Home » Flygutbildning och träning (Page 2)

Category Archives: Flygutbildning och träning

Ny del av Boeing satsar på utbildning och träning

Att träning inom flygindustrin kan utvecklas och göras bättre är något som många mindre företag men färre stora fokuserat på (baserat på samtal egna på konferenser är det ofta mindre föeratg som har haft de mest spännande ideerna inom detta område). Därför är det intressant att Boeing, i form av Boeing Global Services (BGS), den nya del av företaget som formades i juli förra året, nu satsar på träning. Detta är samma del av Boeing som även satsar på andra delar av ”after market” segmentet i i flygdustrin (underhåll, logistik, publicering, analys, etc.) (länk).

Det är AINonline som tar upp denna nyhet (länk nedan) om Boeings satsning på träning. Stan Deal, VD för BGS, säger att marknaden för tjänster motsvarar 2600 miljarder dollar över den närmaste tioårsperioden. När det gäller flygplanstillverkning finns det några få större tillverkare, medan när det gäller utbildning och träning finns det hundratals, kanske tusentals, konkurrenter. Boeing förväntar sig därför inte att bli störst på detta område, men att deras nuvarande marknadsandel på under tio procent inom både civil och militär flygindutri ska kunna växa.

BGS har för närvarande 15 träningscenter på sex kontinenter, med träning för piloter, teknisk personal och kabinpersonal. Man betonar dock att man inte avser att bli störst avseende träning, utan ser sig själv som en mer teknologiorienterad utvecklare av träning. BGS använder redan Virtual Reality i träning för B787 och det är bland annat genom att utveckla och sälja nya tekniska lösningar som man ser möjlighet att växa. Även hantering och analys av data ses som ett tillväxtområde, vilket bland annat har lett till att man numera inte ”ger bort” data för att tillverka simulatorer utan tar mer betalt och vill kunna använda sådana data för att utvekla egna träningsapplikationer.

Detta är också intressant för mig personligen eftersom jag för närvarande arbetar med att utveckla ”enkel simulering” för träning av piloter tillsammans med Boeing samt en del andra idéer. Detta med enkel simulering går tillbaka till min egen forskning (länk), som sedan fortsatt i olika samarbetsprojekt och testats i träning av piloter (återkommer till detta i ett senare inlägg). Detta är ett projekt som jag hoppas kommer att kunna fortsätta som del av BGS satsning och om så är fallet så återkommer jag med mer information här på bloggen.

Länk till artikel:
Boeing Global Services Seeks Efficiency in Training Realm

Center för drönarrelaterad forskning vid TFHS

Den spännande utvecklingen inom drönarområdet kommer att få understöd från TFHS sig i och med att rektor för Lunds universitet har beviljat medel för ett projekt för att skapa en trärvetenskaplig plattform för drönarrelaterad forskning. TFHS kommer som del av Lunds Tekniska Högskola (LTH) att koordinera projektet, vilket kommer att involvera mer än 25 forskare samt flera organisationer och företag. Detta är ett treårigt projekt med fokus på följande områden:

1. Drönares förutsättningar att användas för att möta samhällsutmaningar, vilket handlar om hur drönare kan användas för olika uppgifter på bästa sätt.

2. Systemautonomi. En viktig aspekt i att skapa meningsfulla tillämpningar för drönare att hantera samhällsutmaningar är att skapa autonoma system av drönare. Det gäller autonom flygning, flygning i grupper av drönare, men också autonom datainsamling och analys (exempelvis bildhantering och analys).

3. Dataanalys. Detta handlar om användning av kameror och sensorer, samt om hur data från dessa kan analyseras.

4. Beräkning. Detta är också kopplat till analys, men med fokus på den beräkningskapacitet och datorkraft som behövs för detta.

5. Legala och etiska aspekter, vilket handlar frågor som integritet, möjligheter till övervakning, tillstånd och andra frågor som måste hanteras för att användning av drönare ska fungera i samhället.

6. Framtidens flygning. Här finns fokus på hur framtidens drönare kommer att flyga avseende energisystem och aerodynamik, men också biologi för att kunna utveckla Mer energieffektiva sätt att flyga.

