Home » Flygutbildning och träning » Beslutsfattande -del 1: Kort sammanfattning av utveckling (Nästa del om tillämpning)

Beslutsfattande -del 1: Kort sammanfattning av utveckling (Nästa del om tillämpning)

David Thells utmärkta sammanfattning av hur man kan träna beslutsfattande som presenterades i ett inlägg nyligen (länk) var det mest lästa inlägget någonsin här på bloggen. Med tanke på det stora intresset för beslutsfattande så finns det anledning att återkomma till detta ämne.

Bakgrunden här är att när forskning om beslutsfattande startade handlade det nästan bara om laboratorieförsök med universitetsstudenter. Dessa försök fokuserade på rationella eller normativa modeller, d.v.s. modeller som talar om hur man bör ta beslut och bygger på steg-för-steg modeller om hur man hör detta genom rationell analys av olika handlingsalternativ. Detta leder typiskt till modeller akronymer som i fem eller fler steg beskriver en beslutsprocess (se nedan för ett exempel).

När dessa modeller mötte verkligheten så visade det sig att de inte fungerade så väl som man hade hoppats. De flesta människor var inte så rationella, utan styrdes av olika andra influenser och påverkan (“biases” på engelska). I bästa fall kunde man säga att om det finns tid och resurser kan dessa modeller fungera som ett slags ideala modeller, men inte ens i styrelserum fungerar de fullt ut som tänkt – än mindre i situationer med risk och tidspress, som ofta är fallet i flygsammanhang. Detta ledde till försök att konstruera träning som skulle korrigera för “biases” och se till att modellerna användes så som tänkt. Inte heller detta fungerade, men detta till trots så är dessa modeller fortfarande vanliga och de flesta större flygbolag har sin egen (British Airways – DODAR, Lufthansa – FORDEC, o.s.v.).

Det var först efter detta som forskare gick ut från laboratorierna och ut i verkligheten för att studera de som faktiskt fattar beslut i samband med risk och tidspress. Detta inkluderade piloter och flygledare, men den förste och främste forskaren på detta område var Gary Klein och han studerade brandmän en hel del. Detta ledde till modeller avseende “naturalistiskt beslutsfattande” samt “Recognition-Primed Decision Making” som var mer realistiska och praktiska än de tidigare modellerna. Mer om detta kommer i nästa avsnitt.

För den som inte kan vänta till nästa del så finns ett tidigare kort blogginlägg om detta, inklusive länkar här:
Om att fatta beslut


Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.