Home » Flygindustrin (Page 2)

Category Archives: Flygindustrin

Simon Ericson: Det blev för tufft för Air Leap i Skåne

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Air Leap pausar sina flyglinjer från Ängelholm Helsingborg och Malmö till Stockholm Bromma under oktober. Anledningen är att passagerarsiffrorna inte är tillräckliga på flyglinjerna där man konkurrerar med väletablerade SAS och BRA. Air Leap besked om att pausa flygtrafiken till Skåne visar på svårigheten att etablera sig på flygmarknaden som ett nytt varumärke samtidigt som kanske lokala ”flygbolag” numera inte är så viktiga som förr?

Konkurrensen mellan SAS, BRA och Air Leap-koncernen på den svenska inrikesmarknaden minskar framöver. Detta när Air Leaps varumärke Air Skåne ger upp sina två flyglinjer till Stockholm Bromma i oktober. Passagerarantalen är helt enkelt inte tillräckliga för att Air Leap ska kunna fortsätta flyga och deras satsning på lokala varumärke och en stor lokal närvaro visade sig inte vara tillräcklig för att locka passagerare på flyglinjerna Ängelholm/Helsingborg-Stockholm samt Malmö-Stockholm.

Under året har Air Leap etablerat de lokala varumärken, Air Halland och Air Skåne för att vara ett mer lokalt förankrat alternativ för flygningar till Stockholm jämfört med de befintliga operatörerna SAS och BRA. Man kopierade mer eller mindre Sverigeflyg-konceptet som blev framgångsrikt men år 2021 visade sig inte det gå lika bra, åtminstone inte på flygningar mellan Skåne och Stockholm. Möjligen skulle satsningen på lokala varumärke gjorts redan när man startade trafik till Skåne i augusti år 2020 för att etablera det innan BRA återupptog sin trafik i maj år 2021? Samtidigt ska det lyftas fram att Air Leap finns kvar som Air Halland och Air Gotland på Halmstad-Stockholm respektive Visby-Stockholm och här har man uppenbarligen mer tillfredsställande resultat.

Air Leaps besked om att man pausar Ängelholm Helsingborg-Stockholm Bromma och Malmö-Stockholm Bromma kommer efter att passagerarsiffrorna som man velat ha uteblivit. Flygbolaget konstaterar själva att det finns en överkapacitet på flyglinjerna och Air Leap har dragit det kortaste strået jämfört med konkurrenterna SAS och BRA. SAS och BRA är sedan tidigare väl etablerade varumärken medan Air Leap har försökt att etablera nytt, Air Skåne. Det har uppenbarligen varit svårt och kanske är det så att saker som den lokala morgontidningen och en frukostmacka från ett lokalt bageri finns ombord på morgonflygningen inte är en faktor som gör att man väljer att flyga med ett flygbolag? I stället är det kanske biljettpriset som fäller avgörandet i kombination med en tät tidtabell.

På den svenska inrikesmarknaden var det, före pandemin, framför allt en tät tidtabell med många avgångar som påverkar vilket flygbolag en resenär väljer, och då främst hur affärsresenärer väljer. Pandemin har inneburit att antalet affärsresenärer minskat och flygbolagens tidtabeller glesats ut för att anpassas till den aktuella efterfrågan. Noterbart är att Air Leap erbjudit en tidtabell med färre antal avgångar än både SAS och BRA från Ängelholm samt Malmö under sommaren och början av hösten och detta kan vara en del i bolagets för stunden misslyckade satsning. Samtidigt bör andelen resenärer som är känsliga för hur tidtabellen se ut vara färre eftersom affärsresenärerna är färre vilket minskar denna faktor.

När ett flygbolag går in på en ny marknad och vill ta marknadsandel från befintliga operatörer kan man exempelvis locka med bättre service och lägre priser än sina konkurrenter. Air Leap har genom Air Skåne satsat på en lokal närvaro och ett snabbt turboproppflygplan vilket differentierar de från sina konkurrenter men det har uppenbarligen inte varit tillräckligt. Att erbjuda resenärer lägre priser är ett annat sätt att differentiera sig men detta har Air Leap inte kunnat dra nytta av i sin inrikessatsning. När de mer välkända operatörerna SAS och BRA gör allt man kan för att locka tillbaka resenärer när reserestriktioner lättar är biljettpriserna hos dessa nästan så låga de kan bli och det är otroligt svårt för en ny aktör som Air Leap att utmärka sig med låga biljettpriser när redan befintliga aktörer har väldigt låga priser.

Samtidigt har det varit fritidsresenärerna som hittills drivit återhämtningen av flygandet och de är visserligen mer priskänsliga än affärsresenärer, men när både BRA och SAS erbjuder fler avgångar än Air Leap gjort på Ängelholm Helsingborg-Stockholm och Malmö-Stockholm är det för få som väljer Air Leap/Air Skåne för att flygbolaget ska kunna fortsätta. Under början av hösten har Air Leap sedan konstaterat att återhämtningen för inrikesflyget inte skett i den takt man behövt för att kunna fortsätta på sina flyglinjer som Air Skåne har.

Air Leap uppger dock att man bara pausar flyglinjerna till Skåne från Stockholm och är beredda att återuppta trafiken när marknaden är redo igen. När och om det blir så är svårt att sia om men möjligen kan Air Skåne eller ett annat Air Leap lokalt alternativ som Sverigeflyg göra ett nytt försök igen. Frågan är dock om det är rätt att satsa på mindre inrikeslinjer där det redan finns två konkurrenter. Trots allt finns det inrikeslinjer i Sverige där konkurrensen är lägre, passagerarvolymerna större och motståndskraften mot pandemin bättre än de linjer Air Leap valt att satsa på. Kanske är en satsning som Air Norrbotten på Luleå-Stockholm Bromma värt ett försök?

