Home » Drönare (Page 2)
Category Archives: Drönare
Anders Ellerstrand: Drönare, del 2 – U-space
Detta är del två av fem från Anders Ellerstrands serie av inlägg om drönare, avsnitt 1 finns här: länk
I detta avsnitt berättar jag om några tankar kring hur drönarutvecklingen kan komma att ske på låga höjder. Det bygger på dokumenterade planer men räkna med att den faktiska utvecklingen kan bli annorlunda jämfört med vad man tror nu.
Ett nytt begrepp när det gäller drönare är ”U-space”. Namnet för tankarna till ett nytt luftrum speciellt avdelat för drönare. Det är inte fullständigt fel eftersom det i stor utsträckning handlar om verksamhet på mycket låg höjd, under 500ft och i okontrollerad luft. U-space är emellertid mycket mer än luftrum. Begreppet används för att beskriva en uppsättning av nya tjänster och procedurer som behöver tas fram. Dessa kommer att vara beroende av digitalisering och automation för att möjliggöra drönar-operationer av stora volymer och med ett gränssnitt mot bemannat flyg, mot traditionell flygtrafikledning och mot myndigheter. Hela 85 % av den ekonomiska potentialen för drönare beräknas uppstå tack vare U-space.
U-space är alltså ett slags ramverk som ska kunna användas för såväl allmänhet som kommersiella operatörer och myndigheter. Det tas fram system för att förmedla information och varningar. Dessa bygger på en två-vägskommunikation där drönaren kontinuerligt ger information om sin aktivitet, information som kan som tas emot av andra operatörer, av polis och av ATC m.m., vilka i sin tur förser operatörerna med information, bl.a. om tillgängligheten till olika delar av luftrummet.
Många drönare kommer att ha system för att själv upptäcka och undvika hinder. Luftrumsinformation kommer att uppdateras dynamiskt med t.ex. tillfälliga restriktions-områden som kan upprättas med kort varsel. För att få tillgång till informationen måste drönaroperatören ansluta sig till en ”U-space service provider” och det förväntas finnas flera sådana som konkurrerar på samma marknader och i samma geografiska områden.
I nästa avsnitt ska jag ge en beskrivning av hur U-space förväntas utvecklas i flera steg de närmsta 15-20 åren.
Anders Ellerstrand: Drönare, del 1 – Utvecklingen i Europa
Drönare används som ett generiskt begrepp för obemannat flyg. De kan vara styrda av pilot (RPAS – Remotely Piloted Aircraft System) eller automatiserade. De blir allt fler och förekommer i allt fler sammanhang. Det är vanligt att läsa att t.ex. myndigheter inte hänger med i denna utvecklingen och att det saknas regelverk. Vi har sett många rapporter om de problem som drönare kan orsaka för annan flygtrafik. Det betyder dock inte att utvecklingen står stilla. Det finns en hel del arbete gjort och ännu mer pågår och något av detta tänkte jag rapportera om i en serie artiklar här på TFHS-bloggen.
Det traditionella flyget går bra och trafikökningarna är stora. Tusentals flygningar hanteras dagligen i det europeiska luftrummet. När utvecklingen av drönare nu börjar ta fart kommer vi emellertid istället att ha hundratusentals styrda eller automatiserade farkoster utan pilot ombord som förväntar sig tillgång till det europeiska luftrummet med god service och fortsatt hög flygsäkerhet. Det kommer att krävas tillgång även till kontrollerat luftrum, till kontrollerade flygplatser och till luftrum inne i städer.
Vi kommer att se drönare av många olika slag; från enkla leksaker till avancerade och fullt certifierade plattformar. Dessa olikheter kommer att återspeglas i vilka möjligheter dessa drönare ges. Kraven på såväl drönaren som operatören kommer att bero på vilken miljö den ska använda och hur den ska operera.
EU har förklarat (Helsingfors-deklarationen om drönare november 2017 – länk) att en europeisk marknad för service till drönare ska öppna 2019. Under 2018 förväntas en europeisk UAS-förordning och ICAO kommer med sina första nya regelanpassningar för RPAS pilot-certifikat. I årets utgåva av ”European ATM Master Plan” kommer det att finnas med en färdplan för integrering av drönare i alla typer av luftrum.