Projektet involverar också externa parter, som till exempel företag som använder drönare som verktyg i sitt tjänsteutbud, drönartillverkare, andra lärosäten, myndigheter och flygledningsorganisationer. Tanken är att gruppen av externa aktörer ska växa under projektets tre år och därefter kunna fortsätta av egen kraft.

Från TFHS sida betonar man att man är ”mycket glada och stolta att etablera TFHS som en integrerad institution vid Lunds universitet, en som är med och driver forskningsfronten och utvecklingen i samband med en mängd andra forskare och discipliner vid universitetet och i det omgivande samhället”.

Det är viktigt att forskning tar sig an vardag och verklighet samt driver utveckling, vilket är vad detta projekt avser göra. För TFHS del är det viktigt att finna en bredare roll i att ta ansvar för kompetens och utveckling av flygverksamhet i Sverige, vilket detta projekt ger möjlighet till. Detta spännande projekt kommer dessutom säkerligen att bidra med material till en hel del inlägg om drönare här på bloggen.

Kvinnor i flygindustrin – det händer saker i Mellanöstern

Bloggen har tidigare tagit upp kvinnor i flygindustrin och hur den fortfarande ligger långt efter många andra områden avseende antalet kvinnor som arbetar i industrin. Det har handlat om forskning om detta (länk), antalet kvinnliga piloter (länk), försök att höra något åt det (länk) och hopp om fler i framöver (länk). Det finns mycket mer att säga om detta och gästinlägg från kvinnor som arbetar som piloter eller i flygindustrin skulle uppskattas väldigt mycket.

I detta fall handlar det om en artikel om landet Förenade Arabemiraten, vilket har satsat mycket på sin flygindustri och har två stora internationella flygbolag (Emirates och Etihad), flera mindre, tillverkning av delar för Airbus och Boeing (Strata – länk) samt en växande rymdindustri. Det är sajten Arabian Business som nu skrivit om hur allt fler kvinnor finns i landets flygindustri.

Artikeln säger att Förenade Arabemiraten har fler kvinnor som arbetar som piloter, flygingenjörer/mekaniker och flygledare än något annat land i MENA (Middle East North Africa). Med tanke på att regionen innehåller 13 av 15 länder med lägst förvärvsfrekvens för kvinnor så handlar det fortfarande inte om stora siffror men inte desto mindre en ledande roll i förhållande till grannländer.Landets första kvinnliga utbildningsminister Jameela Al Muheiri var nyligen talare vid en flygkonferens och sade: ”The UAE has been a leader in women empowerment and providing employment opportunities for women, especially in aviation, a key driver of socio-economic growth. Civil Aviation has long been a male-dominated arena, but women now have a significant presence. To flourish and thrive, the aviation industry needs to have women on board everywhere.”

I artikeln citeras även Mervat Sultan, en av de första kvinnornas regionen som arbetar som flight dispatcher och dessutom är medgrundare av mellanösternavdelningen av organisationen Women in Aviation International. Hon säger förljande: ”Most roles in aviation are still dominated by men around the world. We are focusing on spreading awareness about aviation as a career of choice in the region and also helping aviation companies that are keen on hiring women.” Det är bara att önska Mervat Sultan, föreningen hon representerar och alla andra som arbetar för fler kvinnor i flygindustrin runtom i världen lycka till med detta viktiga arbete för flygindustrins framtid.

Länk till artikel:
Revealed: the growing role of women in the UAE’s aviation sector

Piloter från Business Aviation går till flygbolag, men vem tar plats efter dem?

Att det är en ovanlig tid i flygindustrin avseende behovet av piloter har tagits upp tidigare på bloggen (länk, länk, länk och länk). När på senare år ett stort antal flygbolag som expanderar samtidigt har detta lett till en situation som många talat om skulle hända, men som kanske egentligen aldrig inträffat tidigare – att det är svårt för flygbolag att hitta piloter till sin expansion.

Aviation Week (länk nedan) tar i en artikel nyligen upp hur detta nu påverkar andra än flygbolag, i detta fall Business Aviation, d.v.s. den sektor av afärs- och privatflyg som flyger något mindre flygplan i tjänst för ett företag eller någon med medel nog att ha ett eget flygplan för sina resebehov. Det som har hänt på senare tid är att flygbolag har med olika erbjudanden lockat över piloter från denna sektor, vilket i sin tur har lett till en brist på piloter för Business Aviation.