Simon Ericson
flyg24nyheter

Survivors or Zombies? – Update on airlines that just won’t go away…

Things have been getting better in the aviation industry during this year, or perhaps less bad if you ask some. However, many airlines are still losing money and battling the challenge to stay afloat while COVID-requirements and passenger flows change from one day to another. Still, losing money is not new for some airlines and for a few this could be called “business as usual”. I am talking about those who are called “zombie airlines”. These are airlines which for a long time has been unprofitable and almost constantly threatened with disappearing as brands, but still they manage to survive. Some of these are fascinating case studies that we have followed for long on this blog, so an update on them, seems reasonable.

My favourite zombie airline is Alitalia, especially since I have predicted its demise many times and been wrong every time. It is a classic brand name and one with – in my view – the most elegant and classy commercial ever (link). Still, it seems as if the unfortunate tale of the Italian flag carrier has come to an end (link to article below). Well, sort of at least. All flights under the brand name of Alitalia has been cancelled and its assets are being transferred to its descendant ITA. The troubles are not over yet, as just recently the European Union deemed one of the “emergency loans” that was previously awarded to Alitalia by the Italian government as illegitimate.

South Africa Airways (SAA) is another classic brand in the airline world that has suffered a long and painful erosion of its identity. One indication of its dire situation is that when the name of the airline is googled, the question “Is South African Airways still flying?” comes up as a top result of the search. In late June (link to article below) there was news that the government had signed a memorandum of understanding with the intention to sell 51% of the airline to a private consortium. This consortium has in more recent news (link) been identified as the “Takatso consortium”, which consists of Global Airways, which is based in Johannesburg and owns the new domestic airline Lift, and a private-equity firm. According to the recent report the consortium is close to completing its due diligence before it goes through with the purchase. It remains to be seen how much freedom it will get to reconstruct SAA, which over years has proven very difficult to change, partly because of government and union resistance.

Finally we have Air India, whose troubles were reported on at this blog not long ago (link). That the airline will be privatised and taken over seem to be clear (link to article below), but who it will be remains to be seen. Tata Group has seen as a strong contender, but SpiceJet has also shown interest. Like the two previously mentioned zombie airlines, Air India has been on the ropes for a long time but attracted little interest from potential buyers, mostly because of government imposed restrictions against change and required protections of employees. Anyone with knowledge of bureaucracy in India will have an idea of the challenge a takeover of Air India could bring to the one who takes on this task.

While Alitalia probably is a brand name that will be left for memories and archives, SAA and Air India may still have a future. That will however depend on if they can be rebuilt and reformed. This will include not only financial change and the need to move towards making steady profit, but it will also require a change of company culture. It will be interesting to continue to follow these and other zombie airlines as they try to survive in the aviation industry of today.

Link to articles:
European Commission Approves €40m Aid For Alitalia
South African Airways going private
Air India Privatisation: Tata or SpiceJet, Who Will Take Charge of Maharaja? Answer Soon

Simon Ericson: Luleå-Stockholm – läge för en flyglinje till Bromma

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Luleå-Stockholm är den största inrikeslinjen i landet sett till antal passagerare och är en flyglinje som klarat sig betydligt bättre än inrikesflyget i stort under pandemin. Samtidigt ökar konkurrensen på linjer som återhämtat sig i mindre utsträckning än Luleå-Stockholm där konkurrensen är relativ låg och det finns dessutom inte någon flyglinje till Bromma flygplats från Luleå.

Under det andra kvartalet i år var antalet passagerare på sträckan Luleå-Stockholm 70 procent lägre jämfört med det andra kvartalet år 2019. Det är bättre än genomsnittet för inrikestrafiken i Sverige som under samma period var 81 procent lägre. Under hela pandemin har det varit en liknande utveckling där Luleå-Stockholm presterat betydligt bättre än inrikestrafiken i stort och bättre än linjer som Göteborg-Stockholm och Malmö-Stockholm. En anledning till detta är avståndet och med det är alternativen till andra transportmedel begränsade jämfört med sträckor som Göteborg och Malmö till Stockholm.

GOT – Göteborg, LLA – Luleå, MMX – Malmö, STO – Stockholm, AGH – Ängelholm Helsingborg

Luleå-Stockholm är den överlägset största inrikeslinjen i landet och under det andra kvartalet år 2021 flög det 77 500 passagerare på sträckan vilket kan jämföras med tvåan Malmö-Stockholm som bara hade 48 600 passagerare. Luleå-Stockholm står alltså emot pandemin bäst och har de största passagerarvolymerna, men samtidigt är det inget flygbolag som flyger till Bromma från Luleå och det är bara två flygbolag, SAS och Norwegian som flyger Luleå-Arlanda. Konkurrensen kan alltså ses om relativt låg jämfört med andra inrikeslinjer som har högre konkurrens och samtidigt inte står emot pandemin lika bra som Luleå-Stockholm.

En orsak till att Luleå inte har haft någon flyglinje till Bromma flygplats sedan 1990-talet är att de flygbolag som flyger inrikes har och har under en tid haft flygplansflottor som dominerats av turboproppflygplan. På många inrikeslinjer är skillnaden i flygtid mellan jetflygplan och långsammare turboproppflygplan liten men på en lite längre sträcka som Luleå-Stockholm blir skillnad i flygtid troligen för lång för att flygningar till Bromma med turbopropp ska vara attraktivt jämfört med jetflygplan som SAS och Norwegian flyger till Arlanda.