En viktig drivkraft är som vanligt pengar. Verksamhet med drönare förväntas bli en marknad som genererar 10 miljarder € årligen 2035 och tusentals nya arbetstillfällen. Det här är naturligtvis lockande men för att göra det möjligt kommer det också att krävas investeringar; i teknik, infrastruktur och nya system. I kommande artiklar i ämnet ska jag fördjupa mig lite mer och försöka beskriva den tänkta utvecklingen framöver.
Mer läsning:
Allmän drönarinfo från EASA: Länk
Flygplan och drönare i samarbete för underhållsinspektioner
Här på bloggen har relationen mellan flygplan och drönare mest tagits upp från dess problematiska sida (länk). Det finns naturligtvis också många möjligheter till att använda drönare till förmån för flygplan och em sådan möjlighet har utvecklats av Airbus. Det är AINonline (länk nedan) som tagit upp denna nyhet. Det handlar om en drönare för de inspektioner av flygplna som är en del av tekniskt underhåll för flygplan. Drönaren har bland annat kamera, lasersensorer för att undvika hinder, samt olika former av program för att kunna genmföra inspecktioner.
Det är Airbus dotterbolag Testia (länk) som har utvecklat denna drönare, med speciellt fokus på inspektioner av de övre delarna av flygplanskroppen. Detta genomförs via en planerad flygbana och de deatjerade bilder som tas under denna skickas vidare till en databas och analyseras med hjälp av ett program för detta syfte. Programmet jämför bilderna med flygplanets digitala motsvarighet och skillnader kan sedan generera en rapport för fortsatt analys. Med allt mer av AI och machine Learning är analysdelen förmodligen något som kan komma att utvecklas allt mer.
Denna drönare och dess process för inspektion kan korta ned tiden för mmanuellt utförda visuella inspektioner till hälften av vad de är idag, samtidigt som det leder till bättre rapporter. Detta låter trovärdigt med tanke på hur försikitgt som man mpste förflytta sig runt ett flygplan under en inspektion och hur svårt det kan vara att se vissa delar. För närvarande är systemet och inspektionsprocessen under certifiering av EASA och beräknas vara godkänt i slutet av innevarande år. Fler flygbolag har visat intresse och även underhållsorganisationer kommer att kunna ta del av systemet.
Airbus är inte de enda som har utvecklat drönare för denna typ an användning. Företaget Blue Bear Systems har utveckalt sitt RISER Inspection System (länk), vilket används av Easyjet. Ett annat företag med samma, eller liknande produkt är Donecle (länk). En snabb sökning visar att det verkar finnas en hel del företag som redan kan erbjuda eller håller på att utveckla denna typ av tjänst. Vi kan nog räkna med att drönare kommer att surra runt större flygplan som en del av inspektioner
Länk till artikel:
New Airbus Drone in Works for Mx Inspections
Hur går det med det där med “flygande bilar”?
Att striden om flygets framtid till stor del står mellan det stora tillverkarna Boeing och Airbus är inte speciellt överraskande, men att den även handlar om “flygande bilar” eller “flygande taxi” är mer oväntat. Men enligt en artikel på Bloomberg nyligen (länk nedan) är det så det står till med den mindre vardagliga och mer visionära delen av flygindustrin just nu. Detta har tagits upp tidigare på bloggen, men då mer med fokus på autonoma flygtaxi, speciellt i Dubai (länk).
Boeings VD Dennis Muilenburg har sagt om flygande bilar att “I think it will happen faster than any of us understand”. Han fortsätter med att påpeka att det redan flyger omkring prototyper och att utveckling av regler och ett passande flygtrafiksystem för dessa fordon måste påbörjas (vilket är mycket komplicerade frågor). Visionen om horder av självstyrande flygande bilar och taxi har funnits länge i böcker och filmer om framtiden, men när Boeing talar om det som något nära förestående känns det mer verkligt än tidigare.