Att denna kategori av piloter är attraktiv för flygbolag är inte konstigt med tanke på att de ofta har erfarenhet, har flugit till mindre och besvärligare flygplatser, lärt sig hantera problem självständigt och är vana vid krävande passagerare (om än betydligt färre än på en flygning med ett vanligt flygbolag). I artikeln kommenterar Charlie Priester, Ordförande för Chicagobaserade charter- och flygplansfirman Priester Aviation, problemet med att behålla piloter i Business Aviation så här “the whole landscape has changed since the airlines raised their Come Hither sign” samt fortsätter med att säga om denna situation att ”It’s severe, and my opinion is it’s going to get a lot worse.”

Från ett pilotperspetiv är detta naturligtvis inte ett problem, utan en möjlighet. I artikeln återges ett samtal med Mike Aarons, en pilot med lång erfarenhet från Business Aviation och Type Ratings för flera olika flygplan: tots all denna errfarenhet så var hans upplevelse när han letade efter ett arbete 2010 denna: “No one would talk to me. There was nothing out there”. Han beskriver förändringen till idag så här: “Now, you can almost write your own ticket”. Aarons har den senaste tiden fått erbjudanden nästan dagligen från företag i Business Aviation och regionala flybolag. Han har dock valt att acceptera ett erbjudande från Atlas Air som innebär att han kommer att flyga cargo med Boeing 767 runtom i världen och han hoppas att det blir hans sista jobb i karriären.

Även om det även idag finns piloter som inte hittar ett pilotjobb som de vill ha så pekar det som beskrivits ovan, liksom många andra nyheter det senaste året, på att det idag är en bättre situation för piloter än på mycket länge avsende möjligheter att hitta arbete. Anledningen till att denna situation har uppstått beror sannolikt på många olika saker – från status och intresse för yrket, kostnader för flygutbildning, för få utbildade, förändringen i yrket både avseende villkor och innehållet i jobbet o.s.v. En del initativ har tagits avseende detta problem (länk), men ännu förmodligen för få och små för att påverka situationen. Vi får se om det kommer fler initiativ eller om effekterna av det nuvanarande pilotbehovet kommer att fortsätta att bli synliga framöver.

Länk till artikel:
Airline Shortage Is Drawing Aviators From Business Aviation

Diamond Aircraft Industries blir kinesiskt

Detta är dessvärre nyheter från slutet av förra året, men jag hade missat detta fram till nu – det kinesiska föetaget Wanfeng Aviation Industries har köpt världens tredje största flygplanstillverkaren av flygplan för General Aviation marknaden – österrikiska Diamond Aircraft Industries. Även tranom detta handlar om minre flygplan så är det stora nyheter i denna del av flygindustrin, en del som Diamond har varit mycket framgångsrikt i under en lång tid.

Diamond kan var mindre känt för läsare av bloggen som följer flygindustrin från ett passagerarperspektiv, men bör vara mycket väl känt för de som är intresserade av mindre flygplan och flygutbildning. Dess modeller DA20 och DA40 har sedan starten på åttiotalet används på en hel del flygskolor. Företaget startades 1981 av flygplansdesignern Wolf Hoffman under namnet Hoffman Flugzeugbau. Dess första flygpplan, HK36 Dimona, var blev mycket uppskattat och ledde till vidare framgångar och namnbytet till Diamond Aircraft Industries.

Med sin Diamond DA42 Twin Star kom man att även producera ett tvåmotorigt flygplan. Denna modell blev populär inte bara bland mindre civila operatörer, privatflygare och flygskolor, utan även i andra roller (den utvecklades till ”Aeronautics Defense Dominator”, en UAV för spaningsuppgifter). Under en hel del år försökte man även utveckla ett mindre jetflygplan med det planerade namnet Diamond D-Jet, men i samband med nedgången i ekonomin omrking 2008 så blev det svårt att finansiera detta projekt och det avslutades 2013.