Pandemin – en bra möjlighet att starta upp Luleå-Bromma?
Coronapandemin har inneburit att många flygbolag har fått lägga om sina strategier och leta efter efterfrågan på andra linjer än normalt och dra ner på kapaciteten på befintliga linjer. På den svenska inrikesmarknaden skulle Luleå-Bromma vara en flyglinje som kan vara värd att testa för ett flygbolag eftersom efterfrågan är stark där jämfört med många andra inrikeslinjer. Samtidigt har konkurrensen på andra inrikeslinjer som inte återhämtat sig lika bra som Luleå-Stockholm ökat. Exempel på detta är Ängelholm Helsingborg-Stockholm där tre flygbolag finns (före pandemin var det bara två) och Malmö-Stockholm där tre flygbolag flyger (före pandemin var det bara två). Båda de skånska flyglinjer har återhämtat sig sämre än Luleå-Stockholm men ändå har det blivit fler flygbolag på linjerna.

Flygbolagen på Bromma
Om man ser på möjligheterna att börja flyga Luleå-Bromma finns det idag två inrikesoperatörer som är tänkbara, Air Leap och BRA som båda har nav på Bromma flygplats. BRA har i dagsläget inga jetflygplan i sin flotta och detta är troligen något som innebär att de inte kommer att ge sig in på Luleå-Bromma. Samtidigt har bolaget dock flugit framgångsrikt mellan Skellefteå och Bromma under sommaren med turbopropp i konkurrens med SAS. Skulle BRA däremot ta in jetflygplan i sin flotta igen kanske Luleå-Bromma är en flyglinje som är intressant?

Air Leap har precis som BRA inga jetflygplan i sin flotta. Air Leap har däremot den snabbare turboproppen Saab 2000 i sin flotta genom wet-lease avtal med Sveaflyg och Nyxair. Saab 2000 har en marschfart på 670 km/h vilket är 170 km/h snabbare än de flesta turboproppflygplan och nära ett jetflygplans marschhastighet på ungefär 800 km/h. Om man trafikerar Luleå-Bromma med ett flygplan som Saab 2000 minskar skillnaden i flygtid jämfört med jetflygplan och det kanske ökar möjligheten att lyckas locka passagerare utan att flyga jetflygplan.

Samtidigt är faktum att Luleå-Bromma inte har trafikerats på en lång tid och BRA har haft jetflygplan i sin flotta utan att testa på linjen under 2000-talet. Det är många faktorer som påverkar om ett flygbolag ser en flyglinje som en potentiell linje i sitt eget linjenät. Även om man kan minska ner flygtiden med ett flygplan som Saab 2000 eller ett jetflygplan på Luleå-Bromma och radera ut den flygtidsfördel som operatörerna som flyger från Arlanda har med sina jetflygplan är det mycket annat som påverkar. Till exempel lockas transferresenärer mer av Arlanda som är ett bättre alternativ med ett större linjenät för resenärer att kunna resa vidare på i det perspektivet. Samtidigt har många andra inrikeslinjer trafik både till Arlanda och Bromma där de båda linjerna kompletterar varandra med de olika egenskaper som Stockholmsflygplatserna har. Varför skulle detta inte fungera även för Luleå-Stockholm?

Behöver Norrbotten flygningar till Bromma?
När efterfrågan på flygresor är låg jämfört med före pandemin och flygbolag letar efter marknader där efterfrågan finns är Luleå-Stockholm både den största flyglinjen sett till antal passagerare och den av de stora inrikeslinjerna som står emot pandemin bäst. Samtidigt väljer flygbolag att gå in på andra flyglinjer där återhämtningen går sämre. Luleå har idag bara flygningar till Arlanda medan många andra inrikeslinjer har förbindelser både till Arlanda och Bromma med i en del fall dessutom fler flygbolag än vad som flyger Luleå-Stockholm. När väljer något flygbolag att satsa på Luleå-Bromma? Eller är förbindelserna mellan Luleå och Stockholm fullt tillräckliga med två flygbolag och trafik till enbart Arlanda? Många marknader sviktar medan Luleå-Stockholm står relativt stabilt, kanske det lockar flygbolag att testa att ge Norrbotten en flygförbindelse till Bromma flygplats.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Back after summer … and how are things now?

The Lund University School of Aviation blog is back (well, it has been back a few days in Swedish, but this is the first post in English for the autumn season.) As always, there is much to cover in the aviation industry, so to the post of this first day has an overview of a few things that has come up recently.

First of all, the recent news that easyJet has rejected a takeover bid from Wizz Air (link to article below) has been widely reported. The takeover bid shows who is doing well, and who is not doing so well, in the world of European low-cost travel. While easyJet has been hard hit by the pandemic and its effects on travel, Wizz Air seems to just have taken a breather to then continue its expansion. A bettered share price for easyJet probably helped to attract the bid from Wizz Air, who in one swwop could have become a pan-European and similarly sized compeititor to Ryanair. While Wizz Air is comepting with Ryanair in regards to pushing operational cost and ticket prices down, easyJet has come across as less aggressive in this regard and more as a lower-price competitor with traditional flag carriers. That times of crisis invites mergers and acquisitions is nothing new, but the bid from Wizz Air was a bit of a surprise for many and points to an interesting time ahead for lox-cost airlines in Europe.

In Asia, Philippine Airlines (PAL) has filed for U.S. Chapter 11 bankruptcy (link to article below) with the aim of a reconstruction. This means that the flag carrier of the Philippines may survive after some time of cost-cutting and rebuilding, but it certainly is not a good sign for a traditional airline that is now competing with multiple low-cost rivals at home and in Asia (Cebu Pacific, Zest, South East Asian, Air Asia Philippines being some of them). In a first step, the aircraft fleet will be reduced from 92 to 70 aircraft as some aircraft are returnd to lessors. Also, the airline will ask Airbus to delay the arrival of 13 new narrow-body jets. PAL was founded in 1941 and is knwon as the first and oldest commercial airline in Asia that still operates under its original name. Given the current situation and the increasing pressures from low-cost competition, the question is how long this brand name will be able to continue to maintain its legacy.