Om än tråkigare, så är det viktigt att komma ihåg detta perspektiv avseende juridiska och planeringsaspekter när nya företag är ute och jagar uppmärksamhet och pengar för sin utveckling. Vi kan alla tycka att det är spännande med sådana här planer och vem av oss skulle inte vilja ha en flygande bil? (Ok, kanske alla som inte är flygrädda, det finns säkert de som med skräck tänker på en flygande bil.) Men det är en sak att få fram ett teknologiskt fungerande flygande fordon och en annan att få detta fordon att fungera i stor skala i ett komplext samhälle. Så tänk efter innan du bokat beställningen på den där flygande sportbilen som du alltid drömt om.
Airbus satsar på samma nisch, men sitt Vahana koncept (länk). Uber har också planer (länk), men det har inte hörts mycket nytt om dessa på ett tag. Även Kina har sitt koncept, kallat Ehang (länk). Så inte bara att stora företag satsar på detta område, utan att så många gör det säger något om vad vi kan förvänta oss avseende utveklingen de närmaste åren.
Mitt i all optimism är det dock viktigt att ha mer än ett perspektiv. Att få luftfartsmyndigheter att godkänna dessa nya farkoster kommer att vara ett stort steg som måste tas. Dessutom måste det finnas standards för dessa fordon och hur de ska användas. Och då har vi inte ens börjat tala om hur luftrummet ska organiseras för att hantera denna trafik – tillsammans med drönare, flygplan, helikoptrar och annan flygande trafik. En professor i aeronautisk vetenskap, Johan Hansman, vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) kommentarer detta med att “Nothing like this has been certifierad yet” och “People at the FAA are worrying about how to do it, but nobody knows how to do it yet.” Så det finns mycket att tänka på, forska om och diskutera innan det är dags att hoppa in i den flygande taxin för en kort resa till arbetet, gymmet eller affären.
Länk till artikel:
Boeing Is Getting Ready to Sell Flying Taxis
Center för drönarrelaterad forskning vid TFHS
Den spännande utvecklingen inom drönarområdet kommer att få understöd från TFHS sig i och med att rektor för Lunds universitet har beviljat medel för ett projekt för att skapa en trärvetenskaplig plattform för drönarrelaterad forskning. TFHS kommer som del av Lunds Tekniska Högskola (LTH) att koordinera projektet, vilket kommer att involvera mer än 25 forskare samt flera organisationer och företag. Detta är ett treårigt projekt med fokus på följande områden:
1. Drönares förutsättningar att användas för att möta samhällsutmaningar, vilket handlar om hur drönare kan användas för olika uppgifter på bästa sätt.
2. Systemautonomi. En viktig aspekt i att skapa meningsfulla tillämpningar för drönare att hantera samhällsutmaningar är att skapa autonoma system av drönare. Det gäller autonom flygning, flygning i grupper av drönare, men också autonom datainsamling och analys (exempelvis bildhantering och analys).
3. Dataanalys. Detta handlar om användning av kameror och sensorer, samt om hur data från dessa kan analyseras.
4. Beräkning. Detta är också kopplat till analys, men med fokus på den beräkningskapacitet och datorkraft som behövs för detta.
5. Legala och etiska aspekter, vilket handlar frågor som integritet, möjligheter till övervakning, tillstånd och andra frågor som måste hanteras för att användning av drönare ska fungera i samhället.
6. Framtidens flygning. Här finns fokus på hur framtidens drönare kommer att flyga avseende energisystem och aerodynamik, men också biologi för att kunna utveckla Mer energieffektiva sätt att flyga.
Projektet involverar också externa parter, som till exempel företag som använder drönare som verktyg i sitt tjänsteutbud, drönartillverkare, andra lärosäten, myndigheter och flygledningsorganisationer. Tanken är att gruppen av externa aktörer ska växa under projektets tre år och därefter kunna fortsätta av egen kraft.
Från TFHS sida betonar man att man är “mycket glada och stolta att etablera TFHS som en integrerad institution vid Lunds universitet, en som är med och driver forskningsfronten och utvecklingen i samband med en mängd andra forskare och discipliner vid universitetet och i det omgivande samhället”.