Det är svårt att se något annat än en långsiktig strategi från Kinas sida i köpet av Diamond. Det handlar om en strategi med fokus på teknologisk utveckling, utveckling av flygindustri även bortom stora flygplan och flygbolag, samt en bred syn på hur en växande flygindustri behöver kompletteras och underbyggas av en bredare ”flygkultur”. Detta måste inkludera ett intresse för flygindustrin som fostrar nya generationer att välja det som karriärväg. Dessutom är Kina ett stort land som kommer att behöva mer än jättelika flygplatser och flygplan för hundratals passagerare. Då kan det behövas en hel del piloter, tekniker o.s.v. inte bara för stora flygplan, utan för hela spektrumet för flygtransporter, från mindre propellerplan som transporterar passagerare och gods till platser lång från stora städer till piloter för business jets för de rika i dessa stora städer.

Länk till artikel:
Wanfeng Aviation Industry Buys Diamond Aircraft Industries

Behovet av piloter leder till ursäkter till passagerare från flygbolag i Australien

Att det är svårt för många flygbolag att hitta de piloter de behöver har vi tidigare tagit upp här på bloggen (länk, länk och länk). De många inläggen på LinkedIn under det senaste året från rekryterngsfirmor som letar efter piloter förstärker detta intryck. Jag kan i alla fall säga att jag aldrig sett dessa så ofta som under det senaste året. Men hur läget är just nu när det gäller pilotrekrytering och behov av piloter blev än tydligare då en pilot under den senaste veckan lade upp inlägg på LinkedIn där han i detalj och med all önskvärd tydlighet beskrev de krav han och några till hade för att byta flygbolag.

Ett av de bolag som har problem med att hitta piloter är Airnorth i Australien (länk nedan), ett bolag med 13 flygplan och 22 destinationer. Bolaget skickade nyligen ut en ursäkt till sina passagerare för inställda flygningar på grund av att man inte har så många piloter som man behöver (vilket gjorde deras slogan ”We fly together” lite lustig). Meddelandet skickades den 15 januari och innehöll följande text: ”We continue to recruit pilots and currently have 11 positions vacant. The induction process requires new pilots to undertake mandatory simulator and flight training before they are qualified to operate our aircraft. This process takes time, and we are currently spending in excess of half a million dollars on recruitment and training in order to continue to provide safe and reliable services for all our customers.” Att det är svårt att hitta piloter i Australien har lett till att landet har ändrat sina visumregler (länk) så att piloter nu finns med på listan över yrken där arbetskraft behövs, vilket är en förändring efter många år när så inte varit fallet.

Andra mindre flygbolag som nyligen haft problem med att hitta piloter och ställt in flygningar är Cargolux (länk), regionala bolag i Kanada (länk + länk nedan), Horizon Air i USA (länk) och Air Do i Japan (länk) Dessa situationer har olika orsaker och jag avser inte gå in på dessa i detalj i detta inlägg. I de flesta fall är det mindre operatörer och bolag som har problem som leder till inställda flygningar, men det är bara att konstatera att detta är en annorlunda situation mot vad har varit fallet under många tidigare år, då det var mycket svårt för nya piloter att hitta sitt första pilotjobb. Ofta fick unga piloter rådet att vara tålmodig och uthållig eftersom det kunde ta flera år att få det första jobbet som pilot. Under senare år är det nya och unga piloter som gjort det möjligt för många flygbolag att kunna expandera eftersom det inte längre finns ett lång kö med piloter som väntar på sin första möjlighet i branschen.

Hur länge denna situation kommer att fortsätta återstår att se, liksom om den kommer att förvärras, förbättras eller att förbli. Om du som läsare har några observationer, erfarenheter eller funderingar kring denna situation så hör av dig med kommentarer, ett gästinlägg, eller ett mejl (till nicklas.dahlstrom@tfhs.lu.se). Det vore intressant att kunna ta upp situationen för piloter just nu från ett perspektiv av direkt erfarenhet.