In the U.S., there has been a deal between the government and airlines on measures to cut emissions of greenhouse gases. The agreement sets as a goal that the airlines should decrease greenhouse gas emissions by 20 percent before the end of this decade. The increased use of sustainable aviation fuels will be one important contributor for the industry to be able to achieve this goal. What is interesting is that one of the major U.S. airlines, United, and the manufacturer Honeywell, have made large investment in the company Alder Fuels. This is to drastically increase the production of sustainable aviation fuels and United has signed up for a large amount of such fuel over the next 20 years.

And finally, developments toward universal single-pilot operations are continuing (link below). This is however progressing in careful steps and is nothing new, but an interesting update on the progress in this area. The article focuses on how two pilots should soon be enough for even longer flights, with technical system solutions allowing one crew to rest or be inactive on the flight deck, or rest outside of it. In one sense, these developments could be likened to a sort of ETOPS for pilots. Gradually, the reliability of technical systems and pilots will be tested to see how long they can be expected to preform safely without adding risk to the operation. There are certainly competing and conflicting interests around this development, but long-term the direction of manufacturers is focused on increasing use of technology to reduce the requirement of having two pilots on the flight deck at all times.

Links to articles:
European airlines jostle for position as they look beyond pandemic
Philippine Airlines files for bankruptcy
Biden, airlines strike deal to slash carbon emissions
Aviation industry looks to reduced-crew long-haul flights for cost savings

Anders Ellerstrand: Eurocontrol om flygbranschens utveckling

Mitt senaste inlägg här på bloggen skrev jag i maj och det handlade om Eurocontrol prognos för 2021-2024. Den har sedan uppdaterats och den som nu gäller publicerades i juni. Fortfarande baserar man sin prognos på jämförelser med 2019.

Prognosen har tre olika scenarier, men som synes på bilden har den faktiska återhämtningen skett snabbare än den mest positiva versionen. Det innebär att vi, på Europanivå, nu är på en nivå som motsvarar 71 % av trafiken 2019.

Siffrorna från Eurocontrol handlar mest om trafik, dvs utbudet. Man kan ju gissa att efterfrågan inte ser likadan ut, dvs passagerarsiffrorna är nog inte tillbaka på 71 %.

Fortfarande gäller att den mesta återhämtningen skett på inrikes-sidan. På listan ovan ses de mest trafikerade ‘lands-paren’ med Spanien-Spanien på topp följt av Frankrike-Frankrike och Turkiet-Turkiet. Man får gå till åttondeplatsen för att hitta annat än inrikestrafik – då i form av Spanien-Storbritannien.

Kartan ovanför visar hur det går för flygplatserna. Där leder Amsterdam med över 1000 rörelser per dag. Tvåa är Istanbul och trea Frankfurt. Storbritannien har legat lite efter Europa men nu har London/Heathrow återtagit en plats på topp-listan, med sin niondeplats.

Låg-kostnads-flyget visar en högst varierad bild. Ryanair är i topp, men fortfarande 11 % under 2019 års siffror. Wizz är nästan helt tillbaka på 2019-siffror medan easyJet ligger på minus 36 %, och Eurowings hela minus 55 %.
Hur ser det då ut hemma i Sverige? Transportstyrelsens senaste prognos är inte publicerad på deras hemsida utan den som finns är från förra året.

Då bedömde TS att vi kommer att se en återhämtning från andra kvartalet 2021 och en relativt snabb tillväxt t.o.m. 2023 för att vara tillbaka på något slags ’normalläge’ från 2024. På bilden ser vi ändå att prognosen för 2026 visar lägre siffror än 2015 och långt under rekordåren 2017-2018.

TS påpekar också att vi i Sverige såg en nedåtgående trend redan innan pandemin.

Simon Ericson: Sommaren var positiv – men vad väntar i höst?

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Sommaren var positiv för den svenska flygmarknaden. I juli flög det 62,5 procent färre passagerare till och från landets flygplatser vilket kan jämföras med juni då det flög 79,9 procent färre passagerare. Vad som väntar i höst är dock osäkert och en fortsatt återhämtning är inte säker på den svenska flygmarknaden.

I juli flög det närmare 1,6 miljoner passagerare till och från Sveriges flygplatser. Det är en ökning med 196 procent jämfört med juli år 2020 och en ökning med 83 procent jämfört med juni i år. Det är alltså tydligt att en kraftigare återhämtning skett under sommarmånaden när fritidsresandet dominerat under semester och skollov och affärsresandet har varit lägre än tidigare i år. Under både juni och juli har också flygbolagen på den svenska marknaden i många fall ökat antalet destinationer och även antalet flygningar för att matcha den ökade efterfrågan som fanns. Exempel på detta är att SAS och Norwegian öppnade upp flera nya destinationer runt Medelhavet under sommaren och på inrikesmarknaden tillkom trafik på populära sommardestinationer som exempelvis Gotland.

Både juni och juli var två månader som utmärkte sig positivt med en tydligare ökning av passagerare jämfört med tidigare månader under året, se figur 1. Det har framförallt varit inrikestrafiken som tappat minst på pandemin och så var även fallet under juli. Jämfört med juli år 2019 var antalet inrikespassagerare 53,7 procent i juli medan antalet utrikespassagerare var 64,9 procent lägre. Många verkar alltså ha stannat hemma även under sommaren i år med hemester medan utrikes resor fortsatt varit mer osäkra och begränsade på grund av restriktioner kopplade till pandemin.