Det är viktigt att forskning tar sig an vardag och verklighet samt driver utveckling, vilket är vad detta projekt avser göra. För TFHS del är det viktigt att finna en bredare roll i att ta ansvar för kompetens och utveckling av flygverksamhet i Sverige, vilket detta projekt ger möjlighet till. Detta spännande projekt kommer dessutom säkerligen att bidra med material till en hel del inlägg om drönare här på bloggen.
Drönare – hur farliga är de för flygplan?
Hur drönare och flygplan ska samsas i luftrummet är ännu inte helt klart. En aspekt som tagits upp av detta är risken för kollisioner mellan drönare och flygplan (tidigare blogginlägg om detta: länk). En rapport från UK Department of Transport, tillsammans med brittiska pilotförbundet BALPA och den militära flygmyndigheten i UK, har tagit upp denna fråga i en nyligen presenterad studie (länk nedan). Namnet på studien är “Small Remotely Piloted Aircraft Systems (drones) Mid-Air Collision Study”.
Denna studier mål var att hitta den lägsta hastighet som kan leda till kritiska skador för olika delar av flygplan, helikoptrar eller andra flygande farkoster med människor i. I korta ordalag har man kommit fram till att helikoptrar som har vindrutor som inte är certifierade för att klara fågelkollisioner också är känsliga för drönarkollisioner vid normala hastigheter, vilket även gäller rotorblad. Större passagerarflygplan har vindrutor kan klara drönarkollisioner för drönare upp till 1.2 kg vikt, men för drönare som väger mer än 4 kg kan kritiska skador uppstå vid höga men realistiska hastigheter. Även drönarens konstruktion spelar roll för risken för skador på ett flygplan, med möjlighet till större skador från drönare än vid fågelkollisioner.
Det var dock inte oväntat att denna studie skulle ifrågasättas av drönarpiloter. Detta har gjorts på ett sakligt sätt i en artikel på sajten donrelife.com (länk nedan). Bland annat kritiseras studien för att bara ha publicerat en 18 sidor lång sammanfattning, vilken är långtifrån som så detaljerad som 195 sidors studie som FAA publicerat (länk nedan). I denna konstateras att: “The crash test results and subsequent analysis strongly suggest that RCC-based thresholds are overly conservative because they do not accurately represent the collision dynamics of elastically-deformable UAS with larger contact areas in comparison to the metallic debris analysis methods for high speed missiles on the national test ranges.” Denna kritik finns med i artikeln på dronelife.com, att jämförelsen av formen för en drönare har inte representrats i försöken, inte heller att dessa ofta är täckat av plast som tar upp energi vid en kollision, utan istället har mer “kantiga” eller “spetsiga” föremål använts. Dessutom framförs kritik hur försöken med en 4 kg drönare utfördes, vilken var för stor för att hanetras som andra drönare.
Det är inte lätt för en icke-expert på detta område att avgöra vad som är rätt eller fel i studien och den kritik som framförs. Att studien inte tog upp drönarkollisioner med motorer på flygplan är en rimlig sak att poängtera, om än att detta säkert kommer att tas upp i en senare studie. En annan sak som är svår att bedöma är risken för en kollision, inte bara vad som händer vid en sådan. Trots många rapporter om att det har varit nära med drönarkollisioner så har ingen sådan hittills rapporterats, vilket verkar närmast osannolikt med tanke på antalet incidenter. Det man sammanfattningsvis kan säga är att fortsatt forskning och diskussion kring hur risken för kollisioner ska värderas och hanteras är något som är och förblir en prioritet i flygindsutrin.
Och med det skulle jag bara vilja lägga till att en gästskribent med intresse för drönare är en önskan jag har och något jag hoppas på att hitta – om du är den personen eller känner någon som skulle vilja skriva om drönare här på bloggen så hör av dig!
Länk till rapporter:
Small Remotely Piloted Aircraft Systems (drones) Mid-Air Collision Study
FAA – UAS Ground Collision Severity Evaluation
Länk till text:
Concern Over UK Drone Collision Study is Justified
ICAO vill ha globalt register för drönare – är det verkligen möjligt?
