläggarnivå snarare än att Portugal som stat är beredd att prioritera ekonomi så kraftfullt.
Ja, det man hoppas. Men jag känner folk som har haft i det närmaste obetalt arbete för den portugisiska myndigheten de senaste åren. Folk jag mött på konferenser som tjänat några hundra Euro från myndigheten och utöver detta har de försökt tjäna pengar på konsultuppdrag. Så detta kan tyvärr vara mer sant än vad någon av oss önskar.
Jag kan inte bedöma den aktuella situationen men tänkte kommentera från en annan vinkel. Det finns en uppfattning som är gammal och väl spridd om att flygsäkerhet alltiod får kosta hur mycket som helst. Verkligheten har alltid varit annorlunda och självklart blir det än tydligare ju kärvare den ekonomiska situationen är.
Varje provider måste balansera P&P; Production och Protection. Optimal flygsäkerhet (protection) är ju att inte flyga men leder till konkurs. Optimal produktion leder till slut till haveri och skadar därmed även ekonomiskt. Ett av syftena med ett SMS är just att värdera vilka risker man kan acceptera och en faktor är självklart ekonomi.
Så – i princip måste kostnaden för att skicka en svart låda vägas mot nyttan.
Sen kan det ju vara så att den övervägningen i detta fallet självklart ska sluta i att lådan skickas men det kan jag inte bedöma.
Mycket bra och relevant synpunkt – detta handlar om kompromisser som få vill tala högt om. Med mer resurser går det självklart att göra en verksamhet säkrare men tyvärr är detta mycket svårt att mäta på något tillförlitligt sätt. Det handlar om helt olika tidsperspektiv – att inte skicka iväg lådan skadar sannolikt ingen imorgon, nästa år eller ens längre fram i tid. Men att inte skicka iväg den skulle kunna innebära att samma eller en liknande olycka händer igen. Att balansera kort och långt tidsperspektiv mot varandra, liksom liten sannolikhet för konsekvenser mot möjliga drastiska konsekvenser (människor döda i en olycka) är och förblir oerhört svåra avväganden.
Bra Nicklas! Det du lyfter fram är en stor risk i sig – att med kärvare ekonomi prioriterar man ett kortsiktigt tänkande.
Det finns ju tankar hur man ska komma ifrån detta. T.ex. bör ett SMS ha “safety indicators” som mäter även sådant som ger effekt först på längre sikt. Kortsiktigt kan man t.ex. spara på utbildning utan negativa konsekvenser för flygsäkerheten och därför kan just sådant som utbildning finnas med som en “lead indicator”.
Egentligen är ju detta en uppgift för tillsynsmyndigheten (i vårt fall Transportstyrelsen) som kan ställa krav på sådant i sin SSP (State Safety Plan) men jag tror att många länders SSP inte är riktigt där ännu. Vi kanske får se en sådan utveckling?
Jag tror att många länder har en SSP men att den har lite med verkligheten att göra. För mig är detta ett ganska abstrakt och övergripande dokument som endast sällan blir konkret för operatörer och andra aktörer inom industrin.
Du har nog rätt. Jag tror det kan bero på att det är ganska nytt och att det kan bli mycket bättre och vassare efterhand.