Även antalet avgångar och ankomster i Sverige ökade under sommaren jämfört med våren. En tydlig ökning kan ses i början av juli, se figur 2, där medeltalet över sju dagar ökade. Under den första halvan av augusti nåddes en toppnotering med endast 44 procent färre flygningar i svenskt luftrum jämfört med samma period år 2019. Därefter kan sedan en negativ trend återigen ses med ett minskat antal flygningar som i skrivande stund har stabiliserat sig runt en minskning med 50 procent jämfört med samma tidpunkt år 2019.

Att antalet rörelser gått ner något efter sommaren och en period med stort fritidsresande indikerar att flygbolagen inte ser lika positivt på hösten som sommaren. Troligen är detta också så som utvecklingen kommer att se ut med en höst där återhämtningen inte kommer att ske på samma sätt som under sommaren. Det finns ett flertal orsaker till detta för den svenska marknaden men främst är att affärsresenärerna fortsatt är få och att rekommendationer om att jobba hemifrån ligger kvar. Därav är efterfrågan på flygresor bland affärsresenärer fortsatt låg och hur affärsresandet kommer att utveckla sig under hösten är en huvudfaktor för hur flygets utveckling i Sverige kommer att se ut.

Det finns prognoser som pekar på en ökad smittspridning av coronaviruset under hösten igen och detta kommer också att dämpa flygets återhämtning gällande både affärsresenärer och fritidsresenärer. Införs det strängare restriktioner och karantänskrav igen kommer resandet troligen att minska igen, men en möjlighet är vaccinpass som förhoppningsvis kan göra resandet utrikes stabilt igen efter ett år av plötsliga förändringar av reserestriktioner och karantänskrav i Europa. Reserestriktioner mellan länder påverkar inte inrikestrafiken, men den svenska inrikestrafiken har ändå utmaningar framöver.

Flygets klimatpåverkan och flygskam var en huvudfaktor bakom ett minskad inrikesflygande före pandemin och detta är något som också finns kvar nu. Flygbolag, flygplatser och flygtrafikledningsföretag och många fler måste fortsätta arbetet mot ett hållbart flyg och flygets klimatpåverkan är något som kan komma att vara en negativ faktor i återhämtningen jämfört med exempelvis återhämtningen för snabbtåg.

Det finns alltså gott om utmaningar och osäkerheter inför hösten och på detta kommer också en ökad konkurrens. Exempel på detta är att i oktober börjar Ryanair att flyga från Stockholm Arlanda Airport med en rad utrikeslinjer och även enstaka inrikeslinjer, och den konkurrens som redan syns på inrikesmarknaden där de stora aktörerna före pandemin, SAS, BRA och Norwegian fått ökad konkurrens genom Air Leap-koncernen samtidigt som antalet resenärer är färre. Även i höst och längre fram är troligen ökad konkurrens att vänta och en ökad konkurrens framöver är något som även SAS lyfter fram i sin kvartalsrapport som släpptes den 1 september.

Sammanfattningsvis är det en osäker höst som den svenska flygbranschen går till mötes. En återhämtning som setts under sommaren kommer med stor sannolikhet inte att ske och utvecklingen i höst beror till stor del på hur pandemin och affärsresandet utvecklas. På många håll är dessutom konkurrensen mellan flygbolagen stor om de passagerarmängder som finns och flygskam hämmar troligen återhämtningen på den svenska flygmarknaden ytterligare i höst.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Summer Holiday on the Blog of Lund University School of Aviation

That is it. Lund University School of Aviation will go on summer holiday and return a few days into September (just after a Human Factors course will have been delivered to the great students on our current Bacehlor program).

To see faithful readers through two months of no new posts, here is a recap of those that has gained a lot of attention so far in 2021.

When it comes to posts in English the two recent ones on unruly passengers (link and link) have been read by many, and so was the one about a brave new future for aviation after COVID (link). Hopefully there will be many more posts in English to come as we proceed with publishing more in this language given the response from readers.

As for posts in Swedish, the prolific writer Anders Ellerstrand has produced many that got a lot of attention, with these being some of them:
Anders Ellerstrand: Eurocontrol sammanfattar 2020 och tittar fram emot 2021
Anders Ellerstrand: Människan i framtidens flygsystem – Del 1 (hela serien hade många läsare!)

I hope all of you get a great summer. See you all in September!

Simon Ericson: Förbättring för flygplatserna i maj

Besök gärna Simons webbsida flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen.

Antalet passagerare på landets flygplatser ökade med 22 procent i maj jämfört med april och med 483 procent jämfört med maj år 2020. Det är alltså en positiv trend för flygresandet i Sverige just nu, men det är fortsatt långt kvar till nivåerna före pandemin då maj hade närmare 88 procent färre passagerare jämfört med maj år 2019.

Från att många flygplatser hade noll passagerare i maj år 2020 till att ett antal flygplatser fått tillbaka passagerare och samtidigt presenterar den bästa månaden under år 2021 visar att återhämtningen för det svenska flyget var positiv under maj. Totalt ökade antalet passagerare med 483 procent i maj på landets svenska flygplatser jämfört med maj år 2020 visar en sammanställning gjord av flyg24nyheter med data från Transportstyrelsen.

Stockholm Arlanda var som vanligt störst i maj med 271 190 passagerare vilket är en ökning med 353 procent jämfört med maj år 2020 då trafiken var mycket låg i hela landet. Tvåa är Göteborg Landvetter med 64 370 passagerare (+1 220%), följd av Malmö 30 825 (+746%), Stockholm Skavsta 30 268 (+833%) och Luleå (+279%) som rundar av topp fem. På sjätte plats återfinns Stockholm Bromma som fått upp farten under maj med en ökning på 8 990 procent av passagerare jämfört med maj år 2020. Antalet passagerare ökade även med närmare 160 procent i maj jämfört med april och den främsta orsaken till ökningen är BRAs återlansering av reguljär flygtrafik till och från cityflygplatsen.

