Hem » Flygindustrin » Hur man som flygplanstillverkare inte ska hantera en kris…

Hur man som flygplanstillverkare inte ska hantera en kris…

Det har skrivits mycket om den pågående krisen efter olyckorna med Lion Air och Ethiopian, speciellt avseende situationen för Boeing. Men krishanteringen är i sig också intressant. Under de senaste årtiondena har det blivit allt mer fokus på krishantering i stora företag, inte minst med tanke på konsekvenser avseende kostnader om de inte tas om hand väl. Detta gäller direkta kostnader för att ta hand om en kris såväl som indirekta kostnader för varumärke och framtida försäljning. Frågan är hur väl flygindustrin har hängt med i denna utveckling. En artikel på sajten theconversation.con har tagit upp detta och den har den för Boeing föga smickrande titeln ”Boeing is doing crisis management all wrong – here’s what a company needs to do to restore the public’s trust” (länk nedan).

Som en grundprincip konstaterar artikeln att kriser skapar ett informationsvakuum, alla vill ha information omedelbart men det finns ofta ingen och den som finns är osäker. Problemet är att detta vakuum snabbt fylls med information oavsett om det finns någon pålitlig sådan eller inte. Ju längre en organisation väntar med att kommunicera, ju mer tid ges åt de som är kritiska och detta är något som organisationer bör försöka undvika.

När det handlar om liv som har förlorats är det oerhört viktigt att krishanteringen och speciellt kommunikationen är empatisk och försiktig. Det är här det enligt artikeln gick fel från början för Boeing. Deras svar under de första dagarna var att deras flygplan i varje avseende var säkra, vilket måste ha känts som en konfrontation förde som sörjde sina just avlidna familjemedlemmar. Samma budskap fortsatte att kommuniceras medan allt fler länder försatte B737MAX på marken. Boeing hamnade helt på efterkälken och reagerade istället för att agera i den situation som hade uppstått.

När väl amerikanska luftfartsmyndigheten FAA bestämde sig för att göra samma sak i USA kommenterade Boeing detta med att det beslutet hade tagits ”out of an abundance of caution”. Som om det fanns för mycket försiktighet att ta till i den situation som uppstått. Dessutom var detta nu inte Boeings beslut, utan FAAs. Boeing kunde själv ha ställt sina flygplan på marken, men det var säkerligen ett beslut med allt för stora ekonomiska konsekvenser, liksom att det kunde ha tolkats som ett erkännande avseende orsak till de haverier som inträffat.

Artikeln går vidare med råd om att Boeing måste agera med öppenhet, redovisa den information de har och vara villiga att besvara frågor. Det är nog tveksamt om det är så enkelt. Boeings agerande förefaller inte alls ovanligt, utan är nog gaanska typiskt för ett stort amerikanskt företag. Att förneka och fördröja är sannolikt inte alls irrationellt, utan fungerar nog ofta bra som strategi även om det i detta fall kan ha varit ett mindre lämpligt alternativ. Amerikansk lag använder sig av stora skadestånd för att påverka företags beteende och de har anpassat sig till detta genom att till varje pris försöka undvika att framstå som ansvariga när något går fel. Det är tveksamt om Boeings agerande är ett strategispel som har gått fel generellt eller bara i detta fall. Oavsett detta är och förblir det ett sorgligt spel när ett haveri i första hand handlar om att skydda affärsintressen.

Länk till artikel:
Boeing is doing crisis management all wrong – here’s what a company needs to do to restore the public’s trust


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.