Länk till artiklar:
Ongoing pilot shortage causes Airnorth to cancel flights
Pilot shortage affects airline – Demand for commercial aviators leaves Pacific Coastal Airlines and other carriers scrambling

Simon Ericsson: YH-praktik skapar jobb för helikopterpiloter

Genom Yrkeshögskolans LIA-praktik, Lärande i arbete, har nästan 70 procent av helikopter-eleverna från Svensk Pilotutbildning fått jobb som helikopterpiloter redan innan utbildningen är avslutad. Detta är något som gynnar både eleverna och flygbolagen som kan ta emot färdiga piloter och sätta de i arbete direkt. Men samtidigt knackar drönarna på dörren vilket gör framtiden för helikopterpiloterna osäker.

Svensk Pilotutbildning på Säve Flygplats i Göteborg har i fyra omgångar tilldelats totalt 68 statligt finansierade utbildningsplatser för helikopterpiloter. Detta är Skandinaviens största enskilda civila helikopterpilotutbildning och i november hölls en examensceremoni för de första eleverna som gått klart sin helikopterpilotutbildning. Närmare sjuttio procent av dessa har redan fått in en fot i arbetslivet, men det är kanske i grevens tid då helikopterbranschen i framtiden kan få det tufft i konkurrens med drönarverksamheten som växer så det knakar.

Drönarna kan erbjuda en stor flexibilitet och verksamhet till lägre kostnader vilket är ett starkt argument för att i framtiden ersätta många helikopteruppgifter idag med drönare. Till exempel använder trafikpolisen Washington State Patrol i USA drönare för att hantera trafikolyckor och snabbt få en bild av situation, vilket TFHS-bloggen tidigare skrivit om. Det är även möjligt att ersätta helikoptrarnas arbete med att kontrollera ledningar och skog efter stormar med drönare som till skillnad från helikoptern inte påverkar människor och djur på samma sätt när det gäller buller. Ett ytterligare exempel är svenska Cybaero som arbetar tillsammans med Försvarsmakten för att kunna ha drönare som bevakar de svenska gränserna.

Men än finns det tid kvar att hitta ett jobb som helikopterpilot. Svensk Pilotutbildning har haft tre av fyra kursstarter på helikopterpilotutbildningen genom statligt finansierade medel och en stor del av eleverna som nu börjar bli klara har redan fått anställning som piloter främst genom sina praktikplatser. Dialogen med staten om rekrytering av helikopterpiloter till samhällsnyttig verksamhet startade redan 2012. Då träffades ett antal intressenter inom detta och Svensk Pilotutbildning var en av dessa. Andra intressenter var Sjöfartsverket, polisen, försvaret (som även jobbar med drönare) och privata helikopterföretag samt ambulansverksamhet på helikoptersidan.

Alla dessa fick säga sitt och man gjorde analyser för framtiden vilket resulterade i att man gick vidare med att få fram en helikopterpilotutbildning genom yrkeshögskolan. Att det finns så pass många intressenter för helikopterpiloter visar ändå att vi inte är redo att överlämna hos helt i drönarens händer när det gäller samhällsnyttig verksamhet som till exempel sjukvårdstransporter.

Det ser på kort tid ljust ut för eleverna på Svensk Pilotutbildning och andra helikopterskolor, men frågan är om det på längre sikt kommer finnas så många helikopterpiloter kvar då drönarna tar en allt större plats i luftrummet.

EasyJet vill anställa kvinnliga piloter, men var ska de hitta dem?

TFHS-bloggen har i flera tidigare inlägg tagit upp kvinnliga piloter, både avseende hur många det finns (länk), forskning om dem (länk) och hur de kan vara nyckeln till flygindustrins framtid (länk). Men det var ett tag sedan så det var bra att bli påmind om detta av en artikel på Bloomberg som tar upp Easyjets ambitioner att anställa fler kvinnliga piloter (länk till artikel nedan).

För två år sedan startade Easyjet sitt *Amy Johnson Initiative”, döpt efter en brittisk flygpionjär på trettiotalet som var den första kvinnliga piloten som flög ensam från Storbritannien till Australien samt dessutom slog flera andra rekord i långa flygningar (bild ovan). Målet var att fördubbla andelen kvinnor bland de nya piloter som rekryteras till bolaget från 6% till 12%. Genom att lyckas rekrytera 33 kvinnliga piloter under första året så uppnådde man sitt mål och höjde ribban till 20% år 2020.