I botten återfinns flygplatserna Borlänge, Linköping, Norrköping, Sälen och Trollhättan Vänersborg som alla hade noll passagerare i maj. I juni förväntas dock bättre passagerarsiffror för Linköping eftersom KLM återupptagit sin trafik från Amsterdam. I botten finns även flygplatser som Jönköping, Karlstad och Kristianstad som inte haft någon reguljär passagerartrafik under pandemin och det finns inga officiella planer på att dra igång någon trafik igen förutom på Kristianstad där lokala Skåneflyg ska börja flyga under årets andra halvår. Även Växjö placerar sig i botten med endast 15 passagerare i maj men under juni har den småländska flygplatsen fått tillbaka trafik med Ryanair och Wizz Air. Ännu ett tecken på återhämtning.

Jämfört med före Coronapandemin
De flygplatser som stod emot pandemin bäst är fortsatt flygplatser i de norra delarna av landet där flyget är ett viktigare transportslag än i de södra delarna. Ytterligare en anledning till att norrländska flygplatser generellt sett klarar sig bättre är att flera av flygplatserna har upphandlad flygtrafik till Stockholm.

Sveg, som har upphandlad flygtrafik, klarade sig bäst bland landets flygplatser jämfört med maj år 2019 med en minskning på drygt 45 procent. Därefter kommer ännu en flygplats med upphandlad flygtrafik, Hemavan Tärnaby med en minskning på 57 procent. Bakom de två flygplatserna som klarade sig bäst i maj kommer fler norrländska flygplatser, Kiruna, Arvidsjaur, Lycksele och värmländska Torsby som fått tillbaka sin upphandlade trafik till Stockholm Arlanda via Hagfors. Även Visby klarade sig relativt väl i maj med en minskning på 75 procent jämfört med maj år 2019. Samtidigt som de flesta norrländska flygplatserna presterar relativt väl finns det undantag. Örnsköldsvik och Sundsvall som har en gemensam upphandlad flyglinje till Stockholm Arlanda hade 98 respektive 99 procent färre passagerare i maj jämfört med maj år 2019. Varför dessa flygplatser inte klarar sig lika bra kan bero på att utbudet av antalet avgångar med flyg är lågt och att för Sundsvalls del trenden med att allt fler reser med tåg till Stockholm ökar.

Inrikes och utrikes
Det är fortsatt inrikestrafiken som återhämtar sig bäst. I maj ökade antalet inrikespassagerare med 629 procent medan antalet utrikespassagerare ökade med 408 procent jämfört med maj år 2020. Jämfört med före Coronapandemin låg inrikestrafiken 84 procent lägre och utrikestrafiken 90 procent lägre i maj. Trenden med att man främst reser inrikes för att undvika test- och karantänskrav fortsätter och ett starkt inrikesresande under sommaren förväntas med ”hemester”. Samtidigt kommer troligen utrikestrafiken att få upp återhämtningstakten under sommaren efter att flera turisterländer öppnar upp och vaccinationspass och vaccinationsprogrammen i Europa går framåt. Även EASA och ECDC:s (EU:s smittskyddsmyndighet) nya riktlinjer till EU-länder om att låta vaccinerade och de som haft COVID-19 inom 180 dagar från resans dag ska undantas från test- och karantänskrav kommer bidra till ett ökat utrikesresande om länderna väljer att använda sig av riktlinjerna.

Sommaren förväntas ge ett ökat resande när reslusten är stor bland fritidsresande efter att inte kunnat resa på över ett år. Troligen kommer utrikestrafiken att fortsatt vara begränsad på grund av pandemin medan inrikestrafiken även denna sommar kan dra nytta av mer semesterresor hemma i Sverige.

Simon Ericson
flyg24nyheter

Unruly passengers – Research and Reality?

The topic of the post last week here at the blog of Lund University School of Aviation was unruly passengers and that got a lot of attention and interest. That post can be found here – link.

Given this attention and that this is an important topic for cabin crew and everyone who interacts with passengers in the aviation industry, a return to the topic seemed reasonable. This time I decided to do a bit of a literature search to see what there is in regards to published research on the topic. While the experiences of crew, staff and airlines that suffer the consequences of the unruly behaviour of passengers should be in focus, as well as how to manage such situations, the question was to what extent this has been a focus for research.

A remarkable amount of the limited research literature on this topic is about the legal aspects of it. The relevance, limits and need to update the 1963 Tokyo Convention, the Montreal Protocol etc. has been published in journals of aviation law and other journals focused more broadly on aviation. These articles highlight the problems with a lack of shared and coherent descriptions of offenses to be used in domestic legal systems, the absence of a definition of good order and discipline on an aircraft and the thorny issues of jurisdiction (Vecchio, 2017).

This links to the frustrating experiences of crew and staff of too often feeling unsupported by the law and law enforcement when it comes to unruly passengers. In fact some countries may not in their legal system have appropriate laws that can be applied to situations with unruly passenger behaviour. The literature points to many shortcomings that should be addressed to protect crew, staff and operations from unruly passengers. However, it is not difficult to see that agreeing and implementing such legal structures probably is as big a challenge as any other agreement between countries in regards to legal matters. Sadly, the most researched area of the tools of unruly passengers – legal aspects – seem to be one where limited progress has been made.