Med allt fler drönare i luften, som tar hand över tidigare arbetsuppgifter eller tar sig an nya (länk och länk), och än fler på väg så börjar allt fler frågor kring koordingering, kontroll och olika jutridiska aspekter komma upp (se länk till tidigare inlägg här och här). Enligt Reuters (länk till artikel nedan) har detta år FNs flygorgan ICAO börjat fundera på om det kan finnas anledning att utöva lite kontroll på tillväxten av drönare, innan eventuella problem uppstår.
ICAO har tagit upp diskussionen om ett globalt register för drönare kan behövas. Tanken är att detta skulle underlätta identifiering av drönare, bidra till utveckling av standards för både utrustning och hur de används samt på sikt minska risken för konfilkter mellan drönare och annan flygtrafik. Liknande nationella register för drönare har diskuterats i många länder och införts i några. Kanada införde ett sådant register 2016 för drönare med en vikt över 250 gram, Irland likaså för vikt över 1 kilogram. Det ska dock noteras att i USA så stämdes FAA när de försökte införa ett register och detta initiativ stoppades.
Frågan är hur realistiskt detta förslag är med tanke på att drönare fortfarande är ett område med snabb utveckling av teknik och användning. Man ska kanske då påminna sig om hur många som sade att det är omöjligt att reglera internet, men utvecklingen har visat att det finns en del länder som lyckats med detta (t.ex. Kina). De metoder som har krävts för att lyckas är dock kanske inte sådana som skulle fungera i mer fria och öppna samhällen. Eftersom artikeln är lite gammal kan utvecklingen ha gått vidare inom detta område men det finns inte mycket i form av nyheter eller artiklar som tyder på detta. Det är bara att försöka fortsätta att följa hur det gåt med drönare och balansen mellan frihet och reglering av drönarverksamhet.
Länk till artikel:
U.N. aviation agency to call for global drone registry
Drönare och privatliv – vill vi ha kameror över oss alltid?
Det är lätt att fångas av alla möjligheter som allt mer avancerade drönare erbjuder. Som tagits upp i tidigare inlägg kan de hjälpa till med trafikolyckor och trafikflöden (länk), liksom med situationer där det kan finnas hälsovådlig last (länk) och många andra olika situationer, Men en artikel i Los Angeles Times (länk nedan) tar upp den svåra frågan om hur våra privatliv kan påverkas mär det finns allt fler drönare, de allra flesta med kameror, över våra huvuden.
Artikeln konstaterar att efter månader av debatt har ett stort program för test av drönare för polisen i Los Angeles godkänts. Fördelarna med användning av drönare för polisarbete har tagits upp i denne debatt, som till exempel att kunna övervaka områden, följa någon på flykt och minska risken att utsätta poliser för fara genom att se över en situation med drönare först.
Protesterna har ändå varit många, med rädslan för vad ökad övervakning av medborgare kan leda till som den grundläggande orsaken till oro och protester. Det är nog svårt att föreställa sig att ökad övervakning förr eller senare inte skulle leda till någon form av intrång på privatlivet hos medborgare. För att försöka lugna oron har ansiktsigenkänning och vapen på desssa drönare i Los Angeles förbjudits. Att detta är en möjlig utveckling för framtiden är dock nog för att känna oro inför utvecklingen framöver.
Det är oerhört svårt att veta vad man ska tänka och tycka om en fråga som denna. Vem kan vara emot att använda en drönare för att lokalisera en terrorist eller mördare som håller sig gömd? Å andra sidan, vem kan läsa om drönare som framöver kan komma att ha ansiktsigenkänning och vapen utan att tänka på Terminatorfilmerna och andra filmer där maskinerna tagit över? Hur gränserna ska dras för nytta idag mot framtida övertramp och hot är en nästan omöjlig avvägning. Om inte gränsen dras nu, var ska den dras i framtiden? Kommer det då att vara möjligt att dra en gräns, eller har vi redan vant oss vid det som tidigare var otänkbart?