Bloomberg skriver nu om att Easyjet har tvingats försvara sig avseende att medellönen i företaget är 50% högre för män än för kvinnor. Till försvar har man sagt att detta beror på att bland de relativt högt betalade piloterna finns det allt för få kvinnor (medan den mindre välbetalda kabinpersonalen antagligen är kvinnodominerad). Easyjet har helt korrekt pekat på att detta är ett problem för hela flygindustrin, men det eftersom höste chefen i Easyjet är en kvinna, Carolyn McCall, så företaget säkert att de har högre ambitioner än andra flygbolag.

Antalet kvinnliga piloter i USA ökade stadigt från sextiotalets siffra på under en procent fram till straxt under sex procent 2010, men där har det stannat sedan dess. Som tidigare tagits upp på bloggen så finns det flera olika möjliga förklaringar till att så få piloter är kvinnor, men ingen som ensam kan förklara situationen.

Bloomberg pekar också på att flygindustrin som helhet har skeva fördelningar mellan kvinnor och män inom flera yrken. Oavsett vilken förklaring som kan var rimlig så är och förblir det en av flygindustrins stora utmaningar att göra något åt den nuvarandes situationen. Förhoppningsvis kan ICAOs program ”Next Generation of Aviation Progessionals (NGAP)” (länk) bidra till detta, men initiativ från alla i flygindustrin kommer att krävas för att det ska bli mer än en marginell förändring.

Sett i detta perspektiv finns det anledning att stötta Easyjets initiativ och fortsätta att både följa, försöka förstå och förespråka olika lösningar för hur fler kvinnor kan välkomnas till flygindustrin som piloter, ingenjörer, flygledare, liksom i alla andra roller där de behövs för att en växande global industri ska kunna fortsätta att växa.

Länk till artikel:
EasyJet is hiring women pilots – good luck with finding some

En ny flygskola med stora ambitioner

Denna vecka pågår Dubai Airshow, en återkommande flyghändelse mest känd för historiskt stora flygplansbeställningar. Så blev det även detta år, då en beställning på 40 stycken B787 från Emirates var den stora nyheten (länk till artikel nedan). Det finns dock även en annan nyhet att notera kopplat till flygutbildning. Det handlar om Emirates Flight Training Academy (EFTA), som egentligen redan har öppnat men nu presenteras för världen. Eftersom jag redan besökt denna nya flygskola så kan jag ge en förstahandsrapport om den. (Samt ge en länk till en artikel om den nedan.)

Faciliteterna är otroligt fina, med stora och ljusa utrymmen planerade för totalt 600 kadetter när skolan kommer att användas i sin fulla kapacitet. I första hand är EFTA avsedd för Emiratiska kadetter med sikte på anställning hos Emirates, men man hoppas även med tiden utbilda piloter för andra flygbolag och kan komma att erbjuda någon form av väg till Emirates även för folk från andra länder.

Från ett TFHS perspektiv är det förstås intressant att det flygplan som kommer att användas i utbildningen är Cirrus, d.v.s. samma flygplan som TFHS använder sedan många år. Planen är att ha 22 Cirrus SR22 enmotoriga propellerflygplan och fem Embraer Phenom 100EV tvåmotoriga jetflygplan i flottan. Även simulatorer finns det plats för, med de första på väg att installeras under nästa år. Tillsammans med Boeing kommer man att bygga upp teoriutbildningen på skolan, inte bara till en hög standard med dagens mått, utan även med avsikt att utveckla nya och innovativa sätt för lärande för blivande piloter.

Man har sin egen landningsbana och eget flygledartorn, inte långt från Dubais nya flygplats Al Maktoum / Dubai World. Central. Även egen brand- och räddningstjänst och tekniskt underhåll finns på plats. Studenterna har sina bostäder i direkt anslutning till flygskolan och även faciliteterna – pool, gym, närbutik o.s.v. – för dem är av högsta klass.

I januari kommer jag att undervisa instruktörer på EFTA och kommer att få se skolan igen. Jag hoppas kunna återkomma med mer information då.