More interesting than an international legal perspective is the day-to-day perspective of how unruly passengers affect crew and staff. This has not been given even less attention in research but a review of this was published last year (McLinton et. al. 2020). This research looked for research articles on the topic between 1985 and 2020 and found 19 that met the criteria of being focused on air rage and unruly passengers and were published in peer-review journals. This comes across as an abysmal number for a topic that is of such importance to the crew and staff who have to manage such situations. It is unfortunately consistent with the limited research focused on other areas of cabin crew and ground staff work in the aviation industry. The review article is however useful and summarises the 19 articles in four main areas, in a way that is readable and it is worth a read beyond the short summary presented here.

1. Frequency and characteristics of DABP (Disruptive Airline Passenger Behaviour)
The problem of underreporting is brought up here, making any reported number on DABP dubious. With this in mind, the trend of an increasing number of events was recorded from the mid-1980s to the mid-2000s (except in one study). After this the number of events seem to have stabilised. Whether this represents a real stabilising trend, perhaps due to actions taken in response to the increasing number of events, or underreporting is difficult to assess. There is however some reports about an increasing seriousness to events after the mid-2000s, but overall the assessment is that the proportion of serious events have been stable in recent years.

2. Frequency of type 2 events – physical abuse
As per IATA data from 2016 12% of reported events were at Level 2, i.e. physical abuse. Like for the frequency and characteristics of DAPB, numbers vary widely between studies and especially between studies in different countries. Regardless of the details in different studies, the numbers show that it is likely that most crew and staff working with airline passengers for a longer time will have experienced events of physical and sexual abuse. Compared to other female dominated professions (nursing, teaching etc.) female cabin crew are at higher risk for sexual abuse. It should also be noted that in one study the frequency of sexual abuse from superiors and co-workers was as only slight lower than that from passengers. This indicates that DAPB may be part of a broader workplace problem. Overall, the little research there is on this shows that much more is needed.

3. Consequences of DAPB for crew well-being and training
The article writes quite a lot about this, but again from a limited amount of research. As expected, there are many negative consequences for those who experience DAPB, such as dread of similar events happening again, doubts about staying in the profession, emotional exhaustion, fatigue, aggression and social anxiety, lower self-esteem and effects on physical health. It is concluded that this area and under-researched, with almost no research on absenteeism and staff turnover due to DAPB.
When it comes to training only a handful of studies are available. The effectiveness of training is difficult to measure or assess given that DAPB events are infrequent and unpredictable in nature, i.e. relating training to actual events to measure effectiveness remains a challenge. There seems to be no doubt that more training, including more scenarios and role-playing could be helpful but more research is needed to validate the effectiveness of training.

4. Factors explaining DAPB
In general the most common factors explaining DAPB are alcohol/medications and illegal smoking, medications and drugs and poor customer service. Different studies put alcohol as the reason for DAPB at 40-80%. IATA reports 31% related to alcohol/intoxication and 26% for non-compliance with smoking regulations. In regards to medications and drugs there is not data, only case studies. Overall such anecdotal evidence points to that there is a higher risk of abuse with medicated passengers. When it comes to customer service, better service offerings are linked to a lower risk of DAPB. While poor customer service may not directly cause DAPB it makes other passengers more supportive of unruly behaviour. Also, airport stressors (e.g. waiting, queuing, crowds, security controls) and aircraft stressors (e.g. limited space, noise, temperature) have been linked to DAPB. Finally, passenger characteristics and “travel mores” (customs and behaviours) have also been linked to DAPB, especially the increase of inexperienced passengers and a greater sense of entitlement among passengers.

Overall, the review of literature shows that there is a need for more research in the field of unruly passengers, on practically all of the aspects linked to it. Still, the limited research that is available could also be more closely reviewed by airlines and useful parts extracted for implementation and used in training.

Given the attention this topic got from readers it would be interesting to receive stories direct from those who experienced DAPB events. They could then be put together in a follow up post to compare the research with reality. If anyone wants to contribute with a story, please send it to: nicklas.dahlstrom@tfhs.lu.se

References:
McLinton, S. S., Drury, D., Masocha, S., Savelsberg, H. & Lushington, K. (2020). “Air Rage”: A Systematic Review of Research on Disruptive Airline Passenger Behaviour 1985-2020. Journal of Airline and Airport Management, 10(1), 31-49.
Vecchio, V. (2017). Securing the Skies from Unruly Passengers: The Montreal Protocol Doesn’t Fly Far Enough. Issues in Aviation Law and Policy, 17(2), 257-276.

Simon Ericson: Flygbolagen gör sig redo och hoppas på sommaren

Besök gärna Simons webbsida www.flyg24nyheter.com för fler flygnyheter på svenska från flygbranschen över hela världen

Ännu en sommar ser ut att till största del tillbringas på hemmaplan i Sverige. Detta ser även flygbolagen som riktar in sig på inrikestrafik men det finns även en hel del utrikeslinjer som väcks till liv igen under sommaren när vaccinpass och en för stunden minskande pandemi i Europa ser ut att få igång resandet.

De senaste veckorna har kapaciteten från flygbolagen i Europa ökat betydligt mer än i övriga delar av världen enligt CAPA och även närmat sig övriga världsdelar efter en tid när kapaciteten i Europa legat långt efter resten av världen. I slutet av maj var kapaciteten, mätt i antal stolar, 59,9 procent lägre jämfört med år 2019 i Europa vilket kan jämföras med i slutet av februari i år då stolskapaciteten var ungefär 75 procent lägre jämfört med år 2019. Europa är dock fortsatt den världsdel med lägst stolskapacitet jämfört med före pandemin och den världsdel som är närmast Europa är Mellanöstern som har en kapacitet som är 54,4 procent lägre jämfört med före pandemin. I topp ligger Nordamerika där kapaciteten endast är 30,0 procent lägre än före pandemin enligt data från CAPA. Trots Europas dåliga utgångsläge syns ljuspunkter inför sommaren och om kapaciteten når upp till 50,0 procent av 2019 års nivåer är det en bra utveckling menar CAPA i en analys om den europeiska flygmarknaden. Ytterligare lättnader i reserestriktioner och inresekrav kan komma att förbättra utvecklingen och även om kapaciteten når upp till 50 procent av år 2019 återstår det att se hur många passagerare som kommer att resa.