Som helhet visar detta att ingen fråga, inte ens om teknik som verkar relativt praktisk och oskyldig, undkommer djupare tankar kring hur den påverkar oss som individer, grupp och samhälle. När du drönare visar sig vara användbara och värdefulla på allt fler områden är det viktigt att också fundera på möjliga oönskade konsekvenser av deras ökande användning.
Länk till artikel:
LAPD becomes nation’s largest police department to test drones after oversight panel signs off on controversial program
Drönare hjälper till med trafikolyckor
I ännu en rapport om enkel och praktisk användning av drönare handar det idag om hur trafikpolisen Washington State Patrol i USA använder drönare för att hantera trafikolyckor och de svåra situationer som uppstår i samband med dem. Det är den den lokala tevestationen King5 som rapporterar om detta (länk nedan).
Vad det går ut på är att med drönare så kan polis och räddningstjänst snabbt få en uppfattning om var en inrapporterad trafikolycka inträffat, hur omfattande den är och vilken typ av insats som krävs för att hantera situationen. Användning av drönare har lett till att olyckor som normalt stoppat trafik i många timmar kunnat hanteras betydligt snabbare.
Samma användning av drönare är planerad eller redan påbörjad på flera andra platser i världen, t.ex. i Kina – se bild ovan (länk), Indien (länk), Dubai (länk) och Iran (länk).
I artikeln påpekas också att tillståndet för att använda drönare omfattar endast flygning över olyckor och inte flygning även enskilda personer. Detta påminner om de gränser som är viktiga att komma ihåg och hantera när det handlar om användning av drönare och risken för intrång i människor privatliv. Just denna aspekt har lett till omfattande diskussioner om användning av drönare på flera håll, något jag återkommer till i ett senare inlägg.
Länk till artikel:
WSP says drones helping ease backups
Drönare i praktisk användning i Kanada
Det blir lätt flygbolagsfokuserat här på bloggen och portalen, dels eftersom det är den del av flygindustrin som de flesta kommer i kontakt med, men även för att TFHS utbildar piloter åt flygbolag. Flygindustrin är dock så mycket mer och TFHS vill vara så mycket mer för flygnindustrin och med den nya drönaroperatörsutbildningen på TFHS så finns det anledning att ta upp mer om drönare, såVäl som om andra delar av industrin (och gästskribenter med intresse av dessa andra delar är hjärtligt välkomna!).
I detta fall fann jag det intressant med ett konkret exempel på praktisk användning av drönare just nu, i motsats till de många artiklar om allt som drönare ska göra i en nära framtid. Det handlar om hur brand- och räddningstjänst i Halifax i Kanada använt drönare för att undersöka en lastbil som mystiskt lämnats vid en större väg. Artikeln om detta är från det kanadensiska statliga nyhets- och telebolaget CBC (länk nedan).
Med tanke på terrorhot och andra möjliga risker valde man att använda drönare för att undersöka den övergivna lastbilen, innan man senare tog hand om innehållet i den. Innehållet var vid tidpunkten för artikeln okänt och det visade sig senare att lastbilens förare drabbats av en medicinsk situation som krävde att han kom till sjukhus så snabbt som möjligt, därav den övergivna lastbilen.
I artikeln kommenteras att brand- och räddningstjänsten köpt in två drönare tidigare i år och att i situationer som denna med lastbilen kan dessa drönare rädda liv genom att man inte behöver skicka in personal i situationer som kan vara farliga. Drönarna är utrustade med värmekänsliga kameror och har även använts för att leta efter saknade personer.
Detta är ett litet och enkelt exempel på vad drönare kan göra och deras användning kommer säkert bara att öka allt eftersom all olika möjligheter till användning blir klarare med erfarenhet. Det är inte svårt att tänka sig att drönare kan användas till att få översikt på bränder, ge bilder till ledning av situationer de inte ser (högt upp på byggnader, blockerade utrymmen etc.) och i en mängd andra situationer.
Bloggen tar gärna emot tips på nyheter om drönare och deras användning, tips som liksom denna artikel, kan ge enkla exempel på hur de kan användas praktiskt.
Länk till artikel:
Halifax Fire calls in drones to survey truck with potentially dangerous content
Recent Comments