Länk till artikel:
Dubai Airshow: Boeing wins $15bn order from Emirates
EFTA To Open during Dubai Airshow

MPL, USA och piloters kompetens – åsikter och kunskap

När det gäller träning av piloter i USA så påverkas situationen fortfarande av olyckan med Colgan Air 3407 (bild ovan), som inträffade i februari 2009. Denna ledde senare till regeln att piloter ska ha 1500 timmars erfarenhet innan de flyger med passagerare i normal linjetrafik (1000 timmar från program kopplade till universitetsutbildningar som leder till en Bachelor). Ingen liknande regel finns i Europa, där olika former av kadettprogram och integrerade ab initio program har använts sedan femtiotalet och Multi-Crew Pilot License (MPL) sedan 2006.

Trots denna långa erfarenhet i Europa och runtom i världen så är tonen ofta fientlig och hätsk i debatten om pilotutbildning i USA, med nedsättande omömen om både pilotutbildningsprogram och de piloter som kommer från dessa. En artikel från Bloomberg (länk nedan) ger exempel på denna ton, ”JetBlue to Expand Program That Turns Grocery Clerks Into Pilots”. Ett annat exempel på en något sakligare ton, men med samma anslag är en artikel (länk nedan) med titeln ”Industry panel may ask FAA to roll back aviation safety rules” i vilken de amerikanska pilotfacket kallar integrerade utbildningsprogram för ”pilot puppy mills” (”pilotvalpfabriker”).

En intressant doktorsavhandling från Australien har tagit upp MPL (länk nedan) och i denna konstateras bland annat följande i dess slutsatser: ”The results indicate that while there are differences in performance between the various groups, the performance of the cadets and low-hour pilots against their direct entry and more experienced brethren is remarkably similar”. Texten fortsätter med att säga att ”Contrary to the expressed concerns of some sectors of the industry, there was no evidence indicating that cadets or low-hour pilots within these airlines were any less competent or proficient than their direct entry and high-hour peers”. Det fanns dock skillnader mellan nya piloter med erfarenhet och de som kom från utbildningsprogram, men mestadels avseende ”non-technical skills” som Situation Awareness och Leadership. Avseende mer ”techncial skills” fanns det även skillnader men inga som gjorde att de mindre erfarna inte uppnådde de standards som gäller för alla piloter.

I stort sett är detta samma sak som jag och tidigare TFHS-studenten Rickard Wkander (numera styrman på SAS) kom fram till i två rapporter om MPL (länkar nedan). Den andra inkluderade omfattande data från MPL program runtom i världen. Det finns ingen i industrin som argumenterar för något annat än att erfarenhet är viktigt för piloter, men när det gäller att ta in nya piloter finns det inte något som visar att det är en avgörande skillnad mellan de med en del erfarenhet och de från utbildningsprogram. Naturligtvis kan det finnas bra och mindre bra sådana program, men det kan också finnas de med god och mindre god erfarenhet (all erfarenhet är inte av godo).

Det är rimligt att ha en oro inför den sinande reservoaren av erfarenhet hos piloter i flygbolag, men samtidigt finns det lite eller inget i de senaste årens större olyckor och incidenter som kan kopplas till bristande erfarenhet som en samlande orsak. Detta kan dock komma att ändras framöver, men just idag går vi emot ett år som kan bli det säkraste någonsin trots att fler piloter än någonsin tidigare kommer från utbildningspogram in till flygbolag utan erfarenhet. Alla har rätt till en åsikt men det blir mer meningsfullt att diskutera en fråga om olika åsikter kring den bygger på kunskap om frågan. Då är vi alla förhoppningsvis redo att hålla med ekonomen John Maynard Keynes, som sade ”When the facts change, I change my mind” (faktum är att han ofta återges ha sagt detta, men det är tveksamt om han faktiskt gjorde det). Det är en förhoppning att vi alla kan leva upp till en sådan ambition av saklighet och pragmatism.

Länk till texter:
JetBlue to Expand Program That Turns Grocery Clerks Into Pilots
Industry panel may ask FAA to roll back aviation safety rules
Exploring the Underpinning Principles of the Multi-Crew Pilot Licence
The Multi Crew Pilot Licence – Revolution, Evolution or not even a Solution?
The Multi-Crew Pilot Licence: Part II: The MPL Data – Capturing the Experience