Sverige och utrikestrafiken
I Sverige syns tecken på en ljusning. Flygbolagen startar nya linjer och återupptar gamla samtidigt som det är låga biljettpriser och hög konkurrens på många linjer vilket bör öka återhämtningen av passagerare men på bekostnad av lönsamheten. I sommar kommer Sverige att få flera utrikeslinjer tillbaka när främst SAS och Norwegian expanderar från Stockholm Arlanda och Göteborg Landvetter. SAS återupptar bland annat flygningar till Milano, Aten, Split, Alanya, Beirut och Sankt Petersburg i juni och även flyglinjen Göteborg-Palma är tillbaka i bolagets flygprogram. Enligt SAS hemsida kommer man även att återuppta en rad andra utrikeslinjer under sommaren.

För Norwegians del handlar det nu om en återkomst till Sverige som började med inrikesflygningar i slutet av maj som kompletteras med linjer till Oslo och Malaga. Under juni och juli expanderar man ytterligare med flygningar till bland annat Köpenhamn, Nice, Palma, Alicante, Barcelona, Faro, Aten, Dubrovnik, Split och Rom, Rhodos, Prag, Larnaca, Krakow, Budapest och Belgrad från Stockholm Arlanda. Även från Göteborg blir det flyg med Norwegian till Malaga och Alicante. Det är alltså ett tydligt sommarsemesterfokus för både SAS och Norwegian i sina expansioner nu vilket är helt logiskt med tanke på årstid och att många längtar efter att besöka Medelhavets varmare klimat.

Noterbart är även att Linköping får tillbaka sin linje till Amsterdam med KLM som dock kommer att göra ett uppehåll i juli och början av augusti på grund av banarbete på Linköping City Airport. Dessutom tillkommer fler flyglinjer från fler flygbolag än SAS och Norwegian under sommaren. Ett exempel är Vuelings flyglinje till Barcelona från Göteborg.

Inrikes – Gotland i fokus
Inrikestrafiken går vanligtvis ner under sommaren när affärsresandet minskar, men precis som förra året lär det mönstret inte att synas i år. Detta eftersom affärsresandet är lågt och istället kan en ökning av resenärer ses under sommaren när fritidsresandet ökar under semestrarna. En sommardestination i Sverige är Gotland och det märks hos flygbolagen. Redan under sommaren år 2020 var Visby-Stockholm en linje med hård konkurrens och så blir det även i år. SAS, Norwegian, Air Gotland och BRA kommer att flyga på linjen där de två första flyger till Arlanda och de två sistnämnda till Bromma i Stockholm. SAS satsar på en daglig avgång mellan Gotland och Stockholm med en mix av Airbus A320neo (180 stolar), ATR 72 (70 stolar) och CRJ-900 (90 stolar) medan Norwegian ska flyga fyra gånger i veckan med sina Boeing 737-800 som har plats för 186-189 passagerare vilket troligen är i största laget för linjen, särskilt i hård konkurrens.

BRA och Air Gotland som flyger till Bromma satsar däremot mer på ett större antal avgångar med mindre flygplanstyper. BRA flyger med ATR 72 (72 stolar) och Air Gotland med Saab 340/ATR 72 (34/72 stolar). Både Air Gotland och BRA kommer att flyga upp till fem avgångar per dag mellan Visby och Stockholm och även komplettera detta med andra linjer till Gotland som inte går via Stockholm, något som är en bristvara. De ”andra” linjerna är för Air Gotlands del direktflyg mellan Göteborg och Visby samt Ängelholm Helsingborg och Visby. BRA kommer också att flyga Göteborg-Visby men även Malmö-Visby. Det kommer alltså även bli konkurrens på direktflygningar mellan Göteborg och Visby i sommar.

Det är inte bara på flygningar till Gotland som konkurrensen ser ut att blir hård. Flyglinjen Ängelholm Helsingborg-Stockholm som före pandemin hade två flygbolag, kommer att flygas av tre flygbolag i sommar, Air Skåne, BRA och SAS. Även Halmstad-Stockholm och Skellefteå-Stockholm får konkurrens i sommar vilket inte var fallet sommaren före pandemin. Samtidigt som de större flyglinjerna i vissa fall fått mer konkurrens än tidigare är det flera flyglinjer som kommer att gapa tomma i sommar. Till exempel kommer Ronneby inte att ha någon flygtrafik till Bromma och Kristianstad som med närhet till Åhus och Österlen är en sommardestination kommer också att stå utan flygningar till Stockholm.

Två, för sommaren, nya flyglinjer som troligen tillkommer på grund av pandemin och hemestrandet är Stockholm Bromma-Sälen och Ängelholm Helsingborg-Sälen. Det är BRA som kommer att flyga de båda, traditionellt sett, vinterlinjerna under sommaren och det ska bli intressant att se hur dessa utvecklas. Även utvecklingen för linjen Skellefteå-Göteborg som tillkommer under sommaren ska bli intressant att se.

Sommaren år 2021 ser ut att kunna bjuda på betydligt mer flygplan att se på uppe i himmeln än år 2020. Något som är perfekt när sommaren ska avnjutas, förhoppningsvis ibland i ett flygplan och annars i en solstol utrustad med Flightradar-appen, något att dricka och solkräm. Mycket mer än så behövs inte.

Simon Ericson
flyg24nyheter